O homem produz conhecimentos científicos e tecnológicos que interferem em seu cotidiano. Para que todo cidadão possa compreender como essas novas tecnologias vão afetar a sua vida se faz necessária uma compreensão do conhecimento básico a respeito da genética, dos mecanismos de transmissão das características hereditárias, bem como de genética molecular, da estrutura do material genético, o DNA. Nessa fase, o aprendizado, conforme descrito por Kolb (1984) pode ser compreendido como um processo de ressignificação da realidade, que ocorre por meio da relação dialética entre as experiências anteriores e a reflexão com relação a novas informações adquiridas pelo sujeito. Este mesmo autor, com base nesse processo dialético de aprendizagem, desenvolveu o ciclo de aprendizagem experiencial composto por quatro modelos de aprendizagem: experiência concreta (EC), a observação reflexiva (OR), a conceitualização abstrata (CA) até alcançar a experiência ativa (EA). Por meio dos modelos expostos e da relação dialética entre eles, Kolb desenvolveu categorias de estilos de aprendizagem (acomodadores, assimiladores, convergentes, divergentes) nas quais seria possível verificar o perfil que se adequa a cada fase do aprendizado. O ambiente cultural em associação com o ambiente de ensino estabelece o estilo de aprendizado de cada aluno influenciando no modo de aprender. Desta forma, a cultura e os estilos de aprendizagem caminham correlatos e influenciam no comportamento do aluno. Neste sentido, Geert Hofstede (1980) apresentou um método de identificação de dimensões culturais (distância hierárquica, individualismo versus coletivismo, masculinidade versus feminilidade, aversão a incerteza e orientação a longo prazo). Neste contexto, este trabalho foi desenvolvido com alunos de biologia do ensino médio de uma escola particular de Guaratinguetá-SP para trabalhar o conceito do DNA objetivando especificamente: verificar a existência de predominância de algum estilo de aprendizagem, bem como, detectar a existência ou não de congruência entre os estilos de aprendizagem dos alunos e as dimensões culturais de Hofstede. Foi possível também usar a estratégia \"Ensinar ao redor do ciclo de aprendizagem de David Kolb\" para propor ações de melhoria da qualidade e da aprendizagem. Nesta etapa, utilizou-se o sistema de resposta interativa (clikers). O sistema interativo de respostas é uma tecnologia portátil por meio da qual o professor consegue medir o grau de entendimento dos alunos em sala de aula sobre determinado assunto, de forma imediata. Como resultado tem-se que o grupo de alunos em que a aprendizagem foi baseada no ciclo de David Kolb levando em consideração as atividades baseadas no perfil cultural dos alunos apresentou coeficiente de variação menor do que o outro grupo, ou seja, o desempenho dos alunos foi mais homogêneo em termos de nota, provavelmente pela abordagem baseada nos diferentes estilos de aprendizagem destes alunos. Assim, levar em consideração os estilos de aprendizagem e as dimensões culturais do grupo de alunos contribuiu para praticamente duplicar a média final deste grupo em relação ao outro grupo de alunos. Desta forma, acredita-se que a partir do momento que o professor entender que suas atitudes pedagógicas podem ser alteradas em função do grupo ocorrerá uma aproximação do professor e aluno de uma forma mais significativa para melhorias efetivas na educação de nosso país. / Men produce scientific and technological knowledge that interfere in their daily life. In order to have every citizen understand how these technologies will affect their lives, it is necessary a basic genetic understanding, as well as the understanding of the mechanisms of genetic inheritance transmission of traits, molecular genetics and the structure of DNA. In this phase, learning, as described by Kolb (1984), can be understood as a process of resignification of reality, which occurs through a dialectical relation between previous experiences and the thinking regarding new information acquired by the individual. Kolb, based on this dialectical learning process, has developed the four-stage learning cycle: immediate or concrete experience (CE), reflective observation (RO), abstract conceptualization (AC) and the active experimentation (AE). Through the exposed models and the dialectical relation between them, Kolb has developed categories of learning styles (accommodating, assimilating, converging and diverging), in which it would be possible to verify the profile that fits in each phase of the learning process. The cultural environment together with the teaching environment will determine the learning style of each student, influencing his way of learning. Therefore, culture and learning styles are correlated and influence the student\'s behavior. In this way, Geert Hofstede (1980) has presented an identification method of cultural dimensions (power distance, individualism versus collectivism, masculinity versus femininity, uncertainty avoidance and time orientation). Within this context, the current research was developed with biology high school students from a private school in Guaratinguetá - SP, in order to work the concept of DNA, aiming specifically to verify whether there is the existence of prevalence of any learning style, as well as to find out whether the congruence between the learning styles and the cultural dimension of Hosfede exists. It was also possible to use the strategy \"teaching around Kolb learning cycle\" to propose improvement actions in learning quality. This phase used the system of interactive response (clickers). This system of interactive response is a mobile technology through which the teacher is able to immediate measure the students\' level of understanding of a subject in the classroom. As a result, it could be observed that the students who had their learning based on David Kolb learning cycles, taking into account tasks based on the cultural profile of the students, presented a lower variation coefficient. That is, the performance of this group was more homogeneous in terms of grades, which is probably due to the approach based on different learning styles of these students. Therefore, taking into account the learning styles and the cultural dimension of the group of students contributed to increase nearly two times the final average of this group, comparing to the other group of students. It is believed that by the time the teacher understands that his pedagogical attitudes could be modified according to the group, this teacher will get closer to his students in a more substantial way, so as to achieve improvements in the education in our country.

Submitted by MARCIA ROVADOSCHI (marciar@unifra.br) on 2018-08-14T14:15:55Z No. of bitstreams: 2 Dissertacao_JaderRodrigoVieiraRigo.pdf: 1789045 bytes, checksum: c4518dff69a18c0985374b006c0bf760 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2018-08-14T14:15:55Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertacao_JaderRodrigoVieiraRigo.pdf: 1789045 bytes, checksum: c4518dff69a18c0985374b006c0bf760 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2014-07-27 / This paper presents an analysis of the use of Information and Communication Technologies (ICT) in Physics classes whose main objective will be to check the contributions of these resources in the classroom. Participate in the research students of the 1st year of high school in the State School of Basic Education Cicero Barreto. The realization of this theoretical study will involve the rescue of some basic concepts related to ICT resources found in official documents the articles of the area in question, as well as provide and test a proposed teaching through an instructional sequence (SD) with the aid of called learning cycle: Cycle Kolb, as the final product. This SD is divided into learning activities about the concept of Conservation of Mechanical Energy using some ICT resources, such as video, conceptual map and virtual forum on a website, structured with the aid of the four stages of Kolb Cycle . We chose to use this learning cycle by believing in their own potential and problematical character (contextualized, interdisciplinary and reflexive), and enable interaction and dialogue between students. Your application will be through access to video and website, designed specifically for this study via the Internet in the computer room of the school mentioned forming a Virtual Learning Environment (VLE). The site was built with the aid of the tool Google Sites. In addition to access video, text and summaries aided drafting tool is available at: libreoffice Impress, will be used as material for analysis, two questionnaires. One applied prior to the development of SD and another after development thereof. In addition, observations will be performed at the time of their interaction with students. Want to check the contribution of ICT to the use of the Kolb cycle as the organizer of the proposed activities in the process of Teaching and Learning Theme: Conservation of Mechanical Energy. / O presente trabalho apresenta uma análise do uso das Tecnologias de Informação e Comunicação (TIC) em aulas de Física cujo objetivo foi verificar as contribuições desses recursos em sala de aula. Participaram da pesquisa, estudantes do 1º Ano do Ensino Médio na Escola Estadual de Educação Básica Cícero Barreto. A realização da pesquisa envolveu o resgate teórico de alguns conceitos básicos relacionados aos recursos das TIC encontrados em documentos oficiais e artigos da área em questão. Nesse sentido, buscou-se oferecer e testar uma proposta de trabalho docente por meio de uma sequência didática (SD) com auxílio do Ciclo de aprendizagem denominado: Ciclo de Kolb, como produto final desse estudo. Essa SD foi dividida em atividades de aprendizagem sobre o tema Conservação de Energia Mecânica com o uso de alguns recursos das TIC, tais como: vídeo, mapa conceitual, conteúdo hipermídia e fórum em um site, estruturadas com o auxílio das quatro etapas do Ciclo de Kolb. Optou-se pelo uso desse Ciclo de Aprendizagem por acreditar-se em sua potencialidade e por possuir caráter problematizador (contextualizado, interdisciplinar e reflexivo), além de possibilitar a interação e diálogo entre os estudantes. Sua aplicação foi realizada por meio do acesso à vídeo e à conteúdo hipermídia em um site, sendo este elaborado especificamente para esse estudo via internet na sala de informática da escola referida constituindo um Ambiente Virtual de Aprendizagem (AVA). O site foi construído com o auxílio da ferramenta Google Sites. Além de acesso a vídeo, texto e elaboração de sínteses com auxílio de ferramenta gratuita disponível na internet, que é um pacote de recursos denominado de Broffice no qual se manipulou o programa libreoffice Impress. Foi utilizado, também, como material de análise, dois questionários aplicados antes do desenvolvimento da SD. Além disso, foram realizadas observações no momento de sua interação com os estudantes. Como resultado final desse trabalho, verificou-se a contribuição do uso das TIC com o uso do Ciclo de Kolb como organizador das atividades propostas no processo de Ensino e de Aprendizagem do tema: Conservação de Energia Mecânica nas aulas do 1º ano do Ensino Médio Politécnico.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie som är inspirerad av fenomenologin. 14 verksamma lärare inom grundsärskolans inriktning träningsskola deltog i studien. Samtliga arbetade med olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur 14 verksamma lärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, upplevde att AKK och upplevelsebaserat lärande kunde främja elevernas kommunikation och vara möjliga vägar till att nå målen i ämnesområdet kommunikation. Det framkom i resultatet att elevernas kommunikation, inom deltagarnas respektive skolor, till stor del bestod av samspel och olika former av AKK. Samtliga deltagare menade att upplevelsebaserat lärande var en förutsättning i deras undervisning för att ha något att kommunicera om då deras elever hade relativt få upplevelser för sin ålder. Eleverna hade också nedsatt förmåga till abstrakt tänkande och därför fanns behov av konkreta arbetsformer. Kombinationen av olika former av AKK och upplevelsebaserat lärande innebar att deltagarna kunde klä upplevelserna och deras naturliga sammanhang i ord vilket främjade elevernas kommunikation. Resultatet av studien ledde fram till flera slutsatser varav den främsta var att samtliga deltagare upplevde att både AKK och upplevelsebaserat lärande var förutsättningar för att främja elevernas kommunikation och för att nå målen i ämnesområdet. AKK och upplevelsebaserat lärande ansågs med andra ord inte bara främja kommunikationen och vara möjliga vägar mot målen utan ansågs dessutom vara nödvändiga förutsättningar i träningsskolan

De internationella insatserna har sedan 50-talet bidragit till Försvarsmaktens utveckling i allmänhet och soldatens i synnerhet. De internationella ambitionerna ökade under 2000-talet men genom den senaste tidens förändrade säkerhetsläge återgår nu Försvarsmakten till att fokusera på det nationella försvaret. Kan Försvarsmakten under dessa omständigheter iscensätta de faktorer som bidrar till soldatens utveckling i en nationell kontext? Genom att studera hur de internationella insatserna bidrar till soldatens lärande söker denna studie förstå de bakomliggande faktorer som påverkar lärandet. Genom en explorativ design och en kvalitativ ansats intervjuas soldater och officerare med egen erfarenhet för att besvara frågan. Den teoretiska referensramen vilar på två perspektiv och teoretiska utgångspunkter. Det konstruktivistiska perspektivet företräds av Kolbs lärocykel och det kontextuella av Ellströms organisationspedagogiska faktorer för lärande på arbetsplatsen. Ur empirin framträder tre teman, individuella faktorer, verktyg respektive kontextuella faktorer. Verktygen beskriver hur soldaten lär och har likheter med Kolbs lärocykel. De kontextuella faktorerna beskriver den kontext som omger soldaten, och de individuella faktorerna beskriver soldatens förutsättningar att lära. Studiens slutsats är att lärandet under internationella insatser är intensivt vilket beror på två samverkande faktorer, kontexten erbjuder många tillfällen till lärande och soldaten har förutsättningar genom de individuella faktorerna att omvandla upplevelserna till kunskap. Studien pekar på ett antal områden där Försvarsmakten kan utveckla lärandemiljön under övning och träning för att intensifiera soldatens lärande, däribland att använda en självständigt tänkande motståndare samt verka för undantag från de regelverk som idag hämmar soldatens autonomi.

<p>Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ’uppe på toppen’. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera. Frågeställningarna lyder: Vad får ledaren ut av att delta i nätverk?, Hur kan deltagande i nätverk hjälpa ledaren att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap?, Vad behövs för att ett nätverk ska fungera och fortleva? Det empiriska resultatet består av data som samlats in genom enkätutskick till samtliga deltagare i projektet. Resultatet ifrån enkäterna har strukturerats utifrån frågeställningarna och även analyserats i liknande struktur.</p><p>Det vi kommer fram till är bl.a. att individerna känner att nätverket fungerat som ett stöd, då de kunnat diskutera och reflektera med människor i liknande situationer. Nätverksdeltagarna anser att nätverk är ett bra sätt att utvecklas på, då de fått mycket nya tips och idéer vilket bidragit till nya perspektiv. För nätverkets funktion och fortlevnad är det viktigt att det prioriteras samt att deltagarna är engagerade.</p>

Nätverk är idag lite av ett modeord. Som utvecklingsmetod kan det stödja chefer i sitt uppdrag då det kan kännas ensamt ’uppe på toppen’. Nätverket kan vara ett tillfälle för att bolla idéer med människor i liknande situationer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om cheferna i projektet Ta Steget anser att de kan utvecklas och finna stöd samt vad som behövs för att nätverket ska fungera. Frågeställningarna lyder: Vad får ledaren ut av att delta i nätverk?, Hur kan deltagande i nätverk hjälpa ledaren att utveckla ett mer hälsofrämjande ledarskap?, Vad behövs för att ett nätverk ska fungera och fortleva? Det empiriska resultatet består av data som samlats in genom enkätutskick till samtliga deltagare i projektet. Resultatet ifrån enkäterna har strukturerats utifrån frågeställningarna och även analyserats i liknande struktur. Det vi kommer fram till är bl.a. att individerna känner att nätverket fungerat som ett stöd, då de kunnat diskutera och reflektera med människor i liknande situationer. Nätverksdeltagarna anser att nätverk är ett bra sätt att utvecklas på, då de fått mycket nya tips och idéer vilket bidragit till nya perspektiv. För nätverkets funktion och fortlevnad är det viktigt att det prioriteras samt att deltagarna är engagerade.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning. De psykodynamiska terapeuterna uppvisade högre grad av inlärning via observerande reflektion (Iaktta), medan de kognitiva beteendeinriktade terapeuterna tenderade att ha högre grad av inlärning via aktivt experimenterande (Göra). Något signifikant samband mellan kön, ålder, grundutbildning, erfarenhet och inlärningsstil gick inte att fastställa. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning kring sambandet mellan epistemisk stil, kunskapsattityd, och val av psykoterapiinriktning.

Thesis (M.A.)--Trinity International University, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 74-88).

The problem under investigation in this study is whether or not matching or mismatching learning style to learning style task has an effect on students’ perceptions of academic self-efficacy and self-efficacy for self-regulated learning. Sixty-eight undergraduate and graduate students over the age of 18 participated (males: N= 14 and females: N=54). The students were selected into two groups (matched; N=34 and mismatched; N=34). Participants in the matched group were given a free-writing task that matched their most preferred learning style as determined by the Kolb Learning Style Inventory. Participants in the mismatched group were given a free-writing task that matched their least preferred style of learning. Immediately after, participants were asked to rate their perceptions of academic self-efficacy and self-efficacy for self-regulated learning. There was a significant main effect for group and learning task on perceptions of self-efficacy; t(63.74)=2.10, p=.04. The educational implications of these findings are that teachers need to be sure that students’ learning style needs are being met in the classroom or else it could negatively effect perceptions of self-efficacy, and thus future learning.

Thesis (M.A.)--Trinity International University, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 74-88).