<p>Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.</p>

<p>Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.</p>

Forskning har visat på samband mellan användning av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) och stress. Gällande stress bland ungdomar är detta ett fenomen som i allt större utsträckning kan skönjas. Ungdomar tar ofta tekniken för given och de har i allmänhet stor användarvana. Informations- och Kommunikationsteknologi har allt mer integrerats i deras vardagsliv och antalet användare bland ungdomar ökar årligen. I den här uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med några gymnasieungdomar, två killar och två tjejer från både praktiska och teoretiska gymnasieprogram, i syfte att undersöka om användningen av kommunikationsteknologi har betydelse för upplevelsen av stress hos gymnasieungdomar. Resultatet visar på samband mellan användande av Informations- och Kommunikationsteknologi och olika upplevelser av stress. Det visar även på att användningen av olika kommunikationstekniker bland ungdomarna som intervjuats i denna studie, skiljer sig en aning i förhållande till andra tidigare studiers forskningsresultat.

Denna forskningsrapport undersöker hur nya teknologier kan verka som stöd för visuellt informationsutbyte och koordination för kreativa arbeten på distans. Arbetsgruppen genomförde denna undersökning för att kunna utbyta prototyper och annat visuellt material på regelbunden basis med en beställare av ett projekt som har sitt säte i New York. Projektet använde sig av en så kallad projektblogg som kanal för att förmedla utfört arbete samt för att föra en diskussion och ge feedback på det. Eftersom detta projekt skulle genomföras inom ramen för detta examensarbete valde arbetsgruppen att även undersöka hur examensarbetet skulle kunna koordineras genom projektbloggen. Dessa två undersökningar skedde genom en fallstudie under 8 av examensarbetets totala 10 veckor. Samtidigt som fallstudien genomfördes gjordes även en litteraturstudie som undersökte om det fanns teori som kunde stödja användandet av en projektblogg på detta sätt. Efter fallstudien utvärderades resultatet och genom intervjuer med användare och enkätundersökningar med en referensgrupp framkom det att projektbloggen hade upplevts vara ett mycket användbart hjälpmedel för att förmedla visuell information samt för att ge feedback för det ena projektet. Det andra projektet (examensarbetet) hade mindre behov av visuellt informationsutbyte då arbetet huvudsakligen bestod av längre textdokument. Eftersom dessa dokument skulle editeras fann användaren inte projektbloggen som ett optimalt verktyg för detta, bloggen verkade i det projektet mer som samlingsställe för dessa dokument, där användarna kunde hämta informationen för att sedan editera på traditionellt vis. Litteraturstudien som genomfördes visade att det fanns gott om stöd som pekade på att en projektblogg skulle vara användbar för koordinering av kreativa projekt som skedde på distans, och en av de mest intressanta möjligheterna som beskrevs inom ämnet computer supported collaborative work(CSCW) var att den nya tekniken att genomföra distansarbeten framförallt öppnade dörrar för de yrkesgrupper som hade behov av att visa upp grafiskt material, en yrkesgrupp som normalt blir väldigt belastad om arbetsgruppen inte är närvarande.

ICT is developing rapidly and is playing an increasingly important role in society. High expectations are placed on ICT in relation to sustainable development. In order to provide basis for decision-making and ensure that ICT is used in the best possible way for enabling sustainable development, the sustainability impacts of ICT need to be studied. This thesis aims to provide new knowledge on the environmental impacts related to ICT, to explore the potential of ICT to contribute to sustainability, and discuss ways of assessing environmental impacts of ICT. In order to fulfill the aim a literature review of existing LCA studies of ICT was done, an LCA case study of printed and online media was performed, a methodological framework for sustainability assessment of scenarios was developed and then applied for environmental assessment of future ICT societies. The results show that manufacturing and use phase are the life cycle stages contributing the most to the ICT environmental impacts. For online newspapers online distribution and content production may give significant contribution to the overall impact. User behavior was observed to be crucial for the results of comparisons of ICT solutions with their traditional counterparts. The following key issues were concluded to influence the environmental risks and opportunities in future ICT societies: energy mix, economic conditions, life styles, technology, and environmental ambitions, incentives and regulation. The potential of ICT for sustainability is affected by these key issues. A new methodological framework (SAFS) was developed for the assessment of future scenarios (societal level). Life cycle assessment (LCA) was used for assessment on a product level. Application of both methods, their benefits, drawbacks, and challenges of assessment were discussed. Both types of assessments were concluded to be important to support decision-making. / Utveckligen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sker snabbt och IKT spelar en allt viktigare roll i samhället. Samtidigt finns stora samhällsutmaningar inom hållbarhetsområdet, och ganska höga förväntningar ställs på IKT att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vissa studier hävdar att IKT kan spela en avgörande roll för att stödja olika hållbarhetsstrategier och att IKT kan möjliggöra övergången till en mindre resursintensiv ekonomi. För att ge underlag för beslutsfattande och stödja att IKT används på bästa sätt för att möjliggöra hållbar utveckling, behöver hållbarhetseffekter av IKT studeras. När det gäller miljöpåverkan måste både negativa och positiva, direkta och indirekta effekter beaktas. Det är viktigt att förstå miljöpåverkan genom hela livscykeln för specifika enskilda IKT-lösningar men också att studera IKTs sammanvägda effekter i en mer övergripande kontext, för att identifiera potentiella risker och möjligheter ur miljösynpunkt.  Dessutom behöver IKTs roll när det gäller att stödja möjligheter till miljöförbättringar och motverka risker identifieras. Denna avhandling syftar till att ge ny kunskap om IKTs miljöpåverkan, att undersöka IKTs potential för att bidra till en hållbar utveckling, och diskutera metoder för bedömning av miljökonsekvenser av IKT samt utmaningar relaterade till den typen av bedömningar. Avhandlingen omfattar en litteraturstudie av tidigare livscykelanalyser (LCA) av IKT, en LCA-studie av traditionella och online tidningar, utveckling av ett ramverk för hållbarhetsbedömning av scenarier samt användningen av det ramverket för en miljöbedömning av framtida IKT-samhällen. Resultaten visar att andra typer av miljöpåverkan än klimatpåverkan och energi inte är tillräckligt belysta i miljöbedömningar av IKT, vilket skapar en risk för suboptimering och att miljöproblem flyttas från en typ av påverkan till en annan. Tillverknings- och användningsfasen ger upphov till störst miljöpåverkan i IKT-produkters livscykel. För nättidningar visade det sig att distribution och innehållsproduktion kan ge betydande bidrag till den totala miljöpåverkan, beroende på tidningarnas egenskaper och läsarnas beteende. Generellt har användarnas beteenden visat sig vara avgörande för resultaten vid jämförelser mellan IKT-lösningar och deras mer traditionella motsvarigheter. Ett antal nyckelområden som påverkar uppkomsten av risker och möjligheter när det gäller miljöeffekter i framtida IKT-samhällen har identifierats. De är energimix, ekonomiska förhållanden, livsstilar, teknik, samt miljöambitioner, -incitament och -lagstiftning. Potentialen för IKT att bidra till hållbar utveckling påverkas av dessa nyckelområden, och potentialen skulle troligen inte realiseras helt utan incitament eller miljölagstiftning. Båda typerna av miljöbedömningar - på produkt och samhällsnivå - är viktiga för att stödja beslutsfattande. En ny metod utvecklades för bedömning av framtidsscenarier (på samhällsnivå) – Sustainability assessment framework for scenarios (SAFS). För miljöbedömning av produkter användes livscykelanalys (LCA). Tillämpningen av båda metoderna, deras fördelar och nackdelar, och utmaningar vid användning av metoderna diskuteras. Resultat från avhandlingen kan ge underlag rörande möjliga miljöeffekter av IKT idag och i framtiden för diskussion inom IKT-sektorn och bland politiker och beslutsfattare. På så sätt kan diskussioner om hur IKT kan bidra till hållbarhet underlättas. Metodutveckling och diskussion i denna avhandling kan vara av intresse för forskare och praktiker. / <p>QC 20160613</p>

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärande processer påverkas av den snabbt ökande digitala transformationen som sker inom arbetslivet. Inom den digitala transformationen så har fokus varit att utforska de olika digitala kanaler och verktyg som erbjuds för kompetenshöjande aktiviteter.De frågeställningar som studien fokuserade på handlade om den digitala kompetensen, användandet av digitala verktyg och kanaler för kompetenshöjande aktiviteter, förändrade lärande processer i och med digitaliseringen samt vilka drivkrafter och motivationer som styr arbetsplatslärandet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutisk metod med halvstrukturerade intervjuer och det var 12 personer som deltog i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att det har skett en förändringi lärande processerna då de digitala medierna används i större omfattningar. Samtidigt framkom det också insikter att deltagarna mest föredragna lärstil eventuellt inte används vid digitala utbildningsinsatser. Utifrån de resultat som framkom så visade det även att det inte är den digitala kompetensen som hindrar medarbetare från att ta del av det digitala utbudet av de kompetenshöjande aktiviteter som erbjuds. De hinder som upplevs är att det inte finns tillgänglig tid för lärande, relevant kompetensutveckling som stödjer professionen och tid för både individuell reflektion samt tid för reflektion tillsammans med kollegor som kan ge både nya perspektiv och synvinklar.

I denna studie kartläggs hur tre verksamheter vid ett sjukhus i norra Sverige arbetar med frågor rörande hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt de organisatoriska förutsättningar som finns för att upprätta och upprätthålla ett sådant arbete. Studien baserades på en intervjustudie med sex respondenter i olika utsträckning verksamma med arbetsplatslärande vid ett större sjukhus i norra Sverige, och ämnade undersöka vilka redskap och organisatoriska strukturer som finns för att förbättra och fördjupa de anställdas förutsättningar för IKT-stött arbetsplatslärande samt hur verksamheten arbetar med frågor som rör IKT-stött arbetsplatslärande i dagsläget. Genom att applicera begrepp från pedagogisk forskning och forskning inom human resource development identifierades bristande organisatoriska strukturer som ett återkommande tema i verksamheternas arbete. I studien framkom att förutsättningarna för att arbeta med ett IKT-stött lärande är begränsade i fråga om tillgänglig tid och resurser, brister hos tillgängliga IKT-verktyg samt bristande organisatoriska stödstrukturer. Två sätt att hantera problemet med bristande organisatoriska strukturer identifierades: Att iscensätta ett aktivt arbete med att skapa mål och riktlinjer för hur digital teknik ska användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen, samt att utnyttja nyckelpersoner med specifika kompetenser som relaterar till hur digital teknik kan användas för att stötta, upprätthålla eller utveckla kunskaper på arbetsplatsen.

Forskning visar att informations- och kommunikationstekniker är en viktig del för aktörer såsom miljöorganisationer. Olika kommunikationstekniker och olika typer av media har utvecklats med hög hastighet sedan 1980- och 90-talet och utvecklingen fortsätter (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Forskning visar också att miljöproblem och miljöfrågan samtidigt tar större plats i olika medier idag än tidigare, speciellt tydlig blir ökningen i sociala medier som Facebook (Söderpalm &amp; von Lochow, 2019). Organisationernas kommunikationsmetoder påverkas nu ännu mer av covid-19 pandemin som genererat i rekommendationer att minska den personliga kontakten i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska lokala icke-statliga miljöorganisationer, i kommuner angränsande till sjön Vättern, påverkas av miljödebattens större utrymme i media och vilka kommunikationsmetoder organisationerna använder samt hur organisationerna upplever utvecklingen av informations- och kommunikationsteknikerna. Metoden är baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med representanter från miljöorganisationer/miljögrupper från kommuner angränsande till sjön Vättern. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga organisationer i studien har anammat, till en viss grad, den tekniska kommunikationsutvecklingen och att de nyare kommunikationsmedlen, som sociala medier, varit betydelsefulla. Fler organisationer använder också kommunikationsvägar som stämmer överens med statistiken kring vilka mediekanaler som samhället använder mest. Även covid-19 tycks ha påverkat samtliga organisationer genom att den, bland annat, påtvingat omstrukturering av organisationernas projekt. Resultatet visar dock att organisationerna skiljer sig åt i frågan om det större fokuset på miljödebatten. Vissa är mycket positiva medan andra tvivlar på omfattningen av debattens utökning. / Previous research show that information- and communication technologies is an important aspect to actors such as environmental organisations. Statistics also show that communication techniques, or different types of media, has developed in a high speed since the 1980s and 1990s, and the development continues (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Research also show that environmental discussions gains more attention in different types of media today than before. The increase has become especially noticeable in social media, for example Facebook (Söderpalm &amp; von Lochow, 2019). The environmental organisations communication methods is now even further affected of the pandemic covid-19, which has generated in recommendations to limit the everyday social contact (Folkhälsomyndigheten, 2020). The aim of the study is to examine how local environmental nongovernmental organisations, located near the lake Vättern in Sweden, are affected by the attention different environmental discussions has gained in media and what types of communication methods the organisations use together with how the organisations perceive the development of information- and communication technologies. The methodology is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from environmental nongovernmental organisations and groups in municipalities adjacent to the lake Vättern. The material has then been analysed though a qualitative content analysis. The result states that all organisations have embraced, to an extent, the technical communication development and that the more recent communication techniques, like social media, has been valuable. Several organisations also use communication techniques that correspond with statistics of which media channels the society use the most. Even covid-19 seems to have had an effect all organisations through, for instance, forced a reconstruction of older programmes to match the governments recommendations. Although, the results show that the organisations differ in opinion about the increased environmental debate. Some are more positive while others doubt the extent of the debates increase.

Syftet med denna studie är att utifrån ett chefsperspektiv undersöka upplevelser av erfarenheter och uppfattningar av deras arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom sina respektive verksamheter. Vidare studeras även chefers upplevelser av hur sociala medier idag skulle kunna påverka medarbetarna med fortsatt utgångspunkt från den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Studien är av kvalitativ karaktär och utfördes med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer på chefer inom vårdsektorn. Studiens resultat redogör att cheferna har olika erfarenheter i sitt arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Alla chefer beskriver faktorer som exempelvis rekrytering, hälsa, bemanning och mobbning som centrala områden, både positivt och negativt påverkningsbara, för medarbetarnas organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vidare beskrivs av vissa chefer, upplevelser i användandet av sociala medier kunna påverka resultat och effektivitet inom respektive verksamhet också här både positivt och negativt.