Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn. Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan. Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra. Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen. Ett högre intag av kolhydrater med högre Glykemiskt Index nära inpå sänggående kan minska insomningstiden samt påverka kvalitén av nattsömnen. Slutsats: Sambandet mellan kolhydrater och sömn är starkt men fortfarande delvis oklart. Ytterligare forskning på området bör göras för att öka förståelsen för hur vi påverkar sömnen med vår kost. / Background: Recent studies tend to focus on how dietary nutritional intake can affect human beings and also how we are affected by sleep. When symptoms like overweight, diabetes, cardiovascular disease becomes more common daily, partly caused by refined carbohydrates and bad dietary habits, it is important to verify how we are affected by our dietary habits. Recent studies have shown that shortened sleep, decreased sleep efficiency and quality are associated with the same symptoms which bad dietary habits can lead to. Therefor it would be of interest to examine the association between sleep and dietary habits. Purpose: By a systematic literature review examine the studies that exist of association between carbohydrates and sleep. Method: A systematic literature search was done to examine the studies that exist up to date with the association between carbohydrates and sleep. By certain search words and limits 9 studies were found and were carefully examines and compiled. Results: The results from the studies found showed that an increased total energy intake mainly from carbohydrates can reduce sleep duration. An increased intake from carbohydrate with higher Glycemic Index close to bedtime decreased the sleep latency and affect sleep quality. Conclusion:The association between carbohydrates and sleep is strong but still needs to be further investigated. Further studies are needed on the subject to better understand the effect of carbohydrate intake on our sleep.

Bakgrund Forskning om kolhydrater visar att det inte finns något tydligt samband mellan viktuppgång och mängden kolhydrater som intas, däremot finns det mycket forskning på fiber och dess hälsoeffekter. Media förmedlar motstridig information som skapar en förvirring kring kolhydrater hos mottagaren.  Syfte Syftet med studien var att undersöka attityder till kolhydrater i maten hos vuxna över 18 år bosatta i Sverige, för att sedan undersöka om skillnader fanns i attityder mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät genomfördes och spreds via författarnas sociala medier. Insamlad data lades in i SPSS 27 där det analyserades skillnader mellan grupper med chi-två test.  Resultat I studien deltog 203 personer. En stor del av respondenterna hade ett intresse för kost, främst de yngre och de kostutbildade. Största delen av respondenterna ansåg att det finns bra kolhydrater. Information om kolhydrater hämtades till största del från “Tidningar/Tv/Radio/Internet”. Kvinnor och yngre hämtade i större grad information från “Sociala medier” och de högre utbildade och de med kostutbildning från “Myndigheter” och “Faktabaserad litteratur”. En stor del av respondenterna var överens om att det finns bra kolhydrater (n=151; 74%). Till största del var det ljust bröd som undveks av respondenterna, där det främst var den äldre gruppen som undvek detta.  (p=0,001). Samtidigt som en större del  (115; 56,5%) av respondenterna inte undvek någon kolhydratskälla. Slutsats Studien visar att största delen av respondenterna  hade en positiv attityd till kolhydrater. tyckte att kolhydrater var viktiKvinnor, äldre och lågutbildade var grupper som har en mer negativ inställning till kolhydrater. Kostutbildade ansåg sig ha större kunskap om kolhydrater och också en mer positiv inställning. Vid förmedling av kostbudskap är det av vikt att utbildade förmedlar vetenskaplig information och att den får plats i media. Detta skulle kunna öka kunskapen hos allmänheten och leda till en mer positiv syn på kolhydrater.

Kost är ett brett ämne i dagens samhälle. Idag läggs ett stort fokus på barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lärare som hjälper eleverna framåt eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslärare vill se hur mycket frukostens betydelse har på elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och själ hänger ihop har eleverna även fått skatta den upplevda fysiska ansträngningen. Därför kallar vi det för psykofysiologisk ansträngning. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Maslows behovstrappa och kroppens energiprocesser. Detta är något som vi vill kunna ta med oss i framtiden. Vi vill inte bara se eleverna som kärl som vi sedan fyller på med kunskap, utan vi vill även testa detta praktiskt i hopp om att detta ska ge eleverna och oss en ny erfarenhet. Vårt syfte med undersökningen var att se frukostens inverkan på den psykofysiologiska prestationen. Presterar man lika bra i kropp och knopp med frukost respektive utan? Vi utförde ett praktiskt experiment på 29 elever. De fick utföra en standardiserad lektion som bestod av ett steptest och Yo-Yo-test, som är ett mätbart fysiskt test, med frukost respektive utan frukost. Eleverna fick sedan uppskatta sin fysiska ansträngning på Borgskalan som fanns med i en enkät. Resultatet visade att ansträngningen blev högre utan frukost både hos tränade och otränade. Observationen visade även att huvudvärk och mer upplevd trötthet uppstod vid tillfället utan frukost.

Background: Mouth dryness, hunger, thirst, pain, nausea and vomiting are common postoperative unpleasant experience that are connected to decrees patient’s wellbeing and increases risk for postoperative complications. Patients need to fast preoperative to minimize the risk for respiratory aspiration during anaesthesia. The fast can contribute to patients decreased feeling of well being and increase unnecessary suffering. In new guidelines preoperative carbohydrate rich drinks is described to minimize patients metabolic stress and increase patient’s postoperative wellbeing. Aim: The purpose of this study aims to compile current research about carbohydrate rich drinks effect on patients postoperative wellbeing when undergoing anaesthesia . Method: a litterateur review with descriptive design of eleven RCT- studies. Result: Mouth dryness, thirst and hunger were significantly lower in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. The effect in postoperative nausea and vomiting could not be determined. Significantly less pain was experienced in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. Conclusion: Patients experienced less postoperative mouth dryness, thirst and hunger if they were given carbohydrate rich drinks preoperative. The effect on pain cannot be determined because of the small sample of studies. The effect on postoperative nausea and vomiting cannot be determined because only 40 percent of the reviewed studies has shown a statistically significant improvement. Despite this, carbohydrate rich drink has an effect on patient’s postoperative wellbeing and should be given to patients undergoing surgery with general anaesthesia. keywords: carbohydrates, preoperative care, Wellbeing, Postoperative nausea and vomiting / Bakgrund: Muntorrhet, hunger, törst, smärta, illamående och kräkningar är vanliga postoperativa besvär som påverkar patienters välbefinnande negativt och som ökar risken för stora komplikationer. Inför kirurgiska ingrepp behöver patienter fasta för att minimera risken för aspiration under anestesin. Fastan kan påverka patienters välbefinnande och leda till onödigt lidande. I relativt nya riktlinjer beskrivs att preoperativ administrering av kolhydratrik dryck kan minska patienters metabola stresspåslag och därmed förbättra patienters postoperativa välbefinnande.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa aktuell forskning om kolhydratslösnings postoperativa effekt på patienter som genomgår anestesi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design med elva RCT-studier. Resultat: Muntorrhet, törst och hunger minskade signifikant i flera studier hos patienters som druckit kolhydratrik dryck preoperativt. Effekten av kolhydratrik dryck kan inte helt fastställas. Smärta minskade i signifikant i en majoritet av studierna hos patienter där kolhydratrik dryck administrerades. Slutsats: Muntorrhet, törst och hunger minskade hos patienter som fått kolhydratrik dryck administrerat. Effekten på smärta var god men på grund av litet urval kan inga slutsatser dras kring effekten på smärta. Effekten på patienters postoperativa illamående och kräkningar kan inte fastställas då 40 procent av studierna såg en signifikant minskning av PONV. Slutgiltigen påverkar Kolhydratrik dryck patienters postoperativa välbefinnande och borde därav administreras till patienter som skall genomgå kirurgi. Nyckelord: Kolhydrater, Preoperativ vård, välbefinnande, Postoperativt illamående och kräkningar

Bakgrund: Nutritionen är en viktig del vid styrketräning, inte minst för att säkerställa adekvata mängder muskelglykogen och besvara den ökning i muskelproteinsyntes som efterföljer utförd styrketräning. En god fördelning av måltider över dagen förser kroppen med de förutsättningar som krävs. Vid återställning av glykogenlagren krävs kolhydratsinslag i direkt anslutning till avslutat styrketräningspass. Proteinintaget runt styrketräning varierar beroende på det tillstånd som träningen genomförs i, vid fasta är proteinintag i direkt anslutning fördelaktigt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka måltidsordningen, samt vilka livsmedelsval som genomförs före och efter utfört styrketräningspass bland individer som styrketränar regelbundet. Ytterligare ett syfte var att undersöka om livsmedelsvalen skiljer sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Metod: För att undersöka detta genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av en självadministrerad webbenkät. Respondenterna skulle vara 18 år eller äldre samt styrketräna tre eller fler gånger i veckan.Resultat: Totalt deltog 128 respondenter, 59 män och 69 kvinnor. Inför styrketräning hade kolhydratrika livsmedelsgrupper såsom frukt, pasta, ris eller potatis samt havregryn, gröt eller müsli en hög svarsfrekvens. Efter träning angavs proteinrika livsmedel i en majoritet av de mest populära valen. Vissa av livsmedelsvalen skiljde sig mellan olika grupper av styrketränande individer. Tillexempel proteinbar eller proteindryck och koffeindryck.Slutsats: Inför en styrketräning valdes livsmedel med prestationshöjande effekt. Efter träning intogs livsmedel med avsikt att stimulera muskelproteinsyntesen samt förändra katabolt till anabolt tillstånd. Något som kan varit överflödigt beroende på hur den måltid som intogs inför styrketräning såg ut. / Background: Nutrition is an important part of strength training, not least to ensure adequate amounts of glycogen and respond to the increase in muscle protein synthesis that follows strength training. A good distribution of meals throughout the day provides the body with the necessary conditions. When restoring the glycogen stores, carbohydrate intake is required in direct connection with the completed strength training session. The protein intake around strength training varies depending on the condition in which the training is carried out, during fasting, protein intake in direct connection is advantageous.Objective: The purpose of the study was to investigate meal order, as well as which food choices are made before and after performing strength training sessions among individuals who do strength training regularly. Another purpose was to investigate whether food choices differ between different groups of strength training individuals.Method: To investigate this, a quantitative study was conducted using a self- administered web survey, with two requirements. The respondents had to be 18 years or older and do strength training three or more times a week.Results: A total of 128 respondents, 59 men and 69 women participated. Prior to strength training, carbohydrate-rich food groups such as fruit, pasta, rice or potatoes as well as oatmeal, porridge or muesli had a high response rate. After exercise, protein-rich foods were listed in a majority of the most popular choices. Some of the food choices differed between different groups of strength training individuals. For example, protein bar or protein drink and caffeine drink.Conclusion: Prior to strength training, foods with a performance-enhancing effect were chosen. After exercise, foods were taken with the intention of stimulating muscle protein synthesis and changing the catabolic to anabolic state. Something that may have been redundant depending on what the meal taken before strength training looked like.

Background: Type 1 Diabetes is a disease that is present in all ages. A treatment with carbohydrate counting and flexible insulin dosing provides a freer diet and is used today in much of the world. Carbohydrate counting with flexible insulin dosing can improve the quality of life in people with diabetes. With support and training the nurse has an important role to support people in their self-care. Aim: To describe how adults with type 1 diabetes mellitus rated and felt their quality of life when using carbohydrate calculated insulin dose and to describe included studies' data collection methods. Method: Descriptive literature review of 13 articles. Literature searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Main results: After participating in a structured training regarding carbohydrate counting with flexible insulin dosing rated and experienced the adults with type 1 diabetes, an increased quality of life with greater freedom to customize their diet according to their life situation. Their knowledge of diabetes increased, which gave them a better self-control and self-esteem leading to better self-care. The number of severe hypoglycemia and the fear of them decreased with a carbohydrate calculated insulin dose. Articles used validated questionnaires as data collection methods. Conclusion: Adults with type 1 diabetes, who participated in a structured education in carbohydrate counting with flexible insulin dosing increased their quality of life in both the short and long term and got a better understanding of the disease that gave better self-control and self-esteem leading to better self-care. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som finns i alla åldrar. En behandlingsmetod med kolhydraträkning och flexibel insulindosering ger en friare kosthållning och används idag i en stor del av världen. Kolhydraträkning med flexibel insulindosering kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetes. Med stöd och utbildning inom området har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta personerna i deras egenvård. Syfte: Att beskriva hur vuxna med diabetes mellitus typ 1 skattade och upplevde sin livskvalitet vid kolhydratberäknad insulindosering samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetoder. Metod: Deskriptiv litteraturstudie av 13 artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Efter deltagande i en strukturerad utbildning i kolhydraträkning med flexibel insulindosering skattade och upplevde vuxna med diabetes mellitus typ 1 en ökad livskvalitet med en ökad frihet att anpassa sin kost efter sin livssituation. Deras kunskaper om diabetessjukdomen ökade vilket gav dem en bättre självkontroll och självkänsla vilket ledde till bättre egenvård. Antalet svåra hypoglykemier och rädslan för dessa minskade med en kolhydratberäknad insulindosering. Artiklarna använde validerade frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Vuxna med diabetes mellitus typ 1 som deltagit i en strukturerad utbildning i kolhydraträkning med flexibel insulindosering ökade sin livskvalitet både på kort och lång sikt samt fick bättre kunskap om sjukdomen som gav bättre självkontroll och självkänsla vilket ledde till bättre egenvård.

Weak affinity interaction of monoclonal antibodies and carbohydrate antigens can be detected and quantified by alterations in the antibodies' intrinsic tryptophan fluorescence. These weak/transient binding events have been monitored by total internal reflection fluorescence (TlRF) by facilitating the change in intrinsic tryptophan fluorescence. This immunosensor followed instant changes in the antigen concentration with rapid association- and dissociation rate constants reaching equilibrium in a short time, without the need for regeneration. Furthermore, in a competition assay with extrinsic fluorescence labeling, it was established that Förster/fluorescence resonance energy transfer (FRET) can be applied for weak and transient interactions. By entrapping components in small semipermeable capsules, aconvenient flow system was fabricated allowing on-line measurements of maltose. Quantification of maltose concentration was achievable in the mM-range without need for regeneration.High specificty for maltose was exhibited in crude food-samples with quantification in accordance with batch analysis. Furthermore, a monoclonal antibody was developed for potential use as a glucose immunosensor for diabetes. Its ability to interact with glucose was determined by competitive weak affinity chromatography (WAC) to approximately 19 mM in dissociation constant. This antibody was developed to bind monosaccharides, especially glucose, by utilizing crossreation with a carbohydrate dextran polymer. Selectivity for glucose was greater than for the similar monosaccharides, mannose and galactose. This antibody, or a fragment, in a fluorescence platform is an alternative to monitor glucose in vivo where other glucose-binders might fail. / Att känna igen en motståndare är viktigt i många sammanhang, inte minst i kroppens immunförsvar som är utvecklat för att angripa främmande ämnen i kroppen. Antikroppen spelar en central roll i immunförsvaret där den lär sig att känna igen sin motståndare (antigen) och därmed binda sitt antigen. De antikroppsproducerande cellerna kan användas i laboratoriet för att producera antikroppar som härstammar från försöksdjur. I denna avhandling har antikroppar använts som binder betydligt svagare till antigenet än vad man i de flesta analyser använder sig av för att t.ex. detektera sjukdomar. Antikroppar som binder till olika typer av socker, däribland maltsocker (maltos) och blodsocker (glukos) har studerats. Dessa antikroppar har använts för att undersöka hur hårt de binder till sitt antigen beroende på temperatur och om antikropparna kan känna igen liknande motståndare (korsreaktivitet). Fördelen med dessa svaga bindningar är att antikroppen snabbt kan binda in och släppa sitt antigen istället för att nästan permanent sitta på sitt antigen, som vid starka bindningar. Bindningens styrka (affinitet) har i avhandlingen studerats med hjälp av fluorescensteknik och affinitets-separation. Den maltosbindande antikroppen har använts tillsammans med fluorescensteknik för att designa två olika biosensorer (immunosensorer). Immunosensorerna kan mäta förändringen av maltoskoncentration över tid, vilket är attraktivt i t.ex. livsmedelsindustrin när man vill mäta maltoshalten kontinuerligt under tillverkningen. Den glukosbindande antikroppen har använts i affinitets-separation för att bestämma dess affinitet mot glukos och olika polymerer av glukos. En glukosbindande antikropp är åtråvärt för att t.ex. kontinuerligt mäta koncentrationen av blodsocker genom huden hos diabetiker och därmed minska antalet blodprover man idag behöver ta.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.      Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv. Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar. För att uppskatta om deltagarna riskerade att få i sig för lite av något näringsämne jämfördes deras rapporterade intag med estimated average requirement (EAR).   Resultat Åtta deltagare inkluderades i studien. BMI (body mass index) var >25 hos samtliga och fem angav att de försökte gå ned i vikt. Det rapporterade energiintaget (RE) var 34% lägre än det uppskattade energibehovet. Kolhydrater tillförde i genomsnitt 8% av energin och fett 69%, varav mättat fett 29%. Intaget av kostfiber och kolesterol var 7,5 respektive 625 mg/dag. Sackaros utgjorde 0,6% av energiintaget. Intag <EAR förekom i störst utsträckning för jod, järn och folsyra. Vitamin E, niacin, vitamin B12 och fosfat intogs med god marginal i relation till EAR. Slutsats LCHF-kosten i denna studie bestod av mycket fett och lite kolhydrater, vilket rapporterats innebära både för- och nackdelar på folkhälsan. Ska kosthållningen hållas en längre tid krävs modifieringar för att minimera rapporterade risker. / Background LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) is a low-carbohydrate diet that have had a major impact in Sweden. The swedish National Food Administration are concerned regarding how this development will affect the public health, especially due to the rising cholesterol levels seen during the same period. The spokesmen of this diet are questioning the current recommendations meaning they are to blame for us being fat and ill. Despite this debate there’s a lack of data regarding the make up of  this diet. Objective The objective of the preset study was to chart the LCHF-diet regarding foodstuff choice and nutrient intake and discuss it from a public health perspective. Method 14 individuals who concidered eating a LCHF-diet were recruited to perform a scaled food record during three days. To estimate whether the participant where at risk consuming to little of a specifik nutrient the reported intake was compared with the estimated average requirement (EAR). Results Eight participants where included in the study. BMI (body mass index) exceeded 25 amongst all participants and five stated they where trying to loose weight. The reported energi intake(REI) was 34% lower than the estimated energy requirement. The mean carbohydrate consumtion contributed with 8% of the energy and fat 69%, of which saturated fat 29%. The consumption of dietary fiber was 7,5 g/day and the intake of cholesterol 625 mg/day. Sucrose contributed to 0,6% of total energy consumption. Intake <EAR where most common for iodine, iron and folic acid. Vitamin E, niacin, vitamin B12 and phosphate where consumed with margin to EAR. Conclusion The LCHF-diet in this study consisted of a large amount of fat and little carbohydrates, which has been reported to result in both advantages and disadvantages on public health. Should this diet be kept for a long time adjustments has to be made to minimize the reported risks.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka aktuell forskning omlågkolhydratdiet. Utifrån det materialet ställdes sedan frågorna vilka risker ochförtjänster en lågkolhydratkost kan medföra, samt hur sjuksköterskan kan användaden kunskapen i omvårdnadsarbetet. Litteraturstudien utfördes med hjälp avGoodmans sju steg. Litteratursökningen gjordes i huvudsak i PubMed ochCINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning utfördes synkront av författarnaefter ett modifierat protokoll. Fjorton artiklar, varav tre behandlades som en, avvarierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Som teoretisk grund användesPolit & Beck samt delar av Orems egenvårdsteori. Resultatet visade på förtjänsterbeträffande viktnedgång, förbättrade glukos- och lipidvärden hos överviktiga ochobesa individer som under en kortare tid följer en lågkolhydratdiet. Resultatetvisade även på risker såsom ökad dödlighet, kardiovaskulär sjukdom samt risk förgraviditetskomplikationer på grund av lågt intag av frukt och vissa grönsaker isamband med lågkolhydratdiet. Ytterligare forskning är nödvändig dålångtidsstudier av hög kvalitet saknas. / The purpose of the study was to examine current research regarding low carbohydrate diets. Questions were asked about risks and benefits of low carbohydrate diets on the basis of the material and how nurses can use this knowledge in nursing. The literature review was carried out by means of Goodman's seven steps. The literature search was done mainly in PubMed and CINAHL. Review and quality assessment was carried out synchronously by the authors after a modified protocol. Fourteen articles, three of which were treated as one, of varied quality were included in this study. Polit & Beck and parts of Orems self-care theory was used as a theoretical base. The results showed benefits regarding weight loss, improved glucose- and lipid values in overweight and obese individuals following a low carbohydrate diet during a short period of time. Due to the low intake of fruit and certain vegetables in low carbohydrate diets risks such as mortality, especially in cardiovascular disease, and even risk for pregnancy complications increased. Further research is necessary since there is a lack of long term high quality studies.