I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla potential. Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system, mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet att förbättra den integrerade kommunikationen. Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation. Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan implementera arbetet ute i organisationen. Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of Investement, Return on Communications, integrerat varumärke. / This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers. The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full potential. Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication. The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better. The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective on board level and then the implementation of the concept throughout the organization. Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment, Return on Communications, integrated brand.

<p>I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse med</p><p>hur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien fram</p><p>de barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till komma</p><p>förbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fulla</p><p>potential.</p><p>Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionen</p><p>ligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar att</p><p>integrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärerna</p><p>för en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,</p><p>mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftet</p><p>att förbättra den integrerade kommunikationen.</p><p>Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktisk</p><p>applicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.</p><p>Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedan</p><p>implementera arbetet ute i organisationen.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integrerad</p><p>kommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return of</p><p>Investement, Return on Communications, integrerat varumärke.</p> / <p>This study investigates how integrated communication is defined in theory, in comparison to how those</p><p>that claim to work with the concept define and make use of the term. It further highlights the barriers that</p><p>stands in front of an implementation of the term, as well as the possibilities of overcoming these barriers.</p><p>The purpose of the study is to increase the understanding of the concept, and how it can be used to its full</p><p>potential.</p><p>Consultants from the leading PR agencies in Stockholm was interviewed for this purpose and as a foundation</p><p>for the discussion lies also an thorough presentation of the theory behind integrated communication.</p><p>The results show that integrated communication in practice is used on an abstract rather than concrete</p><p>level, and that the barriers that stand in front of a concrete implementation can be concluded within four</p><p>categories: territory, business economical system, measurability and new media. The study also shows how</p><p>these barriers can be turned into possibilities to make integrated communications work better.</p><p>The conclusion is that in order to conform theory according to the presumptions of reality, an thus make a</p><p>practical application of the theory possible, one should use the term integrated brand instead of integrated</p><p>communications. This change of term should simplify the process of establishing the integrated perspective</p><p>on board level and then the implementation of the concept throughout the organization.</p><p>Key terms: Communication, Public Relations, Market Communication, the Model of Convergence, Integrated</p><p>Communication, synergy, identity, organizational culture, brand, brand plan, Return of Investment,</p><p>Return on Communications, integrated brand.</p>

The purpose of this study is to create understanding for how social media affects the relationship between employees and leaders in organizations, and how social media could be used to improve internal communication. We also want to explore how this type of internal communication could be implemented in large organizations. From a theoretical perspective our ambition is to see how our findings relate to the theoretical field of internal communication and human resource management. The empirical findings in this study were gathered by conducting an interview with the CEO to reveal his intentions, methods and practices when working with social media. A questionnaire was then developed by using the knowledge gained from the interview with the CEO, as well as by using theories regarding communication, social media and corporate culture, this questionnaire was filled out by company employees. The empirical data that was gathered was analyzed in the light of relevant theory. We also checked the various data variables for correlation. This was done so we could study what factors determine why an employee follows the blog, and also so we could study which factors are impacted by the employee reading the blog. The results of this study show that social media as a communication tool has enormous potential to transcend geographical barriers and to flatten the organizational hierarchy in a way that is not possible through the usage of conventional communication methods. Social media can affect the relationship between a leader of an organization and its employees and has the power to spread values, practices, routines and build corporate culture. Social media however, has a sensitive nature and factors such as accessibility, target group characteristics and planning are directly relevant to the outcome when a CEO uses social media to communicate with the employees. Accessibility problems can result in some employees having a hard time being reached by social media communication and the lack of a proper integration plan can cause disturbance in the communication, employees may not be aware of the purpose of the CEOs efforts or maybe not even be aware that the CEO has started using social media tools. However the individuals who do follow the CEOs practises are likely to gain a better relationship with their leader. The informal nature of social media is a great way for CEOs to show more of their personalities and in that way form a closer bond with the employees. We believe that if planned and used in the right way, CEO social media communication has even more potential than this study reveals.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med nyanlända barns språkutveckling i förskolan. För att ta reda på förskollärarnas arbetssätt gällande nyanlända barns språkutveckling har sex förskollärare från fem olika förskolor och två olika kommuner intervjuats. Utöver detta har även nyanlända barns samspel med andra barn som har svenska som modersmål och svårigheter som uppstår i kommunikation mellan nyanlända barn och vårdnadshavare undersökts. Det framkom i resultatet att förskollärarna försöker på det bästa sättet att främja nyanlända barns språkutveckling genom att använda sig av olika material såsom sagopåsar, språkpåsar, bokläsning, bilder, TAKK-tecken och AKK kartor. Gällande kommunikationen med nyanlända vårdnadshavare är det av stor vikt att båda förstår varandra så att det inte blir missförstånd använder förskollärarna bilder, Google translate, vikarier som kan vårdnadshavarnas språk samt bokar tolk vid behov. Resultatet har även visat att förskollärarna ser ingen skillnad mellan nyanlända barn och barn med svenskt modersmål. Det som är viktigt enligt förskollärarna är att vara närvarande och utgå från varje enskilt barns behov.

The United Nations originally established the term sustainable  development through the Brundtland commission and became a   frontrunner and global actor within the field. Information has initially  been described as an invaluable aspect of successfully achieving the Sustainable Development Goals by the UN itself. Therefore, the lack  of current references to information and communication in relation to  the execution of the SDGs has to be examined in an attempt to fill this research gap. Therefore, this thesis investigates in what way their   external communication, more specifically their press releases  regarding the SDGs, are executed in order to promote sustainability.  This is done by performing a qualitative text analysis on press  releases as empirical material. A question this thesis  attempts to answer is how the press releases of the UN have changed  after the evolved SDGs. Also, in obedience with their own strategic  documents, how are the UN concerned with making their public communication shed light on the implementation of the SDGs. These questions are relevant considering the growing interest for the issue of sustainable development. The analysis draws on theories of  organizational communication and strategic communication. The thesis reveals that the SDGs and sustainability are cohesively presented throughout the press releases. However, a change in inclusiveness of the audience was observed after the implementation  of the SDGs. This thesis indicates that there is potential for improvement in terms of how the UN communicates sustainability issues and promotes the SDGs.

This thesis concerns Patient Experience (PX), in hospital maternity care in Sweden. The focus lies in the development of a measure to describe the current state of PX. The thesis uses a semi-sequential mixed-methods study design; exploration of the patient journey, through qualitative methods, informs the adaptation of an existing maternity care experience survey instrument. The resulting survey instrument is tried in a pilot study and renders a composite measure of PX. Part of the analysis is dedicated to understanding the e!ect of information and communication in PX; Exploratory Factor Analysis is used to test the model and attempt an answer. The results show that it is possible to describe PX using the proposed survey instrument. The composite measure preserves di!erences in perceptions better than an arithmetic average of two discrete VAS-1 type measurements, and is more appropriate when measuring attitudes, and opinions using Likert-type measures. A three component solution describes 65.44% of the total sample variance. Determining to what degree PX is influenced by information and communication remains di"cult to quantify, but these initial results indicate that the manner of the attending sta! during aftercare and the respondent’s mastery of information during discharge are important dimensions of patients’ total PX (ANOVA R .695, R Square .483). The model’s three components are almost entirely built from items that address interpersonal skills and information assimilation. These correspond to two of the three Service Quality Dimensions, namely Interaction Quality and Outcome Quality. Most important of the three is the component “Chemistry in aftercare”. The predictive strength of the model shows merit under the context of the study and could advise further e!orts to develop measurements for PX in maternity care in a Swedish hospital setting. Lastly, this study contextualises Service Design in hospital maternity healthcare; the study therefore o!ers ample opportunity for innovation. / Arbetet handlar om Patientupplevelse (PU), i förlossningsvården i Sverige. Fokus ligger på utvecklingen av ett mätvärde att beskriva den nuvarande patientupplevelsen. Arbetet använder kvalitativa och kvantitativa metoder (mixed-methods), i en semi-sekventiell design; utforskning av patientresan ligger till grund för anpassningen av ett existerande mätinstrument. Det nya mätinstrumentet testas i en pilotstudie och ger ett kompositmätvärde av PU. En del av analysen ägnas åt att förstå vilken e!ekt information och kommunikation har på PU; Explorativ faktoranalys används för ändamålet. Resultaten visar att det är möjligt att beskriva PU genom det föreslagna mätinstrumentet. Det resulterande kompositvärdet är bättre på att beskriva skillnader i uppfattning än ett medelvärde av två diskreta variabler av VAS-1 typen, och är också lämpligare när attityder och åsikter mäts med hjälp av Likert-skalor. En trekomponentslösning beskriver 65.44% av den totala stickprovsvariansen. Att avgöra hur mycket PU påverkas av information och kommunikation förblir svårt att kvantifiera, men dessa inledande resultat visar att patientbemötande under eftervårdstiden och patientens förmåga att bemästra information under utskrivningen är viktiga dimensioner av patienters totala PU (ANOVA R .695, R Square .483). Modellens tre komponenter är nästan uteslutande uppbyggda av variabler som fångar upp personliga relationer och assimilering av information. Dessa motsvarar två av de tre dimensionerna i Servicekvalitetsmodellen, nämligen Interaktionskvalitet och Utfallskvalitet. Viktigaste komponenten är Personlig kemi under eftervården. Modellens förutsägningsstyrka visar förtjänst under studiens kontext och kunde informera framtida ansträngningar att utveckla mätvärden för förlossningsvården inom svensk sjukhusmiljö. Till sist kan nämnas att studien kontextualiserar Service Design inom förlossningsvården; studien erbjuder därför omfattande möjligheter för innovation.