Hållbarhet har blivit en allt viktigare faktor för företag att ta hänsyn till i dagens samhälle. Företag har en press på sig från externa intressenter att arbeta med hållbarhet. Corporate social responsibility (CSR) är ett sätt för företag att jobba med hållbarhet. CSR innebär att ett företag tar ansvar utöver sin egna verksamhet. Fler företag har börjat arbeta med CSR och anledningen till det kan vara att allt fler forskare har börjat uppmärksamma fördelarna. Den interna kommunikationen är en viktig del för att arbetet med CSR ska fungera på ett företag och att företaget ska kunna uppnå dessa fördelar. Om den interna kommunikationen av CSR inte fungerar kan det istället skapa problem inom organisationen.   Vi uppmärksammade att det finns en uppsjö av forskning som handlar om de externa och interna konsekvenserna av att arbeta med CSR inom företag. Det finns även forskning som visar på hur CSR ska implementeras för att de ska vara framgångsrikt. Däremot saknas forskning som undersöker hur CSR kommuniceras internt inom en organisation samt vad som hindrar och möjliggör den interna kommunikationen av CSR.   Studiens frågeställning är: Hur kommuniceras arbetet med CSR internt inom ett företag i snabbmatsbranschen? och studiens syfte är att identifiera vad som hindrar och möjliggör kommunikationen av CSR genom olika avdelningar i ett företag inom snabbmatsbranschen. Vidare kommer undersökningen leda till att ta fram rekommendationer som företag kan använda sig av för att kunna kommunicera CSR genom olika avdelningar i organisationen.   För att genomföra studien har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom ett fallföretag som verkar inom snabbmatsbranschen. Vi fick sedan tag på fem stycken respondenter som arbetar på olika nivåer inom företaget. Till en början upprättade vi en teoretisk referensram med teorier inom områdena CSR, intern kommunikation och CSR-kommunikation. Den teoretiska referensramen ligger sedan till grund för studiens intervjuguide som har använts för att genomföra intervjuerna. Svaren från samtliga respondenter jämförs sedan för att se hur CSR-kommunikationen går till inom företaget.   Vi har identifierat hur den interna kommunikationen av CSR går till inom fallföretaget. Innehållet av informationen som ska kommuniceras bestäms av huvudkontoret. CSR-kommunikationens riktning är därför vertikalt-nedåtgående, då huvudkontoret främst kommunicerar ut CSR till de anställda. CSR-kommunikationen går också via flera avdelningar och då ansvarar mellanchefer för att föra vidare informationen. Företaget använder sig även av flera olika kanaler för att kommunicera CSR internt. Det som hindrar den interna kommunikationen av CSR inom företaget är att företaget har svårt för att välja kommunikationskanal samt att det skapar informationskomplexitet. Att information fastnar hos mellanchefer eller att den sorteras bort är även ett hinder som vi upptäckt. Slutligen är ett hinder att nivåer nedanför ledningen inte känner sig delaktiga i företagets CSR arbete, vilket kan bero på att ledningen inte engagerar de anställda i arbetet. Utöver dessa hinder så har vi identifierat en tydlig hierarki inom företaget vilket möjliggör den interna CSR-kommunikationen. Företagets kommunikationskanaler kan även möjliggöra den interna CSR-kommunikationen.

När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat. / When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.

I detta arbete åskådliggörs det matematiska innehåll elever visar i muntliga respektive skriftliga situationer samt uttrycksformernas roller i dessa. Likheter och skillnader kartläggs med en jämförelse mellan muntliga och skriftliga situationer. På en kommunal grundskola i Malmö genomfördes en fallstudie med elever i årskurs 7 där de fick lösa uppgifter muntligt och skriftligt i olika ordningar. Det matematiska innehållet och uttrycksformernas roller belystes, kategoriserades och jämfördes för att sedan användas i slutsatsen. Slutsatserna diskuterades med koppling till teoretiska överväganden och tidigare forskning. Fallstudien visade att eleverna visar olika typer av kunskap muntligt och skriftligt. Muntligt visar eleverna på kunskap samt en kommunikationsförmåga då begrepp och valda metoder diskuteras i större utsträckning än i skriftliga situationer. Å andra sidan visar eleverna, rimligtvis, mer av sina individuella tankar skriftligt. Det skedde fler slarvfel vad gäller korrekta begrepp i den muntliga situationen och fler slarvfel vad gäller räknesätt och formelanvändning i den skriftliga situationen. Vad gäller de muntliga uttrycksformernas roller antog tonläge och ljudvolym en social roll medan handgester antog en kunskapsförmedlande, förklarande och stöttande roll. På samma sätt användes ritningar som ett stöd i de skriftliga situationerna. De muntliga och skriftliga situationerna visade sig innefatta olika fördelar beroende på elev, gruppkonstellation och uppgiftstyp.

Studiens syfte var att ta reda på hur förskollärare uppfattar behovet av den alternativa kommunikation hos barn, och hur de använder sig av de icke verbala kommunikationsverktyg som finns att tillgå. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio förskollärare på olika förskolor. Materialet analyserades utifrån den sociokulturella teorin som har sitt fokus på relationsskapandet. Resultatet synliggjorde vikten av att använda sig av AKK i utbildningen tillsammans med barn, för att stärka deras kommunikativa förmåga. Det synliggjordes även i resultatet att AKK är en metod att tillämpa tillsammans med alla barn, oavsett språklig sårbarhet eller ej. Slutatsen blev att alla barn har användning av AKK då det främjar språkutvecklingen, men även barns delaktighet och inkludering i undervisningen. Ytterligare en slutsats blev att materialet i arbetet med AKK behöver finnas tillgängligt för både barn och förskollärare. Ledningen behöver även uppmärksammas av den rådande tidsbristen som förskollärare upplever.

Försvarsmakten är enligt lag skyldig att kommunicera på ett sätt som medborgaren kan förstå, att ta fram årliga rapporter som beskriver myndighetens verksamhet, att sprida försvarsinformation och att försvara landet mot yttre fiender och påverkan. Begreppsindelningen inom Försvarsmaktens kommunikations-struktur tillsammans med myndighetens användning av olika begrepp som "verktyg", "funktion" och "koncept" för att beskriva militärstrategisk kommunikation, skapar en brist på klarhet i vad begreppet omfattar och hur det ska an-vändas. Denna studie avser att genom Försvarsmaktens egen dokumentation utforska begreppet "militärstrategisk kommunikation" och dess innebörd i relation till det betydligt mer utforskade begreppet "strategisk kommunikation". Utifrån de insamlade uppgifterna är den tydligaste gränsdragningen att militärstrategisk kommunikation är allt som är kopplat till pågående militära operationer. Det saknas en konceptuell beskrivning av hur ”militärstrategisk kommunikation” som verktyg är tänkt att användas för att uppnå syftet. Det behövs en revidering så att begreppet ”militär strategisk kommunikation” kan uppnå det som Försvarsmakten säger sig vilja uppnå. Med utgångspunkt i denna studies begränsningar och det identifierade forskningsunderskottet avseende För-svarsmaktens militärstrategiska kommunikation föreslår den här uppsatsen att framtida studier undersöker hur de militärstrategiska målen förverkligas inom militärstrategisk kommunikation och hur detta kan mätas.

I denna studie är syftet att bidra med kunskap om tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) i förskolan. Studien utgår från en forskningsfråga som fokuserar på hur förskollärare, en specialpedagog och en språkstödjare upplever TAKK i förskolan.  Användandet av tecken och kommunikation grundar sig mycket i samspelet mellan människor och därav tar studien sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Till en början av studien genomfördes en inhämtning av tidigare forskning för att få en förståelse för vad det finns om ämnet i litteratur och vetenskapliga artiklar. Fenomenografin ligger till grund för metoden och påverkar metodvalet till intervjuer och analysprocessen är fenomenografisk och i sju steg.  Intervjuer genomfördes med två förskollärare från olika förskolor samt en gemensam intervju med en specialpedagog och en språkstödjare som arbetar med att implementera TAKK i förskolan. Resultatet i studien visar att förskollärarna har olika upplevelser av teckenanvändningen i förskolan. Det framkommer svårigheter med att använda tecken med barnen i den dagliga verksamheten. I intervjun med specialpedagogen och språkstödjaren framkommer vikten av rektorer och ledningens engagemang och förståelse för hur viktig TAKK kan vara för barns språkutveckling. Studien visar på brister i kompetensen kring TAKK och även på förslag till kompetensutveckling.

Author: Patricia HämäläinenTitle and subtitle (English): Today's sources of inspiration - A qualitative study of how followers perceive and are influenced by influencers on InstagramLanguage: Swedish Pages: 39  Purpose: The purpose of the study is to investigate how 18–30-year-old women’s on Instagram are affected by influencers' publications on Instagram. What factors play a role for Instagram users to start follow and unfollow influencers on Instagram. Method: The study is based on a qualitative method been used by an of a questionnaire survey and semi-structured interviews. The method is well suited for answering this type of question and therefore this type of method has been used. One survey and 3 depth interviews have been conducted with women aged 18-30 who follow Influencers on Instagram. The respondents answered questions that concern their opinions, perceptions and experiences about influencers they themselves follow on Instagram. Result / analysis: Respondents tend to compare their opinions and skills with influencers they follow on Instagram. Comparisons take place when individuals experience a sense of equality and belonging with the comparison group. Previous research suggests that it is more common for individuals to compare themselves with an environment that they experience as better than themselves (Festinger 1954). Conclusion: The conclusion of the study shows that the main reasons why young women start following influencers on Instagram are to be inspired and motivated, but the experience of friendship and belonging also plays a significant role. The respondents' experiences reflect Festinger's (1954) theory of how people often compare their opinions and skills in relation to their surroundings, which can then affect young women's mental health.

I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner.Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger.Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats.Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering. En viss utveckling har kunnat iakttas när det gäller att utveckla ett interkulturellt synsätt. Eleverna hade en del föreställningar, om hur det skulle bli att mötas och fick i vissa avseenden, ompröva sina föreställningar.

Föreliggande studie är ett examensarbete på avancerad nivå inom grundlärarutbildningen F-3 i fördjupningsämnet matematik och lärande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lärare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. Språket är ett viktigt verktyg under ständig utveckling varför vi ansåg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer använts som metod. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien visar att både lärare och elever på olika sätt tar initiativ till att försöka effektivisera den verbala, matematiska kommunikationen. / This paper is an advanced level degree project in the major subject in mathematics of teachers training in Sweden. The aim of this paper is to examine the initiatives taken by teachers and students to accomplish effective verbal communication in the classroom during lessons in Mathematics. Because language is an important tool for understanding and is under constant development, we considered it important to examine the verbal communication in a mathematical context. The method used to collect data and empirical material of the study was structured observations. The survey was conducted in two elementary schools in southern Sweden and the results of the study show that both teachers and students take initiatives towards making the verbal, mathematical communication more effective.

AbstractLygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsärskolans inriktning träningsskola – styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School – controlling or supporting in Teaching?). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. ProblemområdeElever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sätt att kommunicera. Med stöd av grafiska kommunikationsredskap får eleverna större möjlighet att kommunicera med omgivningen. Jag har arbetat flertalet år i träningsskolan och grafisk kommunikation har då varit en självklar del i arbetet. Erfarenheten av träningsskolan har gjort att jag funderat över den grafiska kommunikationens verkliga syfte. Syfte och specificerade frågeställningarMitt syfte är att synliggöra hur det pedagogiska arbetet, med fokus på grafisk kommunikation, sker i tre grupper inom träningsskolan. De specificerade frågeställningarna är:•Vad är syftet med den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vilken funktion fyller den grafiska kommunikationen enligt pedagoger och assistenter?•Vem tar initiativet till användningen av grafiska kommunikationsmedel? •På vilka sätt och i vilka sammanhang används grafiska kommunikationsmedel i de studerade verksamheterna?Teoretisk inramningDe teoretiska synsätten som används som analysredskap i denna studie är det sociokulturella och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Det innebär att samspel och kommunikation med grafiska artefakter blir centralt i denna studie.MetodDenna studie bygger på ett kvalitativt synsätt där jag har använt mig av så kallad metodtriangulering. Med hjälp av observationer, både strukturerade och ostrukturerade, och intervjuer, både enskilda och i fokusgrupp, har studien genomförts i tre träningsskolegrupper. Både pedagoger och assistenter intervjuades. De metodologiska ansatser som jag har inspirerats av är den fenomenografiska, som innebär beskrivning om människors uppfattningar av ett visst fenomen, men också av den etnografiska ansatsen som handlar om att beskriva individer och grupper och förståelsen för deras beteende och kultur. Resultat och analysResultatet visar att grupperna använder flertalet grafiska kommunikationsredskap i det didaktiska arbetet. Initiativet till kommunikationen varierar beroende på kontext. Tre teman har utkristalliserats ur resultatet; att grafisk kommunikation ger eleverna ett språk, att grafisk kommunikation utvecklar elevernas självständighet och att den grafiska kommunikationen ger trygghet. KunskapsbidragBetydelsen av samspelet mellan elever, personal och de grafiska artefakterna synliggörs i denna studie. Det sociokulturella perspektivets synsätt kring artefakter är överförbart till denna studie genom att applicera teorier kring samspel och grafiska kommunikationsredskap till studiens undersökning. Genom att studera grupperna i förhållande till styrdokument, relationer och kommunikation får också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet mening. Specialpedagogiska implikationerMin förhoppning är att denna studie ska inspirera och ge ny kunskap kring det didaktiska arbetet i träningsskolan samt att väcka ett intresse för begreppet grafisk kommunikation.