En väl fungerande kommunikation mellan vårdpersonal och föräldrar till barn som vårdas på barnintensivvårdavdelningar, är en viktig faktor för upplevelsen av vården. Kommunikationen är även viktig för patientsäkerheten samt för att öka tryggheten för föräldrar genom att vara mer delaktiga i sina barns vård. Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen hos föräldrar till barn vårdade inom svensk intensivvård med avseende på kommunikation och information och hur en planeringsbok kan påverka denna upplevlse. En planeringbok utformades med stöd från tidigare erfarenheter från en liknande studie genomförd i USA. Planeringsboken gavs ut till 7 familjer och sedan djupintervjuades föräldrarna som deltog i studien. Föräldrarna fick frågor om deras upplevelser kring kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) i Sverige. De fick även frågor om vad de hade för upplevelser kring planeringsboken som de fått gå igenom eller använt. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera innehållet. Analysen resulterade i 3 kategorier och 9 subkategorier. Resultatet visar att det i överlag finns en god tillfredställelse hos föräldrarna vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen på barnintensivvårdsavdelningen. Det finns dock en en önskan om ett mer strukturerat sätt att kommunicera och att det skall ske mer regelbundet. Det är genomgående för samtliga föräldrar att det finns ett stort informationsbehov. Behovet av information förändras med tiden, ju längre föräldrarna varit på sjukhuset eller BIVA desto mer detaljerad  information ville de ha. När information gavs på ett tydligt  och strukturerat sätt så skapade det trygghet och förtroende men om det uppstod en känsla av att informationen sorterades och att ingen gav sig tid att förklara eller ge information så kunde det skapa en känsla av frustration och maktlöshet hos föräldrarna. Resultatet pekar även på att ett mer strukturerat kommunikationsverktyg som till exempel en planeringsbok skulle vara till god nytta för föräldrarna. Planeringsboken skulle skapa en struktur i vardagen för föräldrarna. Den skulle även vara ett bra stöd för kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen samt vara till bra hjälp genom att skapa mer trygghet och utrymme för föräldrarna att vara mer delaktiga i deras barns omvårdnad.

Modebranschen lägger idag stor vikt vid hållbarhet och implementeringen av det i sin verksamhet. Hållbarhetsarbetet kommuniceras till modeföretagens kunder i hopp om att både utbilda kunderna men även att skapa konkurrensfördelar. Problemet är att modeföretagen och majoriteten av kunderna ligger på olika kunskapsnivåer gällande hållbarhet. Kommunikationen modeföretagen riktar till sina kunder uppfattas eller tolkas inte alltid som företagen önskar, vilket leder till bristande budskapsförmedling. Studien behandlar därför det gap som existerar mellan svenska modeföretags hållbarhetsarbete och kundernas uppfattning av det. För att kartlägga gapet har en observationsstudie av fyra välkända modeföretag utförts med syfte att undersöka företagens kommunikation av hållbarhet. Vidare utfördes en enkätundersökning för att undersöka hur kunder i allmänhet ser på modeföretags hållbarhetsarbete. För att klargöra kundernas uppfattning om hållbarhetsarbete har slutligen intervjuer med de utvalda modeföretagens kunder utförts. Undersökningarnas utfall har påvisat att majoriteten av modeföretagens kommunikation av hållbarhet inte nått fram till kunderna. Vidare konstaterar studien att det finns ett stort gap där modeföretagen kommunicerar på ett ineffektivt sätt och kunderna besitter en för hög omedvetenhet kring hållbarhet.

I takt med att modebranschen expanderar och utvecklas, ökar även konsumenternas krav på hur företag arbetar med CSR. Internet och digitala kanaler har drastiskt förändrat tillvägagångssättet för hur konsumenter interagerar med företag och individer. Digitala kanaler och sociala medier har blivit moderna och viktiga plattformar där företag, effektivt och innovativt, kan kommunicera med konsumenterna. Ett av de mest betydelsefulla budskapen i dagens samhälle är hållbarhetsaspekter, formulerade i CSR. Dagens modeföretag kan därför, med fördel, använda digitala kanaler för att förmedla betydelsefulla budskap vilket företag inte tydligt tillämpar idag. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag kan profilera sitt varumärke genom att bättre utforma kommunikationen av CSR-arbetet via digitala kanaler. I den här uppsatsen har en konceptuell modell konstruerad av Prasad och Tata (2015) tillämpats för att kritiskt granska modeföretags kommunikation av CSR. Modellen visar på hur ett företag kan kommunicera sitt arbete kring CSR ut mot konsumenterna och modellen har använts för att analysera företagens kommunikation på deras digitala kanaler. Den konceptuella modellen visar även på att det kan uppstå ett glapp mellan det CSR-arbete som företaget vill och tror sig kommunicera utåt och den faktiska kommunikation som företaget sänder ut. På så sätt kan det även uppstå en disharmoni mellan konsumenternas förväntningar och företagets kommunicerade prestation, vilket visar på potentiella utvecklingsmöjligheter för företags kommunikation av CSR på digitala kanaler. De genomförda studierna visar på att majoriteten av de studerade företagen har en bristfällig CSR-kommunikation och att den mest effektiva kommunikationen av CSR bygger på transparens och trovärdighet. Det framkommer att samtliga modeföretag upplever en ökad efterfråga hos allmänheten och arbetar ständigt för att utveckla och förbättra företagens CSR-kommunikation på deras respektive hemsidor.

InledningTecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, är ett sätt för pedagoger att förstärka det verbala språket. Det bidrar till barns språkutveckling då barn får ytterligare en möjlighet att förstå och kunna uttrycka sig. Studien utgår från den sociokulturella teorin och den socialsemiotiska teorin.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger som arbetar med barn i ett till tre års ålder resonerar kring användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, samt på vilket sätt de använder TAKK.MetodStudien utgår från den kvalitativa metoden där redskapen observationer och gruppintervjuer använts. I studien ingår åtta pedagoger, förskollärare och barnskötare, från småbarnsavdelningar på två olika förskolor.ResultatResultatet av studien visar att pedagogerna använder TAKK i olika situationer, exempelvis sångsamling, måltider och leken. Tecken används då i form av förstärkning av det verbala språket då de tecknar och betonar specifika ord. Den förstärkningen menar pedagogerna kan leda till att de lättare når fram till barnen och även att barnen kan göra sig förstådda trots att de inte har ett fullt utvecklat verbalt språk. De flesta pedagogerna upplever att TAKK-användningen gynnar alla barns tidiga språkutveckling, att det utvecklar ordförrådet och språkljuden. Tecken kompletterar och förtydligar även det verbala språket eftersom det blir mer konkret för barnen.

The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communication between students and teachers and between students takes place in the teaching. Communication is used as a tool for learning and development in mathematics. Students and teachers communicate mathematics in the classroom to learn and to understand each other. Learning processes take place in every lesson and pupils practice their communication skills in Year 1. Pupils understanding of mathematics are positive. Students in grade 1 think that math is fun and exciting. They understand teacher’s instructions, explanations and lessons. And the teachers believe that communication is an important tool in mathematics teaching.

Bakgrund: I takt med att allt fler människor lever längre ökar också antalet personer som insjuknar i demenssjukdom. Språklig och kognitiv svikt är typiska symtom vid demenssjukdom och på grund av detta upplever sjuksköterskor i många fall svårigheter i kommunikationen. Brister i kommunikationen kan påverka omvårdnaden negativt. Genom en ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoder, som kan främja kommunikationsförmågan, kan vården av personer med demenssjukdom underlättas och bli mer personcentrerad. Tidigare studier visar att alternativa kommunikationsmetoder kan påverka kommunikationsförmågan positivt. En litteraturstudie som sammanfattar forskningen inom området kan ge en tydligare bild av alternativa kommunikationsmetoders olika möjligheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt alternativa kommunikationsmetoder kan främja och ta tillvara kommunikationsförmågan hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design genomfördes. Artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att alternativa kommunikationsmetoder kan bidra till att öka kommunikationsförmågan för personer med demenssjukdom. Både förmågan att uttrycka sig verbalt och icke verbalt förbättrades, men även samspel och samspelsförmågan ökade. När alternativa kommunikationsmetoder användes i grupp bidrog de även till att öka möjligheten till social kommunikation och fördjupade relationer mellan deltagarna. Slutsats: En ökad kunskap om alternativa kommunikationsmetoders påverkan på kommunikationsförmågan kan leda till ökade möjligheter för sjuksköterskor och annan vårdpersonal att kommunicera med personer med demenssjukdom.

Hälsolitteracitet syftar till en individs förmåga att kunna söka, förstå, utvärdera samt använda hälsoinformation för att fatta adekvata hälsobeslut och därmed kunna upprätthålla hälsa. Internationell forskning visar att låg hälsolitteracitet är en riskfaktor för ohälsa som påverkar både individ och samhälle med ökade sjukvårdsbehov och kostnader till följd. Svenska rapporter har visat på kommunikationsbrister i mötet med patienten. Då låg hälsolitteracitet kan vara bakomliggande orsak till kommunikationsmissar ses vikten av att sjuksköterskor känner till begreppet hälsolitteracitet och dess konsekvenser på individen och samhället i stort. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors kunskap och förståelse för begreppet hälsolitteracitet samt vilka strategier som används för att nå patienter med låg hälsolitteracitet. Resultatet i denna systematiska litteraturstudie visar på en variation i sjuksköterskors förståelse för begreppet hälsolitteracitet. Använda strategier varierar där utdelning av skriftligt material samt metoden teach-back är bland de mest förekommande. Gällande säkerställande av patientens läs- och skrivkunnighet påvisas brister i utförandet. Attityder såsom att se hälsolitteracitet som prioritet tillsammans med upplevelsen av kontroll ökar förutsättningarna för användning. Organisatoriska faktorer inverkar även i form av tid och utbildning, ekonomiska tillgångar samt stöd från chefer. Diskussion har förts kring hur brister i patientkommunikation kan leda till att lagar som reglerar rätten till information bryts och blir till hinder för jämlik vård. Ökad kunskap och förståelse för hälsolitteracitet är av denna anledning motiverat och bör introduceras bland yrkesverksamma sjuksköterskor samt på sjuksköterskeutbildningen. Utvecklingen av e-hälsa bör tillämpas på sjuksköterske- utbildningen och i verksamheterna för att främja patienters möjlighet till delaktighet och rätt till anpassad information. Träning i kommunikationstekniker kan även skapa förutsättningar för en jämlik och hållbar vård i praktiken.

Syfte: Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur organisationer kan ta hjälp av kommunikationskonsulter vid en organisationsskris. Frågorna som behandlats i uppsatsen är: Vilken roll har en kommunikationskonsult? På vilken sätt kan en kommunikationskonsult hjälpa företag vid en företagskris? Hur ser relationen mellan konsult och företag ut? Hur löser man en krissituation?  Metod: För att utföra studien har jag genomfört en litteraturundersökning. Jag har även använt mig av kvalitativa intervjuer för att finna svar på mina frågor.   Resultat & slutsats: Kommunikation har en central roll vid krishantering. Konsulten tillsammans med organisationen arbetar fram en krisplan som uppfyller organisationens behov. När en kris uppstår är det viktigt att samtliga intressenter bli informerade för att på så vis undvika felaktiga rykten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Idag talas en rad olika språk i Sverige. Att inte tala samma språk gör situationen i sjukvården komplex. Det främmande språket bidrar till svårigheter för sjukvårdspersonal och patient att kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet i vården när patienten talar ett främmande språk. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde genom intervjuer med sju sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser att sjuksköterskorna upplever att det finns hinder för delaktigheten såsom språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten och de kulturella skillnader som föreligger. Även osäkerheten med en tredje part i mötet utgör ett hinder för delaktigheten. Samtidigt som det finns hinder finns det även resurser för att möjliggöra delaktighet. Tolken är viktig och fungerar som en förmedlare mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt är även viktigt för att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Slutsats: Det är svårt för sjuksköterskan att få patienter med främmande språk delaktiga i sin vård. Mötet med patienter som talar ett främmande språk är tidskrävande och som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tiden för att få patienten delaktig och på så vis främja patientens hälsa och välbefinnande.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur några lärare i grundsärskolan använder iPads i sin undervisning och vilket synsätt de har när det gäller att använda iPads i sin undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att få svar på våra frågeställningar. Studien bygger på nio observationer och intervjuer. Vi har analyserat resultatet utifrån det sociokulturella perspektivet Det sociokulturella perspektivet bygger på Vygotskijs utvecklingsteori att lärande sker tillsammans med andra. Det sammantagna resultatet visar att lärare i grundsärskolan använder sig utav iPads i sin undervisning. Lärare i grundsärskolan har en positiv inställning till användning av iPads i sin undervisning men lärare behöver mer kunskap för att utveckla sitt arbete med att arbeta med iPads i sin undervisning.