<p>Westinghouse i Västerås består av olika arbetsområden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie är att förstå bristen på förståelse vid förändringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anställda i de olika arbetsområdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förändringsarbetet på Westinghouse i Västerås. Tidigare studier visar på att förändringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot från olika verksamheter inifrån och även utifrån organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förändringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande. Studien presenterar en kvalitativ undersökning.</p><p>Nyckelord: förändring, innovation och kommunikation.</p>

<p>This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers. Certain theories, like Goffman´s theatrical theory, could explain this by the fact that people step into different roles dependning on what they are doing.</p>

<p>I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.</p><p>Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund.</p><p>Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.</p>

This paper compares and discusses teachers´ nonverbal communication in the classroom. The purpose of the study is to find out what the teachers´ nonverbal communication looks like in the classroom and with that information increase teachers´ awareness of nonverbal communi-cation and its impact on the teaching. Ten teachers at the upper secondary school have been observed for twenty minutes when having a lecture. The result shows that the most common nonverbal expressions are hand and arm gestures used to enhance what is said by the teacher. The result also shows that the nonverbal communication is similar with all observed teachers. Certain theories, like Goffman´s theatrical theory, could explain this by the fact that people step into different roles dependning on what they are doing.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund. Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.

Westinghouse i Västerås består av olika arbetsområden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie är att förstå bristen på förståelse vid förändringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anställda i de olika arbetsområdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förändringsarbetet på Westinghouse i Västerås. Tidigare studier visar på att förändringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot från olika verksamheter inifrån och även utifrån organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förändringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande. Studien presenterar en kvalitativ undersökning. Nyckelord: förändring, innovation och kommunikation.

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen. Utifrån Alvestads (2010) fem kategorier vad gällande konflikthanteringsstrategier har resultatet sammanställts för att ge möjlighet att bearbeta frågeställningarna. Resultatet påvisade att det fanns stora likheter i hur barn i förskolan respektive förskoleklassen använde sig av strategier i sin konflikthantering Kommunikation var den viktigaste aspekten för att barn och elever skulle kunna hantera konfliktfyllda situationer. Att uttrycka sig verbalt var någonting som samtliga barn och elever använde sig av i hanteringen av konflikter, men även annan typ av kommunikation såsom kroppsspråk förekom frekvent.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kan förstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning. Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankar och forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsats hur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisning kan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observerats när denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har strukturerats och analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation. Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för att kunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och den individuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sig förekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med de redan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hur kommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande till tidigare forskning. Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningen från den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ av kommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektive ensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation i grupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något som resultatet av undersökningen underströk. Kommunikationen i de individuella lektionerna kännetecknas av en tät ord- eller yttrandeväxling mellan lärare och elev. Generellt sett kan sägas att huvuddelen av den kommunikation som förekommer i ensembleundervisning också förekommer i individuell undervisning, men i mer koncentrerad form i den senare undervisningsformen.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se. För att analysera materialet har jag använt mig av retoriken och strategisk kommunikation, dessa begrepp har tillämpats på materialet.           I de olika texterna framställer Systembolaget sig själva som ett ansvarsfullt, omtänksamt och hjälpsamt företag. De vill också att man ska tänka på de som serviceinriktade, kunniga, altruistiska och inspirerande. De ger bilden av ett beslutsamt företag som är hälsomedvetna och förstående för svåra situationer. Ibland försöker de också visa att de är ungdomliga och vet hur ungdomar tänker. Tydligaste kärnvärdena och ethoset är ansvar och omtänksamhet. Kommunikationen i texterna är uppbyggda på ungefär samma sätt och argumentationen är ofta implicit där man som läsare får dra slutsatsen att det Systembolaget gör är bra och alltså är monopolet också bra. Man fokuserar mycket på att alkohol är en skadlig vara för att legitimera Systembolaget och dess försäljningsregler. Man använder sig ofta av konsekvensbeskrivningar och scenarion för att få fram sitt budskap. Logosargument finns också som ofta stöttas upp med hjälp av experter, till exempel läkare. Deras externa kommunikation handlar om att man vill stärka det egna varumärket. Samtidigt så kommunicerar de faktiskt deras uppdrag, uppdraget är att minska alkoholens skadeverkningar och det är det som framkommer att de vill göra i deras kommunikation. I diskussionen tas funderingar kring monopolet upp, gårdsförsäljning av alkohol har börjat diskuterats på allvar. Skulle gårdsförsäljning bli tillåtet innebär detta en sorts uppluckring av det monopol som Systembolaget har idag, vilket i framtiden skulle kunna leda till att monopolet förändras och kanske till och med försvinner.

No description available.