Uppsala, i likhet med många andra städer, växer. För att den växande befolkningen ska kunna resa hållbart i staden och ha en god tillgänglighet krävs att man planerar för hur utrymmet ska användas. Syftet i den här uppsatsen har därför varit att utreda hur man arbetar för att utveckla och skapa en hållbar trafik samt vad Uppsala stad har för möjligheter och hinder. För att svara på frågeställningen har jag intervjuat personer antsällda på olika beslutande instanser som bedriver arbetet med innerstadens trafikutveckling, till exempel anställd på Uppsala kommun. Resultatet visar att Uppsala kommun satsar på att få en hållbar innerstadstrafik och att utveckla en attraktiv kollektivtrafik för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar framtid. Detta genom att studera nya tekniker och rörelsen i staden för att arbeta fram ett nytt linjenät och en högre prioritering av kollektivtrafiken. Detta är en relativt ny satsning och omprioritering för Uppsala och det finns fortfarande osäkerheter för hur väl Uppsala kommun kommer lyckas i sina visioner. I huvuddrag pågår ett brett arbete för att på olika sätt förbättra morgondagens förutsättningar, ta fram genomtänkta lösningar och skapa en samsyn i staden.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår. Syfte är att undersöka hur tjänstemän beskriver kollektivtrafiken och vilken plats barnperspektivet har inom det operativa arbetet på Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL. Med teori om institutionalisering och roller samt nyinstitutionella teorier om isomorfism och isärkoppling har detta syfte undersökts. Detta har undersökts utifrån en hermeneutisk ansats med tio kvalitativa intervjuer för att undersöka hur tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken, dess resenärer, barn och hur de upplever att de arbetar med ett barnperspektiv. Tjänstemännen beskriver kollektivtrafiken som samhällsbärande och att de är styrda av olika faktorer där politiken var den mest framträdande. Resultatet visade även att resenärerna utgörs av alla som i huvudsak reser när de pendlar. Barn inkluderades även i denna grupp och anses pendla till skolan. Barnen ses även som framtidens kollektivtrafikresenärer. Tjänstemännen ansåg sig ha lite kunskap om konventionen trots detta ansåg de flesta att den var viktig för deras arbete. Det råder även en blandad uppfattning om hur barnperspektivet kommer påverka tjänstemännens arbetssätt.

Lic.-avh. (sammanfattning) Stockholm : Tekn. högsk., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Karlstad : Karlstads universitet, 2006.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie där teorier kring bilen, cykeln, kollektivtrafiken och stadens utglesning står för det teoretiska materialet medan rapporter och semistrukturerade intervjuer utgör den empiriska delen. Syftet med denna studie är att se hur vi idag påverkas av 50- och 60-talets planering. 1950-talets infrastrukturella förändringar gav stora möjligheter för en bra implementering av bilen som städernas invånare idag ser som en livsstil. Vad krävs för att städernas invånare ska välja fossilfriare transportmedel som cykel och kollektivtrafik? Genom att undersöka hur Västerås arbetar för att lyfta dessa transportmedel kan problem och möjligheter finnas som finns på grund av bilsamhället. Studiens resultat visar att den massiva infrastruktur som bilen tog med sig in i samhället idag inte räcker till för alla transportmedel där cykel och kollektivtrafik prioriteras samtidigt som bilen ska ta lika stor plats. 1950-talets framtidsplaner och uträkningar visar idag att vi planerade för stort och bilismen är svår att bromsa då den blivit en livsstil i dagens samhälle. Kommunens arbete ger positiva resultat för de fossilfria transporterna och det är bilen som livsstil och kultur som är det svåra att överkomma.

Synen på hur städer ska planeras och byggas har förändrats ur ett historiskt perspektiv. Modernismen förde med sig glest bebyggda städer som sades skapa ett bilberoende. En vanlig åtgärd för att motverka detta är att förtäta, vilket innebär att man bygger igen luckor och länkar samman stadsdelar. Syftet med denna uppsats är att studera tre förtätningsområden i Uppsala och utifrån detta se vilka konsekvenser som förtätningen medför. Uppsatsen ämnar svara på huruvida grönområden, parker, öppna ytor, handel, service, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik påverkas av förtätningen och om en tät stad innebär att människor lättare kan träffas och interagera. Resultatet visar att det ofta är öppna ytor som drabbas när ett område förtätas, då de inte prioriteras lika högt som exempelvis parker. Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik gynnas av ett tätt omland. Angående handel och service innehar de som planerar en maktposition då de kan påverka hur ett område ska utformas. Det är således ofta kommunens ambitioner gällande detta som spelar roll. Huruvida människor lättare kan träffas i en tät bebyggd stad råder det delade meningar om, då det kan bero på i vilken struktur området är bebyggt eller vilka barriärer som finns på området.

In this thesis a transport system is sought after that if realised in the city of Uppsala could provide both well-being to all its inhabitants and sustainability, here jointly refered to as liveability. It is found that the car dominated transport system that is in operation today provides two fundamental values, namely accessibility in both time and space, which sets it apart from other transport solutions. These two values are of immense importance for the liveability in our modern world. On the other hand the car dominated system decreases the liveability of Uppsala in several different ways. Some of these problems, it is argued, could be solved within the car system, through the adoption of more environmentally friendly cars etc., but other problems are inherent in the car system and will remain no matter what changes are made. An alternative transport system is therefore sought that has the two benefits of the car system and is free from the problems of the car system. Such a system is identified, the bicycle supported light rail system, where the rail system is planned so that people should go to the stations by bike. By increasing the radius of accessibility around each station by three and the area by nine this system can also lower the amount of rail by to a third, can assure three times as frequent departures from each station and can lower the total amount of stations to a ninth, all compared to regular collective transport systems.

Detta examensarbete går ut på att ta fram en applikation, avsedd för mobiltelefoner, där man på ett enkelt sätt kan få reda på avgångarna för Dalarnas kollektivtrafik. Det stigande bensinpriset och bilåkningens negativa miljöpåverkan ligger som grund till att Etex AB och Balanz AB vill undersöka om det går att få människor att välja bussen framför personbilen. Om man genom denna applikation kan underlätta planeringen av människors dagliga resor, hur påverkas då valet av fortskaffningsmedel?Resultatet blev en applikation där man, via sin mobiltelefon, bland annat kan ta reda på avgångar för utvalda linjer av Dalatrafiks bussar, hantera linjekartor och synkronisera avgångar med telefonens kalender. Alla tidtabeller sparas i telefonen för att minska nätverkstrafiken och för att informationen enkelt ska kunna återanvändas.Dalatrafik är det företag som ansvarar för kollektivtrafiken i Dalarna. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att få reda på avgångarna för deras bussar om man inte har tillgång till en tidtabell eller ringer till deras kundservice. Vissa kommuner har redan lösningar för tidtabellshantering i mobiltelefonen och nu vill Etex AB och Balanz AB, som är två företag som bl.a. arbetar med trådlösa applikationer, att även Dalarna ska få ta del av detta praktiska hjälpmedel.De flesta mobiltelefoner som säljs idag har stöd för att köra applikationer, eller MIDlets som de också kallas, gjorda i J2ME (Java 2 Platform, Micro Edition). Denna teknik har tagits fram av Sun för att göra applikationer som kan köras på mindre mobila enheter såsom mobiltelefoner och handdatorer. Kombinerar man J2ME med den ökande prestandan i dagens mobiltelefoner kan avancerade applikationer t.ex. spel med 3D-grafik, webbläsare och andra nyttiga program tillverkas.

Licentiatavhandling Karlstad : Karlstads universitet, 2008.

Sustainability and the traffics impact on the environment have become increasingly central within spatial planning. For many years, planning has been focusing on building new roads - this has resulted in increased use of automobiles, which many believe is unsustainable in the longer term. Therefore, authorities at national, regional and local level want to increase the use of alternative transport modes – such as walking, cycling and traveling by bus. The thesis intends to study if the Municipality of Umeå’s policies for sustainable development have led to an increased use of public transportation. The use of public transport in Umeå is also compared with developments at national level, in order to see if there are differences in the level and trend. The thesis is mainly descriptive and based on material such as scientific literature, public strategy documents and statistical data sets. The study shows that the Municipality of Umeå has set clear goals and strategies to increase the use of public transportation. Some of these goals and strategies have emerged in recent years and the study show that they also led to an increased number of trips by public transport. / Hållbarhet och trafikens miljöpåverkan har kommit att bli allt mer centralt inom samhällsplaneringen. Under många år har planeringen fokuserat på att bygga nya vägar, vilket resulterat i att antalet bilar har ökat. Någonting som bedöms som ohållbart i längden. Instanser på nationell, regional och lokal nivå vill därför istället öka användandet av alternativa färdmedel – till exempel att promenera, cykla och åka buss. Uppsatsen ämnar studera om Umeå kommuns strategidokument för hållbar utveckling har lett till ett ökat kollektivt resande. Kollektivtrafiksresandet i Umeå jämförs även med utvecklingen på nationell nivå, för att se om det finns skillnader i nivå och utveckling. Uppsatsen är i huvudsak deskriptiv och baseras på material som vetenskaplig litteratur, offentliga strategidokument samt statistiskt datamaterial. Studien visar att Umeå kommun har satt upp tydliga mål och strategier för att öka användandet av kollektivtrafiken. Vissa av dessa har tillkommit de senaste åren och studien visar att de också lett till ökat antal kollektiva resor.