Covid-19 pandemin har haft en enorm påverkan på världen. Speciellt drabbad blev restauranger som har varit tvungna att anpassa sig till regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som förändrades flertalet gånger under krisens gång. De statliga uppmaningarna till allmänheten att undvika folktäta miljöer har resulterat till färre besökare hos restauranger. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamling av det empiriska materialet har skett genom tre kvalitativa intervjuer från respondenter som har gedigen erfarenhet inom restaurangbranschen. Studien har undersökt vilken roll Covid-19 pandemin har haft på restaurangernas kommunikationsstrategier samt vilka typer av krishanteringsåtgärder restaurangerna använt sig av för att hantera förändringarna som Covid-19 pandemin medfört. Helhetsbilden från analysen visade att företagen drabbades mycket hårt av krisen men lyckades ändå hålla sin verksamhet levande genom att tänka innovativt och hitta kreativa lösningar. Företagen har inte kunnat använda sig av någon tydlig planering i deras strategiarbete under Covid-19 då situationen ständigt har förändrats och de har konstant behövt anpassa sig efter de rådande omständigheter som har varit. Strategiarbetet har i stället fokuserat på kreativt entreprenörskap, kortsiktig planering samt nytänkande. Avslutningsvis är grunden för ett fungerande strategiarbete under pandemin utifrån företagen i studien att möta en ofrivillig förändring med nytänkande och snabbt beslutsfattande.

Afasi och dysartri är båda kommunikationssvårigheter som kan uppkomma till följd av en förvärvad hjärnskada eller andra neurologiska skador. Hopplöshet och ensamhet är känslor som ofta drabbar personer med kommunikationssvårigheter. I det vårdande mötet ligger ansvaret på sjuksköterskan, att vårda på lika villkor oavsett funktionsnedsättning och med hänsyn till patientens livsvärld. Forskning och områdesbundna organisationer visar att afasipatienter behöver tid och lugn vid omvårdnad och kommunikation för att känna sig förstådda och sedda samt för att sjuksköterskan ska förstå patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskornas kommunikation med patienter med afasi. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ design. Datainsamlingen är gjord i Cinahl och Medline, allt material är kvalitetsgranskat och etiskt godkänt. Resultatet som bygger på sju artiklar visas en mängd olika kommunikationsstrategier finns för att underlätta kommunikationen med afasipatienter så som att ge patienten tid, utrymme och bekräftelse. Beröring visar sig vara en användbar icke-verbal kommunikationsstrategi. Sjuksköterskorna upplever det stundtals utmattande att kommunicera med dessa patienter. Diskussionen lyfter att de aktuella kommunikationsstrategierna även kan applicera vid demenssjukdom. Forskningen på afasi är begränsad och författarna ser ett behov av forskning gällande sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelse av att vårda denna patientgrupp. Med denna studie hoppas författarna kunna bidra med förståelse om hur viktigt det är att ta sig tid för alla patienter för att upprätthålla patienternas rättigheter i vården och för att våden ska bli hållbar.

Denna studie behandlar elektronisk word-of-mouth (eWOM) och syftar till att undersöka hur serviceföretag i sina kommunikationsstrategier kan förhålla sig till den eWOM som skapas på deras Facebook-sida på grund av användarnas möjlighet att interagera med varandra. Detta görs utifrån Skånetrafiken som exempel, vilka tillhandahåller kollektivtrafiken i Skåne. Vidare syftar studien även till att testa och identifiera vilka faktorer som är avgörande då användare bedömer information från en annan användare eller företag som tillförlitlig eller ej. Likväl hur företag kan förhålla sig till dessa. Detta studeras genom en netnografisk undersökning, två semistrukturerade gruppintervjuer samt en webbenkät. Studiens material utgörs av perspektiv från beslutsfattare och kundservice på Skånetrafiken samt perspektiv från Facebook-användare, vilka presenteras separat för att sedan sammankopplas. Det kan utifrån denna studie utläsas att Skånetrafiken har en strategi för kommunikationen på Facebook-sidan likväl som att det där förekommer en del eWOM, varpå företaget försöker bemöta denna. Vidare har även ett antal faktorer, vilka påverkar tillförlitligheten i eWOM identifierats. Det föreslås att serviceföretag, utifrån Skånetrafiken som exempel, bör skapa sig kännedom om eWOM, användarnas inflytande, de faktorer som påverkar tillförlitligheten såväl som hur eWOM kan hanteras. / Denna studie behandlar elektronisk word-of-mouth (eWOM) och syftar till att undersöka hur serviceföretag i sina kommunikationsstrategier kan förhålla sig till den eWOM som skapas på deras Facebook-sida på grund av användarnas möjlighet att interagera med varandra. Detta görs utifrån Skånetrafiken som exempel, vilka tillhandahåller kollektivtrafiken i Skåne. Vidare syftar studien även till att testa och identifiera vilka faktorer som är avgörande då användare bedömer information från en annan användare eller företag som tillförlitlig eller ej. Likväl hur företag kan förhålla sig till dessa. Detta studeras genom en netnografisk undersökning, två semistrukturerade gruppintervjuer samt en webbenkät. Studiens material utgörs av perspektiv från beslutsfattare och kundservice på Skånetrafiken samt perspektiv från Facebook-användare, vilka presenteras separat för att sedan sammankopplas. Det kan utifrån denna studie utläsas att Skånetrafiken har en strategi för kommunikationen på Facebook-sidan likväl som att det där förekommer en del eWOM, varpå företaget försöker bemöta denna. Vidare har även ett antal faktorer, vilka påverkar tillförlitligheten i eWOM identifierats. Det föreslås att serviceföretag, utifrån Skånetrafiken som exempel, bör skapa sig kännedom om eWOM, användarnas inflytande, de faktorer som påverkar tillförlitligheten såväl som hur eWOM kan hanteras. / This study concerns electronic word-of-mouth (eWOM). The aim of the study is to investigate how the communication strategies of service providers could handle the eWOM on their Facebook pages due to user interaction. This through Skånetrafiken as an example, which provides the public transport in Skåne. Furthermore, the study also aims at testing and identifying which factors that are crucial when users assess information from other users or companies as reliable or not, as well as how companies can relate to these factors. The methods used are a netnographic study, two semi-structured group interviews and a web survey. The study material consist of perspectives from decision makers and customer service at Skånetrafiken as well as perspectives from Facebook-users, which is presented separately and then linked together. This study illustrates that Skånetrafiken has a strategy for the communication on the Facebook page and that some eWOM occur on their page, on which the company tries to respond. Further, a number of factors that affect the credibility of eWOM has been identified. It is suggested that service providers, based on Skånetrafiken as an example, should acquire awareness of eWOM, user influence and factors affecting the credibility as well as how eWOM can be managed. / This study concerns electronic word-of-mouth (eWOM). The aim of the study is to investigate how the communication strategies of service providers could handle the eWOM on their Facebook pages due to user interaction. This through Skånetrafiken as an example, which provides the public transport in Skåne. Furthermore, the study also aims at testing and identifying which factors that are crucial when users assess information from other users or companies as reliable or not, as well as how companies can relate to these factors. The methods used are a netnographic study, two semi-structured group interviews and a web survey. The study material consist of perspectives from decision makers and customer service at Skånetrafiken as well as perspectives from Facebook-users, which is presented separately and then linked together. This study illustrates that Skånetrafiken has a strategy for the communication on the Facebook page and that some eWOM occur on their page, on which the company tries to respond. Further, a number of factors that affect the credibility of eWOM has been identified. It is suggested that service providers, based on Skånetrafiken as an example, should acquire awareness of eWOM, user influence and factors affecting the credibility as well as how eWOM can be managed.

Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German?  Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language   The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used. The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German. It was also clear that there are many different communication strategies, which they consider as helpful for the pupils in their attempt to communicate in German. Examples of these strategies are paraphrasing, asking for help, using Swedish words with a German pronunciation. These communicative strategies are, according to the teachers, mediated through the teachers and practise.

Bakgrund: Barn som kommer till den radiologiska avdelningen kan uppleva oro i den högteknologiska miljön. Barn med autismspektrumtillstånd kan uppleva mer oro i dessa miljöer då diagnosen innebär nedsatta förmågor gällande social- och språklig kommunikation, föreställningsförmåga samt flexibilitet. För en optimal undersökning ställer det krav på att röntgensjuksköterskan kan ge ett bemötande som minskar oro. Metod/Syfte: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt för att besvara syftet hur röntgensjuksköterskan kan bemöta barn med autismspektrumtillstånd för att minska oro i samband med undersökning på den radiologiska avdelningen. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet: vårdmiljö, vårdpersonalens roll samt föräldrarnas roll. För att minska oro hos barnet kan röntgensjuksköterskan anpassa vårdmiljön och genom förberedelser skapa en känd miljö. Röntgensjuksköterskan kan även ha ett förhållningssätt där kommunikation anpassas till barnet och ett samarbete med föräldrarna skapas.   Slutsats: Röntgensjuksköterskan har ansvar att anpassa sitt bemötande och kan genom att tillämpa strategier minska oro hos barnet med autismspektrumtillstånd vid radiologiska undersökningar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ordförråd kan undervisas med direktmetoden. Ett experiment gjordes med en klass eleverna i årskurs 9 för att testa en aktivitet som inspirerades av den så kallade direktmetoden. Aktiviteten, som hade som främsta syfte att lära sig ord var helt ny för eleverna och den testades vid fem olika tillfällen. Studien består dels av experimentet av aktiviteten och elevernas uppfattningar av den men också om att undersöka hur lärare använder sig av direktmetoden för att undervisa ordförråd. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och möjligheten att ställa följdfrågor. Jag intervjuade arton av de eleverna som hade varit med i experimentet därför att ta reda på vad de tyckte om aktiviteten. Jag intervjuade också tio lärare från fyra olika skolor, eftersom jag ville undersöka om de använder direktmetoden för att undervisa ordförråd och på vilket sätt. Det visade sig att alla intervjuade elever uppskattade aktiviteten vilken uppfattades som effektiv, interaktiv samt rolig för att lära sig ord. De tyckte också att det blev lättare att komma ihåg ord, att de uppmuntrades att prata i målspråket och att använda kommunikationsstrategier, vilket är ett kunskapskrav i den svenska skolan. Studien visade även att alla lärare använder direktmetoden till vis del, men att de flesta lärare inte var bekanta med aktiviteten som testades med eleverna. De använder direktmetoden främst för att kommunicera på franska med eleverna och förklara ord som eleverna frågar om, med hjälp av kroppsspråk, synonymer och antonymer eller meningar.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.</p><p>Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen. Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.

I dagens globala ekonomi så växer de multinationella företags makt, men med makten följer även ansvaret. Under mitten av 1990 – talet så växte det fram idéer om CSR (Corporate Social Responsibility) dvs. idéer om företagens sociala ansvar. CSR är ett koncept som vill integrera sociala och miljöfrågor in i företagens verksamhet med målet att bidra till den hållbara utvecklingen. Idag jobbar företag med att marknadsföra sig som ansvarstagande medlemmar av samhället när det gäller exempelvis miljöfrågor. Frågan är om CSR som koncept också används till samma syfte? Målet med studien är att delvis ta reda på hur och om CSR arbetet förmedlas externt. Studien bygger på intervjuer av svenska textil/konfektions företag och företagsorganisationer samt frivilligorganisationer som är välinsatta i textil/konfektions företags arbete med CSR och den strategiska externa kommunikationen. En viktig del av CSR arbetet är kommunikationen (intern och extern). I denna studie läggs dock fokus på den externa projiceringen av företagens CSR arbete och den viktiga kommunikationen och relationen mellan företagen och de informella intressenterna. Resultaten i studien pekar på en rädsla för exponering av CSR arbetet från företagens sida som i sin tur bidrar till en begränsad kommunikation med de informella intressenterna. Rädslan bygger på en misstro mellan de opinionsbildande intressenterna (media och NGO: s) och företagen. Studien illustrerar även hur dagens CSR forskning ser på framtiden för konceptet och förslag på hur lyckad CSR kommunikationen kan se ut och vad den kan bidra med.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit. Syftet med studien är att analysera vilka strategier som används i samband med denna kris samt hur detta återges i den svenska morgonpressen. I vårt tillvägagångssätt använder vi oss först av våra teoretiska utgångspunkter för att analysera BPs pressmeddelanden för att sedan följa upp detta med hjälp av textanalytiska begrepp där vi analyserar återgivningen i korresponderande artiklar i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.