Hallen i förskolan är en plats där mycket händer kring barnen och deras samspel mellan varandra. Vi ville med vår studie studera vad barnen samspelar om samt hur barnens samspel kunde se ut dels det verbala, dels deras kroppsspråk. Detta för att kunna utveckla hallen som arena för lärande på våra arbetsplatser samt tydliggöra hallen som plats inom förskolan.      I vår studie valde vi att använda oss av två olika metoder, semistrukturerade samtalsintervjuer och två typer av observationer både som fullständig observatör och som aktivt deltagande observatör. Genom våra observationer fick vi fram en bild av förskolans hall och vad som verkligen händer där mellan barnen. Barnens samspel kunde se olika ut utifrån vilka förutsättningar de fått innan och under tiden de befann sig i förskolans hall. Intervjuerna med personalen som arbetar på de förskolor vi observerat på gav oss en bild av hur de upplevde hallen här och nu, samt vad de ser som förbättringsområden kring barnens samspel och lärande i förskolans hall. De kunde även bekräfta det vi sett under våra observationer, en stressig och högljudd miljö med flera olika former av samspel mellan barnen. En miljö som ofta inte är gynnsam för utveckling och lärande utifrån barnens samspel. I vår studie kunde vi hitta flera kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring barns samspel och hallen på förskolan. Detta både av forskare inom pedagogik och didaktik samt studenter som gjort liknande studier till deras examensarbeten. Det som händer i hallen mellan barnen är ofta kopplat till det som sker här och nu. Allt från vad man ska ha på sig till vem man ska leka med. För att ett gott samspel ska kunna ske måste även barnen ges goda förutsättningar till detta, genom en lugn miljö i hallen utan stress.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga och analysera kvinnors attityder genemot marknadsföring av öl samt utveckla en modell för könsöverskridande målgruppsbyte. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats vilket innebär att studien utgår ifrån tidigare etablerade teorier kring genus, shoppingbeteende, marknadsföring och kommunikation. Öl valdes som kontext för könsöverskridande målgruppsbyte då det är en bransch som påverkas av den pågående samhällsutvecklingen kring genus och könsroller. I analysen förenas den genomförda enkätundersökningen med den teoretiska referensramen vilket avslutas med en framtagen modell. Studiens slutsats svarar för de två forskningsfrågorna; Vilka attityder har kvinnor gentemot marknadsföring av öl? Och Hur kan företag i ölbranschen på ett bättre sätt nå ut till kvinnor? Där det framhävs att kvinnor dricker, konsumerar och har intresse för öl och att företag genom kartläggning av kvinnors attityder samt den framtagna modellen på ett bättre sätt kan nå ut till kvinnor.

På logistikföretag är det viktigt att de anställda är väl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och få fram godset i tid. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna på logistikföretag ser ut. Vi har i vår undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgränsat studien till att innefatta nattchaufförerna på företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktäriseras av olika sätt som nattchaufförerna kan kommunicera på. Som metod till studien har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med nattchaufförerna och en förstudie med platschefen. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av ad hoc metoden och relevanta teorier kring kommunikation. Resultatet av studien visar att kommunikationen på företaget fungerar relativt bra men att det finns förbättringsmöjligheter kring bl.a. återkopplingen och informationen till nattchaufförerna.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades. Sedan tolkade jagbildmaterialet tillsammans med samtalen med hjälp av visuell kultur och semiotiken.Dessa har sammanställts och diskuterats i en diskussionsdel där jag besvarar varje frågafrån frågeställningen. Studien har visat att ungdomarna har berättat om deraslevnadsvillkor, sociala och kulturella förutsättningar. De har använt sig av bilder, ikoneroch andra symboler hämtat från ungdomars visuella värld som är starkt påverkad avmånga olika typer av bilder, medier och populärkultur.

Sammandrag I förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter. Pedagogerna ansåg att en konflikt är när två eller flera individer inte kommer överens. Alla pedagoger använder samtalsforum som förebyggande arbete. Dessutom visade resultatet att ingen av pedagogerna anser sig använda någon specifik metod vid konflikthantering. Min slutsats är att pedagoger på fritidshem arbetar förebyggande genom det sociala klimatet. Vid konflikthantering använder de sig av någon form av medling.

Kommunikation är ett vidsträckt ämne som är intressant och spännande eftersom det genomsyrar principiellt allt i samhället till intima relationer. Kommunikation anses vara ett viktigt verktyg på dagens arbetsmarknad och därmed ett aktuellt ämne att studera vidare inom. Denna c-uppsats är en fenomenologisk studie vars syfte är att beskriva upplevelsen och betydelsen av kommunikation mellan områdeschefskollegor. Studien är genomförd i en mindre kommun i Sverige, fem områdeschefer samt en handikappschef har intervjuats av kvalitativt tillvägagångssätt. Frågeställningarna baseras på tre genomgående teman av uppsatsen kommunikation i organisationen, -ledarskapet och -samspel. Teorin utgår ifrån kommunikationsteori. Det ingår i områdeschefernas uppdrag att kommunicera både internt inom organisationen och externt. Kommunen upplevs inte aktivt främja kommunikation och i deras ledarskapsroll så betyder kommunikationen mellan dem som kollegor oerhört mycket.  Resultatet visar att det finns upplevelser om att informell och formell kommunikation mellan kollegor påverkar samspelet. Kollegor kan kommunicera om problem eller svårigheter som de stöter på och det har en stor betydelse för deras enskilda ledarskap.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen. Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnad Resultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande. Studien visade att en känsla av otillräcklighet hos vårdpersonalen förekom i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Erfarenheter av kommunikationsproblem visade sig. Det fanns även idéer om hur vårdpersonalen kan underlätta det vårdande mötet med patienter med invandrarbakgrund. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund bör vårdpersonalen se individen och inte bara kulturen.

This degree project focuses on the importance of being professional doing a job at the same time as being able to express one self in a professional way. The degree project also focuses on how the work as an environmental- and health inspector could be made easier by making the inspectors aware of their language and open to change. Finally the focus of this degree project lies on how positive contacts can be made with people despite them being informed of difficult or unwanted things. In order to get an overview of the inspectors’ communication skills today the environmental- and health inspectors at the environment office in Laholm´s municipality were evaluated. The inspectors´ communications styles and languages were checked on the basis of the “nonviolent communication model” by Marshall Rosenberg. The content and the result of this report were presented for the head of the environment office, the chairman of the committee and the participating inspectors in Laholm´s municipality. The presentation was done in order to elucidate the differences in the inspectors´ languages and to create a discussion on how to proceed with the work within communication. The future vision is a popular inspector that masters NVC and uses their communication skills as a quality assurance for their work.

No description available.

Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela jorden. Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd. I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn. Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor. Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef . Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar. Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen. Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen skulle gå till jodens barn. Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär 20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta möjliga utgift är att sträva efter.