Bristande kommunikation har stor inverkan på skeden under byggprocessen. Enligt en studie utförd av Brilliant Future är chefer inom bygg- och anläggningsbranschen minst bra på att föra över information till sina medarbetare. Förmågan att kommunicera och att ge återkoppling till sina medarbetare är två viktiga aspekter hos en bra ledare. Syftet med detta arbete är att reda ut vems ansvar det är att kommunikationen sprids mellan arbetsledningen, det vill säga projektchef, platschef och arbetsledare. Ytterligare ett syfte är hur kommunikationsbrist skapar rubbning i ansvarsfördelningen. Detta tar man reda på genom en litteraturstudie samt intervjuer med totalt nio olika personer inom byggbranschen. Dessa personer är uppdelade i tre olika yrkesroller. Dessa yrkesroller är arbetsledare, platschef och projektchef. Varje tre yrkesroller ingår i ett projekt i ett företag, varvid detta innebär att tre olika projekt och tre olika företag ingår i studien. Projekten där kommunikation studeras är på företagen NCC, GBJ Bygg samt Svevia. Alla respondenter var enade om att platschefen har det största ansvaret. Detta eftersom en platschef är den främsta kopplingen mellan projektchefen och resten som arbetar på byggarbetsplatsen. En bra platschef är den som kallar till fler möten samt delar med sig av både viktig, samt mindre viktig information, även om det inte spelar någon större roll för projektet. Detta i sin tur kan bidra till att medarbetarna får en bättre helhetsbild. Däremot är det fortfarande viktigt att varje individ tar eget ansvar och eftersöker information som är relevant för aktuell arbetsmoment. Projektdeltagare kommunicerar med varandra genom bland annat morgonmöten, månadsmöten, mejl och samtal. Möten sker både digitalt och fysiskt. I stora projekt kan möten ha dålig struktur, upplevas långtråkiga och ha ovettigt innehåll. Möten bör istället vara strukturerade och effektivare för att det ska bidra till bra resultat. Man kan därför dra en slutsats av att förtydligande ger tydligare bild av ansvarsfördelningen och vad de olika projekt parterna har för uppgifter. På så sätt uppstår färre misstag och konflikter. Man kan även dra en slutsats av att platschef är den rollen som oftast är nyckelrollen, har stor inverkan och kan i sin tur förbättra eller försämra ett projekt. En bra platschef bör dela med sig av information, ständigt komma med uppdateringar samt kalla till tillräckligt med möten för att uppnå ett önskat resultat i projektet. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Hållbarhet är ett komplext begrepp och är komplicerat att förmedla. Trots begreppets svåra innebörd är det något som används flitigt runt om i världen idag. Risken med att innebörden av hållbarhet inte förstås är att människor inte tar det till sig och istället ignorerar begreppets betydelse. Hållbarhet är ett viktigt begrepp som förmodligen är här för att stanna. Kommunikationen av hållbarhet är beroende av många olika faktorer då hållbarhetsbegreppet i sig själv innebär en mängd olika aspekter. För att nå ut till en så bred målgrupp som möjligt gäller det att beröra så många olika människor som möjligt. Vissa lyssnar på de faktiska och hårda elementen och andra tar till sig de mjuka och känsliga faktorerna. Vi har i den här uppsatsen velat ta reda på olika sätt att kunna skapa goda kommunikationsstrategier för hållbart byggande, och mer precist för Skanska Öresunds projekt Bassängkajen. Vi har velat visa på komplexiteten och betydelsen av hållbarhetsbegreppet i samhällets utveckling samt belysa betydelsen av att öka tyngdpunkten på den sociala aspekten. Bassängkajen är en ny kontorsbyggnad på Universitetsholmen i Malmö där den första etappen planeras stå klar under 2011. Bassängkajen är en av Skanskas mest miljövänliga byggnader och detta vill de gärna belysa för sina kunder. Vi har under arbetets gång undersökt befintligt kommunikationsmaterial som tillhandahållits av Skanska Öresund för att kunna identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter. Tidigt insåg vi att de sociala värdena var bristande i materialet för Bassängkajen och av den anledningen har vi lagt arbetets tyngdpunkt i de sociala aspekterna. Arbetet grundar sig i fördjupade litteraturstudier och en rad olika intervjuer och samtal med berörda personer. / Sustainability is a complex concept and many times very difficult to communicate. Despite these difficulties, sustainability is a word that is widely used around the world today. A major risk with the word not being understood is that people do not adopt the word, but rather ignores the concepts true meaning, however, sustainability is an important concept and is here to stay. The communication of sustainability is dependent on many different factors and the concept of sustainability itself entails a variety of aspects. To reach out to an as wide audience as possible, the concept needs to touch as many people as possible. Some will adhere to the real and hard elements whereas some embraces the soft and emotional factors. In this paper we have set out to find ways to establish good communication strategies for sustainable construction, and more specifically for the project, Skanska Öresund, Bassängkajen. We wanted to show the complexity and importance of sustainability in society and highlight the importance of increasing the emphasis on the social aspects. Bassängkajen is a new office building on Universitetsholmen in Malmö, and the first phase is scheduled for completion in 2011. Bassängkajen is one of Skanska's most environmentally friendly buildings, which is something that Skanska wishes to highlight to its customers. During the work, we have examined existing communication material provided by Skanska Öresund to identify potential development opportunities. Early we realized that the social values were lacking in the material for Bassängkajen, which led to an increased emphasis on the social aspects on our part. The work is based on in-depth literature studies and a range of interviews and discussions with relevant persons.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enligt matematiklärarna i årskurs 4-6 påverkar elevers förmåga att känna inre motivation då de kommunicerar matematiskt. Till syftet hör även att undersöka hur dessa matematiklärare beskriver att de undervisar och lektionsplanerar för att stärka elevers inre motivation då de kommunicerar matematiskt samt hur undervisningen i att utveckla den kommunikativa förmågan uppfattas av eleverna. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjustudier av fyra erfarna matematiklärare med minst 15 yrkesverksamma år bakom sig. För att ytterligare öka träffsäkerheten och erhålla en än mer fullständig helhetsbild har två systematiska observationer och sex elevintervjuer adderats som undersökningsmetoder. Studiens resultat visar att det föreligger en mängd faktorer som inverkar på elevers inre motivation att kommunicera matematiskt. Lärarinformanterna i studien pekar på flera faktorer som skolmiljö, lärarens förhållningssätt, kognitiva faktorer samt den sociala tillhörigheten som starka inverkningskomponenter till elevers lärande i matematik. Vikten av bland annat elevers delaktighet och inflytande i skolarbetet, välmående, självkänsla samt kvaliteten och variationen på matematikuppgifter och metoder är betydelsefulla faktorer som har framträtt i undersökningen. Dock föreligger det en problematik för lärarna, att under varje undervisningssituation uppfylla den mängd krav som ställs på dagens lärare. Kraven upplevs av lärarinformanterna som i det närmaste utopisk. Det resulterar i att åtskilliga faktorer som matematiklärarna i möjligaste mån försöker uppfylla för att stärka elevers inre motivation att kommunicera i matematik, åsidosätts. Utifrån elevintervjuer och observationer bekräftas att de faktorer som lärarinformanterna tillkännagav under intervjuerna inte alltid framträder eller upplevs i undervisningssammanhang. Slutsatsen som styrkts av litteraturstudier pekar därför på att skolans struktur och de krav som ställs på lärarna hämmar elevers inre motivation att kommunicera matematiskt.

Abstract   The aim of this study is to examine how teachers, assistants and residential caregivers talks about the possibilities for student with intellectual and developmental disabilities to participate through decision-making. The study is qualitative and the metodological approach is focus group interviews with three professional. Participation in questions regarding to the child is decided by the UN convention on the rights of the child, and the convention is present through out this study. The possibilities to participation for the selected group of student, where everyone has a deaf-blind diagnosis combined with intellectual and developmental disabilities, is as both the result and earlier research shows related to communication and personnel competence.   The study has Harts ladder of participation as a theoretical basis and the analysis shows a way of working where students are offer frequent choice in everyday situations. At the same time the result shows a collision between the decision that each and every individual student should be participating in larger and more crucial choice and more protective factors not too expose the student for perceived demand-situations.   Keywords   Participation, decision-making, early development, communication. / Sammanfattning   Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, assistenter och boendepersonal ser på möjligheterna för elever på tidig utvecklingsnivå att vara delaktiga genom beslutsfattande. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är fokusgruppsintervjuer med respektive yrkesgrupp. Delaktighet i frågor som rör det enskilda barnen är fastslagen av FN:s konvention om barnets rättigheter och denna konvention finns i arbetet som en röd tråd. Möjligheter till delaktighet för den valda elevgrupp, där samtliga elever har en döv-blind diagnos i kombination med utvecklingsstörning, bygger som resultatet och tidigare forskning visar på kommunikation och personalens kompetens.   Analysen av resultatet har Harts delaktighetsstege som teoretisk utgångspunkt och visar på ett arbetssätt där eleverna erbjuds frekventa val i vardagssituationer. Samtidigt visar studiens resultat en kollision mellan önskan om att den enskilde eleven ska vara delaktig även i större och mer avgörande val och skyddande faktorer för att inte utsätta eleven för upplevda krav-situationer.   Nyckelord   Delaktighet, beslutsfattande, tidig utvecklingsnivå, kommunikation

Abstract Introduktion: Traumaomhändertagande är förenat med stress och vårdpersonal jobbar under tidspress vilket kan leda till att information mellan professionerna går förlorad. Bristande och otillräcklig kommunikation i samband med överrapportering utgör en risk för patientsäkerheten. Ett välfungerande teamarbete med en god kommunikation är en viktig aspekt för att optimera ett traumaomhändertagande. Forskning inom detta område har tidigare inriktat sig på teamarbetet i stort och forskning gällande traumadeltagares individuella upplevelser i samband med traumaövning är bristande. Syfte: Att belysa hur traumadeltagares upplever kommunikationen i samband med traumaövning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett induktivt synsätt som baseras på tio ostruktrurerade intervjuer med en öppen fråga. Strategiskt urval användes. Intervjumaterialet analyserades med en latent innehållsanalys av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av kommunikation kan ses ur ett övergripande tema, kedjan är inte starkare än dess svagaste länk. Detta kategoriseras in i tre olika kategorier; samarbete, tydlighet och informationsöverföring med åtta olika underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett stort behov av att belysa alla delar som ingår i ett traumaomhändertagande. Delarna är beroende av varandra vilket belyser vikten av att se till alla delarna för att uppnå ett så bra traumaomhändertagande som möjligt. Teamets styrkor och svagheter bör beaktas där teamarbetet ses ur såväl ett individ som grupperspektiv för att kunna möjliggöra en patientsäker vård. Kommunikationen är genomsyrande och en nyckellänk för att få systemet att fungera. / Abstract   Introduction: Traumacare is associated with stress and the professionals are working under a lot of time pressure, which may lead to information vanishing between the different professions. Insufficient and inadequate communication imposes a risk for patient safety because a well-functioning teamwork with good communication is a key aspect to optimize traumacare. Previous studies whitin this area have focused on the overall teamwork and research regarding the participants' individual experiences throughout trauma exercises are inadequate. Purpose: The purpose of this study is to to illustrate how participants perceive the communication during a traumacare exercise. Methods: A qualitative study with an inductive approach based on ten interviews with one open question. Strategic selection was used. The interview material was analyzed with a latent content analysis of Granheim and Lundman (2004). Results: The results showed that the experience of communication can be seen from an overall theme, the chain is not stronger than the weakest link. This is categorized into three different categories; cooperation, clarity and transfer of information with eight different subcategories. Conclusion: The result shows that it exist a need to enlighten all elements included in a  trauma care. All elements are interdependent, which further enhance the importance to highlight all elements included in a trauma care in order to reach the best possible outcome. Strengths and weaknesses of the team should be reviewed on both an individual- and team perspective in order to enable safe care for all patients.  Communication is crucial and a viewed as a factor of the utmost importance for a successful system.

No description available.

Bakgrund: Afasi är ett tillstånd som ger försämrad förmåga att kunna göra sig förstådd och/eller kunna förstå talat och/eller skrivet språk. Patienter som drabbas av afasi får en nedsatt förmåga att göra sig förstådda i mötet med vårdpersonal. Det krävs en väl fungerande kommunikation för att patienter med afasi skall få möjligheten att bli inkluderade i sin vårdprocess och utesluta risken för att drabbas av vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att inte kunna göra sig förstådda i mötet med vårdpersonal, när de drabbats av afasi till följd av en stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet utgörs av två kategorier. Exkluderade ur vårdprocessen respektive inkluderade i vårdprocessen. I resultatet framkom det att patienterna upplevde sig exkluderade ur sin vårdprocess då de inte kunde uttrycka sina vårdbehov och inte heller kunde förmedla sina tankar och känslor. Patienterna upplevde sig även inkluderade i sin vårdprocess om de fick möjligheten att få sin röst hörd och därmed bli delaktiga i sin vård. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat visade att patienterna kunde uppleva sig både exkluderade och/eller inkluderade i sin vårdprocess. Resultatet påvisade att vårdpersonal som vårdar patienter med afasi behöver kunskap om patienternas upplevelser av vården för att kunna bedriva en kvalitetssäker och individanpassad vård, där patienterna känner sig inkluderade.

Bakgrund: Inom sjukvården är överrrapportering det som sker mest frekvent och en stor del av sjuksköterskans arbetsdag ägnas åt muntlig eller skriftlig rapportering och dokumentation. Brister i den muntliga kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till avvikelser inom vården och att skapa förutsättningar för för en fungerande kommunikation mellan olika vårdteam bidrar till en tryggare och säkrare vård. När patienter genomgår operativa ingrepp så kan inte hen förmedla sig själv, och därför ställer det höga krav på både sändare och mottagare av informationen, men det är hos mottagaren som det viktiga i kommunikationen sker  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att motta rapport.  Metod: En kvalitativ ansats antogs för studien där semistrukturerade intervjuer på tio anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorpå ett mindre sjukhus i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och inklusionskriteriet var sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo &amp; Kyngäs (2008).  Resultat: Studien påvisade flera faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskors upplevelser av att motta rapport. Det som försvårade mottagande av en rapport var bland annat stress och organisatoriska faktorer och det ansågs underlättande att det fanns struktur och tydlighet i rapporten.

Hur kommuniceras varumärkesidentiteten internt inom ett företag? Är samtliga medarbetare informerade om företagets varumärkesidentitet? Många forskare har studerat varumärkesidentiteten och den externa betydelsen av detta till konsumenter och hur detta omvandlas till en varumärkesimage. Men det finns perspektivbrist i teorin angående hur detta bör kommuniceras internt för att genomsyra samtliga komponenter inom ett företag. Det är viktigt att medarbetarna i företaget har lika värderingar i enlighet med ledningen och jobbar med företagets varumärkesidentitet. Har huvudkontoret och medarbetarna lika uppfattning om varumärkesidentiteten? Detta är en kombinerad studie som har syftet att undersöka kommunikationen, hur lämpligt och funktionellt detta är enligt personal och ledning för att implementera en varumärkesidentitet i en hierarkisk organisationsstruktur. För att besvara och undersöka syftet används en teoretisk modell som behandlar kommuniceringen av varumärkesidentiteten. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med två butikschefer i utvalda fysiska butiker. Empirin kompletteras även med en kvantitativ enkät som har besvarats av de utvalda butikernas medarbetare, för att få en tydlig bild över kommunikationen från toppen till botten av hierarkin. Varumärkesidentiteten handlar om att skapa en bild som företaget vill spegla genom sina varumärken och varumärken skapar ett löfte till företagets målgrupp som kan hjälpa att reducera en upplevd risk eller osäkerhet inför ett köp. Varumärkesidentiteten omvandlas i konsumenternas medvetande till varumärkesimage. Denna image är den uppfattning och den bild som konsumenten har skapat själv. Den externa varumärkesidentiteten är väsentlig för att skapa eller ändra konsumenters uppfattning om företaget men den interna varumärkesidentiteten är lika viktig för att forma de anställdas uppfattning om företaget. Idag konkurrerar många butiker och kedjor genom kundservice och därför är det väsentligt att de anställda förstår företagets varumärkesidentitet för att kommunicerar den på rätt sätt till konsumenterna i den dagliga kundservicen. Studiens resultat visar att företag X medarbetare inte upplever problem i de kommunikativa instrument som företaget arbetar med. Resultatets skiljaktigheter är att intervjurespondenterna har olika åsikter om företag X varumärkesidentitet. Butikschefernas medarbetare hänvisar också skillnader angående varumärkesidentiteten. Trots att de kommunikativa instrumenten inte påvisar några problem så upplever några av deltagarna för studien att företag X varumärkesidentitet inte längre är tydlig.

Uppsatsen behandlar ämnet om varumärkesstrategi i sociala medier och syftet har varit att undersöka hur mindre, oberoende företag som erbjuder kläder arbetar med varumärkesstrategi i sociala medier. Den teoretiska referensramen består av fakta inom ett antal ämnen så som varumärken och deras strategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion. Denna information har samlats in genom litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Den empiriska undersökningen har bestått av intervjuer med mindre, oberoende företag som erbjuder kläder i Göteborg och Borås och observationer av dessa företags kanaler på diverse sociala medier. Intervjuerna och observationerna har undersökt hur företagen ställer sig till de olika ämnesområden som valts ut för denna uppsats, det vill säga varumärke, varumärkesstrategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion och har lett till följande resultat: Vi har kommit fram till att de undersökta företagen arbetar med varumärkesstrategier i viss grad men utan att ha dokumenterade stadgar över hur dessa är utformade. Företagen arbetar i stor utsträckning med att vara personliga i sina sociala medier med syfte att skapa nära och goda relationer med sina kunder, något de anser är mycket viktigt i egenskap av ett mindre, oberoende företag. Företagen har samtliga haft snarlika sätt att marknadsföra sig och en del av dem menar att sociala medier ger mer respons än övriga sätt att göra reklam på.