<p>The work presented in this thesis investigates techniques for learning from demonstration (LFD). LFD is a well established approach to robot learning, where a teacher demonstrates a behavior to a robot pupil. This thesis focuses on LFD where a human teacher demonstrates a behavior by controlling the robot via teleoperation. The robot should after demonstration be able to execute the demonstrated behavior under varying conditions.</p><p>Several views on representation, recognition and learning of robot behavior are presented and discussed from a cognitive and computational perspective. LFD-related concepts such as behavior, goal, demonstration, and repetition are defined and analyzed, with focus on how bias is introduced by the use of behavior primitives. This analysis results in a formalism where LFD is described as transitions between information spaces. Assuming that the behavior recognition problem is partly solved, ways to deal with remaining ambiguities in the interpretation of a demonstration are proposed.</p><p>A total of five algorithms for behavior recognition are proposed and evaluated, including the dynamic temporal difference algorithm Predictive Sequence Learning (PSL). PSL is model-free in the sense that it makes few assumptions of what is to be learned. One strength of PSL is that it can be used for both robot control and recognition of behavior. While many methods for behavior recognition are concerned with identifying invariants within a set of demonstrations, PSL takes a different approach by using purely predictive measures. This may be one way to reduce the need for bias in learning. PSL is, in its current form, subjected to combinatorial explosion as the input space grows, which makes it necessary to introduce some higher level coordination for learning of complex behaviors in real-world robots.</p><p>The thesis also gives a broad introduction to computational models of the human brain, where a tight coupling between perception and action plays a central role. With the focus on generation of bias, typical features of existing attempts to explain humans' and other animals' ability to learn are presented and analyzed, from both a neurological and an information theoretic perspective. Based on this analysis, four requirements for implementing general learning ability in robots are proposed. These requirements provide guidance to how a coordinating structure around PSL and similar algorithms should be implemented in a model-free way.</p> / <p>Arbetet som presenteras i den här avhandlingen undersöker tekniker för att lära robotar från demonstrationer (LFD). LFD är en väl etablerad teknik där en lärare visar roboten hur den ska göra. Den här avhandlingen fokuserar på LFD där en människa fjärrstyr roboten, som i sin tur tolkar demonstrationen så att den kan repetera beteendet vid ett senare tillfälle, även då omgivningen förändrats. Flera perspektiv på representation, igenkänning och inlärning av beteende presenteras och diskuteras från ett kognitionsvetenskaplig och datavetenskapligt perspektiv. LFD-relaterade koncept så som beteende, mål, demonstration och repetition definieras och analyseras, med fokus på hur förkunskap kan implementeras genom beteendeprimitiv. Analysen resulterar i en formalism där LFD beskrivs som övergångar mellan informationsrymder. I termer av formalismen föreslås även sätt att hantera tvetydigheter efter att en demonstration tolkats genom igenkänning av beteendeprimitiv.</p><p>Fem algoritmer för igenkänning av beteende presenteras och utvärderas, däribland algoritmen Predictive Sequence Learning (PSL). PSL är modellfri i bemärkelsen att den introducerar få antaganden om inlärningssituationen. PSL kan fungera som en algoritm för både kontroll och igenkänning av beteende. Till skillnad från flertalet tekniker för igenkänning av beteende använder PSL inte likheter i beteende mellan demonstrationer. PSL utnyttjar i stället prediktiva mått som kan minska behovet av domänkunskap vid inlärning. Ett problem med algoritmen är dock att den drabbas av kombinatorisk explosion då inputrymden växer vilket gör att någon form av högre koordination behövs för inlärning av komplexa beteenden.</p><p>Avhandlingen ger dessutom en introduktion till beräkningsmässiga modeller av hjärnan där en stark koppling mellan perception och handling spelar en central roll. Typiska egenskaper hos dessa modeller presenters och analyseras från ett neurologiskt och informationsteoretiskt perspektiv. Denna analys resulterar i fyra krav för att implementera generell inlärningsförmåga i robotar. Dessa krav ger vägledning till hur en koordinerande struktur för PSL och liknande algoritmer skulle kunna implementeras på ett modellfritt sätt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur säkerhetsinformation kan presenteras så att operatörerna snabbt skall kunna upptäcka och urskilja den. Olika färg-kombinationer kommer att jämföras för att komma fram till om någon kombination är mer effektiv för den initierande uppmärksamhetsprocessens visuella sökning än någon annan kombination.</p><p>Ett fältexperiment utfördes på Ringhalsverket block 2 där 24 operatörer fick köra ett testprogram som visade olika skillnader i färgnyans. När försökspersonen kan urskilja det specifika målet på testbilden trycks mellanslagstangenten ned. Det är reaktionstiden som mäts från det att testbilden kommer fram tills tangenten trycks ned. Det förväntade resultatet att de stora nyansskillnaderna var effektivare än de mindre får inte fullt stöd ifrån resultatet. Undersökningens resultat visade att medelvärdena för reaktionstiden var mycket lika och det kan inte med hjälp av regressionsanalys påvisa någon korrelation mellan variablerna. Däremot visade ANOVA att det var en signifikant skillnad mellan de största och minsta nyansskillnaderna.</p>

<p>Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.</p><p>Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk.</p><p>Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.</p>

<p>Sociotekniska system, är system där användare ingår i processen för att uppnå någon bredare typ av mål och ställer därför krav på användbarheten av ett system. Av mjukvaruprocessen är mjukvaruspecifikationen den process som är till för att specificera vilka krav systemet ska innehålla. Användbarhetskrav finns i olika former för att passa olika aspekter av användbarhet. Att arbeta med användbarhetskrav har visat sig vara en bra metod att uppnå användbarhet. Detta arbete ska undersöka om huruvida vissa insamlingstekniker kan fördelaktigt användas för att identifiera olika aspekter av användbarhet. Frågeställningen besvarades genom att utföra en genomgång av vetenskaplig litteratur och intervjuer av utvecklare om deras erfarenheter att arbetet med användbarhetskrav. Resultatet visade bland annat på att utvecklare väljer insamlingsteknik efter vilken erfarenhet denne har med att arbeta med den och vad som är möjligt att utför inom projektets ramar med avseende på tid, pengar och tillgång till användare. Vidare uppfattades även observation som en av de bättre insamlingsteknikerna att identifiera användbarhetskrav.</p>

<p>Fokus i denna rapport ligger på att undersöka huruvida en hastighetsskylt som tänds upp har större effekt på hastighet än vad den vanliga typen av hastighetsskylt har. Det studeras även om orsaken till detta kan vara egenskaper hos människans uppmärksamhet. Detta undersöktes i ett kvasiexperiment där hastigheten hos de förbipasserande bilarna mättes upp. Resultaten i undersökningen visar att denna typ av hastighetsskylt har större effekt på hastighetshållning än vad som vanligtvis är fallet. Dock framkom inte om uppmärksamheten var den enda faktor som påverkade detta beteende.</p>

<p>Informationssöking är en term som har olika innebörd i litteraturen. I detta examensarbete kommer informationssökning att betraktas som en övergripande beteckning för olika sökstrategier och navigering. Det vill säga att navigering och olika sökstrategier är två delkomponenter till informationssökning. Sökstrategierna avgör på vilket sätt användaren kommer att förflytta sig genom informationsmängden och navigering som en iterativ process med bland annat registrering av information. Syftet med examensarbetet är att undersöka huruvida teorier om informationssökning för stora displayer även är tillämpbara på små displayer. Prövningen har mynnat ut i en undersökning där ett förbättringsförslag till navigering (enligt Nielsens definition) efter implementation i en stor och en liten prototyp ställts mot en stor och en liten prototyp av neutral karaktär. Undersökningen genererade dock inte några signifikanta resultat. Däremot ställer sig deltagare i undersökningen mer positivt till de prototyper med implementerat förbättringsförslag än för de prototyper som inte har det, vilket ses som ett viktigt resultat av analysen.</p>

<p>Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.</p>

<p>Attention-Deficit Hyperactivity Disorder, (ADHD), is an established childhood psychiatric disorder, and it is the present diagnosis for children with major difficulties in the core symptoms; impulsiveness, attention and hyperactivity. The disorder is known to persist into adulthood and create major problems in coping with everyday life. With ADHD follows a vast variety of other conditions, which burdens the ADHD individuals even more. The major cause for the disorder is in heritage but also other possible explanations will be discussed. The main treatment for ADHD is psycho stimulants, such as methylphenidate and amphetamine. ADHD is associated with substance abuse and several articles in this essay will provide support for that. Is substance abuse in ADHD individuals a form of self-medication in order to ameliorate the symptoms or is the increased risk for substance abuse due to the stimulant medications? In this essay, I will describe what ADHD is, present what are its known causes, summarize the treatments available for ADHD, and discuss the relationships between ADHD and substance abuse.</p>

<p>Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen. Detta görs med metoderna fri återgivning eller igenkänning. Vid fri återgivning var det endast en person som kom ihåg en korrekt reklamannons. Igenkänningstestet resulterade i sammanlagt 19 korrekt utpekade reklamannonser. Resultatet visar på att försökspersoner som fick göra igenkänningstestet, kunde svara på vilka reklamannonser som fanns på webbsidan i högre grad än de som fick använda sig av testet fri återgivning.</p>

<p>Denna studie har avsett undersöka hur ett lämpligt gränssnit för en expert ska se ut. En expert utvecklar enligt Soloway, Adelson & Ehrlich (1988) kognitiva scheman vilka används vid problemlösning. När dessa scheman inte stämmer, och inte kan användas, sjunker expertens prestation till samma nivå som hos en novis. Detta gör att man när man utvecklar gränssnitt för experter måste ta hänsyn till den kunskap som experten besitter. I studien genomfördes en observation där man kunde dra slutsatserna att experter vill ha överblick över koden när de programmerar, samt att det är viktigt att använda etablerade begrepp i gränssnittsdesignen.</p>