This cross-sectional study presented two aims: 1) to examine whether associations could be found between athletes’ use of communication strategies conflict management, openness and support, and athletes’ perceptions of coach-athlete relationship quality, and 2) to examine whether athletes’ attachment style (secure, anxious-ambivalent or avoidant) would act as a moderator for this association. A sample of 396 athletes (males = 183, females = 210) whose age ranged from 15 to 60 years (mean age = 19.17, SD = 4.59 years). The sample was recruited from a variety of both individual and team sports. In order to participate, athletes responded a questionnaire, online or in paper version. Statistical analyses were performed in IBM SPSS 24 and Amos 24, and by using Structural Equation Modelling (SEM). The results confirmed associations between athletes’ use of the selected communication strategies and their perceptions of the coach-athlete relationship quality. Regarding moderating effects, athletes’ attachment style was shown to have a significant moderation effect on a majority of the found associations. Suggestions for future research is to examine more of the communication strategies presented in the COMPASS model, in order to strengthen the model’s practical use. Also, longitudinal studies would complement these findings, as well as qualitative research for a deepened understanding of the communication strategies. / Denna tvärsnittsstudie hade två syften: 1) att undersöka om det fanns ett samband mellan idrottares användande av kommunikationsstrategierna konflikthantering, öppenhet och stöd och deras skattning av kvaliteten på relationen till tränaren, samt 2) att undersöka om idrottares anknytningsstil (trygg, ambivalent och undvikande) hade påverkan det sambandet. 396 idrottare (män = 183, kvinnor = 210 ) i åldrarna 15-60 år (medelålder = 19.17, SD = 4.59 år). Urvalet rekryterades från både individ- och lagidrott. För att delta fyllde idrottarna i ett formulär, i webb- eller pappersform. Statistiska analyser utfördes i IBM SPSS och Amos 24, samt genom Structural Equation Modelling (SEM). Resultaten bekräftade samband mellan idrottares användande av de valda kommunikationsstrategierna och deras skattning av kvaliteten på tränar-idrottare-relationen. Idrottarnas anknytningsstil visade sig ha en statistiskt signifikant modererande effekt på de funna sambanden. Förslag för vidare forskning är att undersöka fler av de kommunikationsstrategier som presenteras i COMPASS-modellen, för att kunna stärka modellens praktiska användning. Dessutom skulle longitudinella studier kunna komplettera dessa resultat, liksom kvalitativ forskning för att få en djupare förståelse för kommunikationsstrategierna.

En el presente trabajo se ha estudiado la problemática que algunos profesores de español en Suecia enfrentan al identificar y evaluar estrategias comunicativas en una prueba escrita por un alumno del nivel A2. Entrevistas cualitativas semiestructuradas han sido llevadas a cabo con seis profesores de seis escuelas suecas con el objetivo de resaltar sus pensamientos y experiencias acerca la identificación y la evaluación de las estrategias compensatorias léxicas en la comunicación escrita. El resultado de las respuestas analizadas destaca ciertos aspectos problemáticos que los informantes enfrentan al identificar y evaluar las estrategias que pueden resultar en una diferencia evaluativa a nivel nacional y afectar el principio de equidad establecido en la ley escolar sueca.

This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company. The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand. This is assumed to lead to increased loyalty and confidence among consumers which makes the consumers visit ICA more often.

The purpose of this study is to analyze which communication strategies andinformation- and communication channels that Gällivare municipality should useunder the urban transformation to communicate with the citizens. The studyconcentrates on the age-groups 16 – 24, 25 – 44, 45 – 64 and people that are 65 yearsand older. This selection has been made as a segmentation of the citizens and is oneof the essay questions which refers to study the channels that each age-groups prefer.The study is a quantitative one and is based on a questionnaire survey directed to thecitizens and it’s 85 people who participated. The result of the survey have beenanalyzed with theories like Grunigs two-way symmetrical model, theories forcommunication in public sector and theories for the most common media channels asface-to-face communication and internet.The analysis shows that Gällivare municipality should use a communication strategythat is intended to surprise the citizens, becase the survey showed that there’s a fairlylow commitment for questions of the urban transformation. The strategy is alsouseful when the survey showed that the citizens believe that the promises in theinformation of Gällivare municipality aren’t kept, which could have resulted that theybecame passive and now they have to wake up from that state of mind. It also showsthat the age-group 16-24 years concider internet as a channel for information andsocial media as the most popular communication channel. Rest of the age-gropusprefer printed information. But the opinion for the communication channels differsbetween the group 25 – 44 years and the two others. The first mentioned considers emailas the channel they want to communicate with the municipality unlike the agegroups45 – 64 and 65 and older that prefers face-to-face communication.

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.

Prejudices are a big problem in our society and something that some underprivileged groups suffer from more than others. One of the many negative effects of prejudices is that some groups are finding it more difficult than others to get a job. One of these groups are people with a disability. Would it be possible to reduce prejudices and change negative attitudes by using commercials? If so, how could it be accomplished?The purpose of this study is to investigate how the prominent participants of Arbetsförmedlingen’s campaign Se Kraften are depicted in the campaign. I have analysed two texts, two film clips and one image from the campaign by using qualitative text analysis and multimodal analysis. I have also used a comparative analysis between the results of the accomplished analysis and the expressed strategies of the campaign.The results show that people with a disability are depicted as active and just as good co-workers as people without a disability. The employers in the campaign are depicted as people who employ people with a disability and who encourage other employers to do the same thing. Arbetsförmedlingen are depicted as an administrative authority which can help employers with the employment of people with a disability and the target audience “employers” are depicted as people who obviously want to employ people with a disability.

Afasi är ett samlingsbegrepp för förvärvade språkstörningar. Symptomen förekommer i högst utsträckning hos personer som drabbats av en stroke. Personer som drabbats av någon typ av afasi upplever ofta att deras kommunikativa förmåga i hög grad begränsats efter insjuknandet, vilket kan leda till stor eller mycket stor social inskränkning. De psykologiska faktorer som påverkas rör kognition och emotion, sociala strukturer och relationer, exempelvis personliga relationer, yrkesliv eller utbildning. Därmed relateras de psykosociala konsekvenserna av afasi till hur tillståndet påverkar vardagslivet och förmågan till att interagera med den sociala omgivningen. Idag sker intervention för personer med afasi individuellt och gruppintervention eller anhöriginkludering ses som sekundära komplement till den individuella behandlingen. I föreliggande studie undersöks en form av intervention där personer med afasi och deras anhöriga gemensamt får ta del av kommunikativa strategier och tilldelas individanpassade råd. Inspiration har hämtats från den befintliga anhöriginkluderande metoden SPPARC. Målet med interventionen var att den vardagliga kommunikationen skulle stärkas och effektiviseras. Interventionen skedde under en fem veckor lång period och utförts i två olika konstellationer; ett par och en mindre grupp. Gruppkonstellationerna har sedan jämförts med varandra. Båda koncepten utvärderades positivt av deltagarna. De förefaller därmed vara tillämpbara båda två, men beroende på deltagarnas förväntningar och psykosociala behov kan något av koncepten föredras på ett individuellt plan. Resultatet av föreliggande studie indikerar att det finns ett psykosocialt behov av att inkludera anhöriga till personer med afasi i intervention. En ökad medvetenhet hos deltagarna noterades gällande flera av de kommunikativa strategier som behandlades under interventionens gång, bland annat gestikulering och prompting. Deltagarnas utvärdering av perioden tyder på att interventionsperioden framför allt fungerat som ett forum för samtal kring afasi och kommunikation och att den har tjänat sitt syfte i psykosocial bemärkelse. Deltagarna uppgav dock under utvärderingen att interventionen är bäst lämpad som en tidig insats efter personen med afasis insjuknande.

Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang. / Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.

Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of ​​attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies. / Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter.  Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.

The aim for this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' ideas about their communication strategies, from an inclusion perspective. To collect information, nine interviews were made with practicing preschool teachers in Sweden. The study is based on empirical data and with a methodological approach. By using interpretative phenomenological analysis as a tool to analyze the collected data, three categories, or also called clusters, on the overall theme communication strategies were found including verbal communication, non-verbal communication and age and specific communication skills. The results show that preschool teachers use different communication strategies to a large extent to include the children. However, it appears to a very small extent how preschool teachers use different communication strategies to offer multilingual children their native language. The preschool teachers mainly express the importance of the children learning the Swedish language, which is also the main communication strategy for the older children in preschool. / Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares föreställningar om deras kommunikationsstrategier, utifrån ett inkluderingsperspektiv. För att samla in data så genomfördes det nio stycken intervjuer med verksamma förskollärare i Sverige. Studien baseras på empirisk data med en metodologisk ansats. Analysen har skett genom metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys, där vi tolkat fenomenet kommunikationsstrategier och funnit tre olika kategorier som kallas kluster som är kopplade till fenomenet. Dessa kluster är verbal kommunikation, icke-verbal kommunikation och ålder och specifika kommunikationsmöjligheter. Resultatet visar att förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier i stor utsträckning för att inkludera barnen. Dock så framkommer det i väldigt liten utsträckning hur förskollärarna använder olika kommunikationsstrategier för att erbjuda flerspråkiga barn sitt modersmål. Förskollärarna uttrycker främst vikten av att barnen ska lära sig det svenska språket vilket även är den främsta kommunikationsstrategin för de äldre barnen i förskolan.