<p>Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet.</p> / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

Personalvetarprogrammet är en bred beteendevetenskaplig utbildning som leder till yrken rörande personalfrågor. Syftet med studien var att studera attityder kring personalvetarutbildningen hos studenter och yrkesverksamma från Umeå och Stockholms universitet. En enkätundersökning genomfördes på totalt 67 deltagare där samtliga studerar eller har studerat vid Umeå respektive Stockholms universitet. Dels undersöktes huruvida det finns skillnader mellan två olika modeller av personalutbildningar (A- och P-modellen), samt om det finns skillnader mellan yrkesverksamma och studerande. Resultatet visar att det finns signifikanta skillnader mellan hur de olika undersökningsgrupperna upplever utbildningens innehåll. Studerande vid Umeå universitet är generellt nöjdare och upplever utbildningen som mer relevant än studerande vid Stockholms universitet. Yrkesverksamma från de båda universiteten visar mindre skillnader i den generella upplevda relevansen. Undersökningen öppnar upp för vidare diskussioner kring hur utbildningen bör utformas. Resultatet diskuteras bland annat i termer av kognitiv dissonansteori och utifrån tidigare forskning om yrkesidentitet. / Författarna har haft varsitt uppsatsseminarium, det ena den 14 januari (Andersson) och det andra den 24 februari (Bälter).

The overall aim of this thesis is to investigate why history textbooks are used the way they are and to identify possible reasons for the contradictions and dilemmas regarding the role of the textbook in history education. This thesis describes a case study of the history teaching at an upper secondary school class and investigates the attitudes of the pupils, teachers and textbook authors towards history, the teaching of history, textbooks and the use of textbooks. The study also investigates the textbook used in the history class and the attitudes that the authors expose in the textbook. The analyses are based on interviews with the pupils and teacher, the pupils’ responses in a questionnaire, lesson observations, parts of the textbook, and some other teaching materials used in the lessons. In addition to constituting research on attitudes, this study is also linked to cognitive dissonance theory since it highlights dissonance among the attitudes of the teachers, pupils and textbook authors. The study shows that one main dilemma is the fact that the textbook is frequently being used in the classroom, but many pupils find it dull and uninteresting. Other dilemmas are basically explanations for this and are discussed as such. The study also shows that the pupils prefer history lessons that follow certain strategies and that these strategies are only reflected in the textbook to a limited extent. However, these strategies are used to a large extent in the teaching and when other teaching materials are used instead of the textbook. Sometimes the language used in the textbook seems to prevent the pupils from being able to take in the content but they are not given any help to cope with this difficulty. However, the pupils are exposed to other teaching resources, such as films and lectures, which helps them to understand the subject matter and they appreciate such resources more than the textbook. Moreover, the use of this type of learning resources is combined with methodology that is popular among the pupils and they get help from each other and from the teacher when interpreting and working with these resources. The textbook is used primarily individually and some of the pupils find it difficult to understand. In addition, the textbook is used with teaching methodology that the pupils find dull. This could explain why films and lectures are the main focus of the history lessons while the textbook is used primarily as a supplementary factual resource. This may also be a reason why the pupils have a negative attitude towards the textbook.