Gamification is a strategy for changing behavior that can be used for increasing physical activity (PA). In Sweden, 34% of the population are not active enough and since sedentary behavior is associated with many health risks, this needs to be improved. One gamification strategy is leaderboards, but most previous research has not looked at isolated gamification strategies. The behavior change effectiveness of leaderboards could increase by personalizing it based on traits. This study investigated the behavior change effectiveness of leaderboards and how individual differences in competitiveness affects the effectiveness. The following research questions were addressed: How effective are leaderboards for increasing physical activity in adults? Does competitiveness level impact a leaderboard’s effectiveness? This experimental study examined 24 participants who reported their PA during one week and were either in an experimental group that saw a leaderboard, or a control group. Their difference in PA before and during the study was compared. Results show that there was no significant difference between the control and experimental group. However, a within-subject significant difference in PA was found (i.e. a significant increase during the experiment) for the experimental group. Additionally, no correlation was found between change in PA and competitiveness. However, competitiveness correlated with enjoyment of the leaderboard. Future studies should investigate more gamification strategies individually and in relation to other traits. Our conclusion is that the leaderboard did no harm, we did not observe the effectiveness claimed by other studies, and competitiveness had no impact on the effectiveness. / Spelifiering är en strategi för att ändra beteenden som kan användas för fysisk aktivitet (FA). I Sverige är 34% av befolkningen inte tillräckligt aktiva, och eftersom stillasittande beteende är associerat med många hälsoproblem behöver detta förbättras. En spelifieringsstategi är topplistor, men tidigare forskning har inte isolerat specifika spelifieringsstrategier. Effektiviteten av topplistor kan öka genom individuell anpassning baserat på personlighetsdrag. Den här studien undersöker effektiviteten av topplistor och hur individuella skillnader i tävlingsinriktning påverkar effektiviteten. Följande forskningsfrågor undersöktes: Hur effektiva är topplistor för att öka fysisk aktivitet hos vuxna? Påverkar nivån av tävlingsinriktning en topplistas effektivitet? Denna experimentella studie tittade på 24 deltagare som rapporterade in sin FA under en vecka och antingen var i en experimentgrupp som fick se en topplista eller en kontrollgrupp. Deras förändring i FA före och under studien jämfördes. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i FA mellan grupperna. Men deltagarna i experimentgruppen hade en signifikant skillnad i FA (alltså en signifikant ökning under experimentet). Vi fann ingen korrelation mellan förändring i FA och tävlingsinriktning. Men tävlingsinriktning korrelerade med att tycka om att se topplistan. Framtida studier borde undersöka mer spelifieringsstrategier individuellt och i relation till andra personlighetsdrag. Vår slutsats är att topplistan inte gjorde någon skada, den var inte så effektiv som tidigare studier hävdat, och att tävlingsinriktning inte påverkade effektiviteten.

This thesis was initiated by Cambio Healthcare Systems and was aimed to investigate the usage of keyboard shortcuts (KBS) in the electronic health record system COSMIC. The aim was to determine which users would benefit from learning keyboard shortcuts and understand how users can learn them effectively. The study also aimed to identify suitable techniques for users in the sensitive healthcare environment, with a focus on efficiency. Through workshops and interviews with individuals with experience of the user, it was found that most users would benefit from learning more KBS, particularly primary nurses who would save significant time. A thematic analysis revealed four themes: Benefits Everyone, Key Users, Documentation, and Visibility. Lack of awareness and a need for visualization were identified as the main issues. To address these findings, design requirements were established to meet user needs. Two design concepts, a visualizing wiki and an all-knowing search, were created as prototypes to represent potential design solutions. Evaluation with three participants showed positive results for the first concept, indicating it would be effective for teaching KBS to novice users. The second concept, while insufficient on its own, could complement the first concept and benefit users seeking quick results in COSMIC, such as medical secretaries and administrators. The study's strength lies in its preliminary stages, which provided valuable insights into user needs and identified underlying issues related to KBS in COSMIC.

<p>The purpose of this project has been to redesign an already existing cook-book. The title of the book <em>(directly translated)</em>, “Season in food – the year around with herbs and spices”, contains what the headline imposes: spices, herbs and food. But when the author tries to entwine these parts and communicate it to the reader it is not working all to well due to a poor and inconsistent graphic design.</p><p>I have followed the theories and values of information design when I redesigned the book layout with the intent to simplify the communication between author and reader. In the progress to make a complete dummie of the book I did multiple literature studies, book analysis, tests and a vast number of drafts.</p><p>In this report I will describe the whole process from start to finish. It is impossible to explain every aspect of every theory and still make it interesting to read. Instead I try to explain the processes in a more comprehensive way. But details are inevitable and at those times it helps to use the appendix.</p> / <p>Mitt examensarbete har inneburit att göra en redesign på en redan befintlig kokbok. På bokensomslag står det: ”Kryddan i maten – året om med örter och kryddor” och den handlar om just detrubriken antyder: örter, kryddor och mat. Tyvärr har författarens syfte, att knyta samman dessa tvåbitar, gått förlorad i bokens inlaga. Detta beror på en inkonsekvent och ostrukturerad formgivning.</p><p>Mitt arbete har varit att med hjälp av informationsdesignens regler och teorier göra om och styraupp bokens layout på ett sånt sätt så att informationen på nytt blir lättillgänglig för användaren. Föratt lyckas med det har jag förutom ett gediget skissarbete även utfört utprovningar, litteraturstudiersamt bokanalyser.I denna rapport avhandlar jag hur hela arbetsprocessen sett ut– från bakgrund till färdigt resultat.</p><p>Rapporten har omöjligt kunnat behandla alla de frågor och tankegångar jag ställts inför utanbehandlar processen på ett mer övergripande sätt. Ibland beskrivs vissa moment detaljerat för attläsaren skall förstå, men genom bilagorna går det att snabbare få en förståelse för vad som menas.</p>

Examensarbetet genomfördes av Philip Wockatz utan stöd och handledning. Detta ledde fram till att Kip Smith tog över som handledare strax innan presentationen.

<p>Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet.</p><p>Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditanalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka analytikers arbete i ett datalager. Femton kunskapsuppgifter identifierades som mål för visualiseringsstöd i analytikers datalagerarbete. Ett analysorienterat och ett systemorienterat strukturförslag för visualiseringar värderades med dessa kunskapsuppgifter som viktade mål.</p><p>Av kunskapsuppgifterna är den viktigaste att koppla analysuppgifter till systemstruktur. Det kräver att visualiseringsstödet erbjuder en analysorienterad struktur initialt och blir alltmer systemorienterat i takt med att den intressanta informationsmängden definieras. Användarcentrerade metoder användes för att identifiera kunskapsuppgifter. Studien visar att dessa kunskapsuppgifter kan användas som designmål för värdering av visualiseringsstöd.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan individers olika tidsperspektiv (TP) med deras rörelse i samhället och mängd av fysiska kontakter i relation till de nationella rekommendationerna om fysisk distansering under COVID-19-pandemin. En studie (n = 52) utfördes med syftet av att samla grundläggande information om deltagarna tillsammans med ett mått av deras respektive TP utifrån den korta versionen av Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). Efter rekrytering skickades dagliga enkäter till varje deltagare under en vecka för att samla data om deras dagliga aktiviteter innehållandes bl.a. rörelser och sociala interaktioner. En kvantitativ mätning analyserades utifrån deltagarnas antal besök på diverse ställen i samhället samt mängden av fysiska kontakter under en veckas deltagande. Hypotesen var att deltagares poäng på FP-dimensionen från S-ZTPI skulle visa ett negativt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Deltagares poäng på PH-dimensionen förväntades i stället att visa ett positivt samband mellan antalet besökta platser och mängden av fysiska kontakter. Resultaten visade inget signifikant samband mellan varken TP (PH och FP) och aktivitet eller TP och mängd fysiska kontakter under en veckas tids medverkande i studien. / The aim of this study is to investigate the relationship between individuals different time perspectives (TP), movement in their community and amount of psychical contacts in relation to the national recommendations about physical distancing during the COVID-19-pandemic. A study (n = 52) was conducted with the purpose of collecting basic information about the participants along with a measure of their respective TP using the short version of the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI). After recruitment, daily questionnaires were sent to each participant during a week to collect data about their daily activities involving e.g. movement and social interactions. A quantitative measure was analyzed using participants number of places visited in their community along with the amount of physical contacts during a week’s participation. The hypothesis of this thesis was that participants score on the FP-dimension from the S-ZTPI would be negatively related to the number of places visited and the amount of physical contacts. In contrast, participants PH-score was expected to be positively related with number of places visited and the amount of physical contacts. The results showed no significant relation between neither TP (PH and FP) and activity or TP and physical contacts during a week’s participation in the study.

Hur tillskriver vi moraliskt ansvar, och varför? Inom filosofin debatteras häftigt huruvida vi har fri vilja eller ej, och således ifrågasätts om vi kan tillskrivas moraliskt ansvar över huvud taget. Ett av argumenten som sägs hota den fria viljan är den omfattande situationistiska litteraturen, som verkar visa på att människors beteende påverkas mer av situationella faktorer än av personlighetsdrag. EH (Explanation Hypothesis) är en psykologisk hypotes som, förutom att redogöra för vardagliga moraliska bedömningar, kan reda ut filosofiska frågor såsom varför våra intuitioner kring moraliskt ansvar ter sig inkonsekventa. Denna studie testade EH experimentellt med en enkätstudie som dessutom undersökte folks intuitioner i moraliskt signifikanta situationer med kopplingar till den situationistiska litteraturen. Resultaten stärkte EH i enlighet med tidigare resultat, samt visade på att folks moraliska bedömningar inte påverkades av vetskapen om starka psykosociala fenomen som kan ha haft inverkan på agenternas beteenden. Implikationerna för den filosofiska debatten kring fri vilja och moraliskt ansvar, liksom begreppet determinism, diskuteras och förslag på fortsatt forskning läggs fram. / How do we attribute moral responsibility, and why? The notion of free will is heavily debated within philosophy, thus questioning whether we can truly be morally responsible for our actions. One of the arguments said to threaten the notion of free will is the vast collection of situationist literature that seem to show that human behavior is often more influenced by situational factors rather than personality traits. The Explanation Hypothesis (EH) is a psychological hypothesis that make general claims about everyday moral judgements, as well as accounting for philosophical issues such as the inconsistency of folk-intuitions on these issues. This study used surveys to test EH experimentally, also investigating folk-intuitions on moral responsibility in scenarios related to the situationist literature. The results support the hypothesis according to an earlier, similar study, as well as showing that the participants moral judgements were not influenced by being made aware of strong, psychosocial phenomena that seem to have had an impact on agents behaviors. The implications for the philosophical debate on free will and moral responsibility as well as the notion of determinism is discussed and further research is proposed.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld. Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag. / 30 000 people in Sweden get a stroke every year. This leads to large personal adaptions as well as high costs for the society. The most efficient treatment, thrombolysis, must be given as soon as possible to have a good effect. At the same time it is very important to find out if the patient has any differential diagnosis that can make the treatment hazardous. This study investigates how the course ov events around acute stroke patients take place and important factors for the decision making. The studiy is based on ethnographic field studys on four swedish hospitals. The material is analysed with methods from joint cognitive systems and goal-oriented design. The results show that in spite of different organisation of the course  of events around acute stroke patients are the processes and direct communication most successful for effective spread of information between the processes. The neurologist on call is an important roll who, as well as the rest of the participants in the course of events, balances the decision making between efficiency and thoroughness. The combination of analysis gives results on both system- and individual levels. Possibilites for improvents are given in three categories: logistic, technological and organizational.