Studien diskuterar motivationens betydelse för en organisations kompetensförsörjning. Syftet med studien är att ta reda på vad som är viktigt för att en medarbetare ska stanna på sin arbetsplats i syfte att behålla kompetensen i organisationen. Forskning inom området presenteras och två teorier lyfts fram, vidare har en hypotes utformats och prövats genom ett kvantitativt tillvägagångssätt. Hypotesen är att kompetensförsörjning påverkar medarbetarnas motivation som i sin tur är observerbar i något vi benämner som inbäddningseffekt. Resultatet som framkommer är att både inre och yttre motivationsfaktorer har ett positivt samband med inbäddningseffekten, varav yttre har något starkare samband än inre. Resultatet visar att relationen mellan motivation och kompetensförsörjning är komplex och troligen påverkas av olika typer av faktorer. Slutsatsen för studien visar att det kan vara viktigt att organisationen inte enbart fokuserar på generella teorier om motivation och kompetensförsörjning utan kan med fördel se till helheten. Tas detta i beaktande leder det till att det organisatoriska lärandet ökar och chansen att organisationens resultat förbättras samtidigt som medarbetarna trivs.

Detta examensarbete undersöker hur en multinationell organisation arbetar med Human Resources Management-fenomenet Talent Management. Vi har valt att titta på fenomenet från två olika perspektiv, det individualistiska och kollektivistiska, för att skapa en förståelse om hur Talent Management-arbetet fungerar och kan se ut. Den insamlade empirin är baserad på sju intervjuer med individer som alla har en relevant roll i förhållandet till det studerade fenomenet. Utifrån resultatet och teorin har vi i analysen sedan kunnat se att det finns både för- och nackdelar med Talent Management arbete. Den svåra utmaningen är att arbeta strategiskt och fokuserat med talangutveckling utan att övriga medarbetare missgynnas av arbetsätten som verksamheten använder. I slutsatsen behandlar vi en sammanfattande diskussion utifrån det insamlade resultatet och föreslår också framtida forskning inom ämnet.

Syftet med studien är att undersöka hur organisationer arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Vidare syftar studien till att finna likheter och skillnader mellan offentliga respektive privata organisationers arbete med kompetensförsörjningsprocessen. Studien genomfördes med sex intervjuer, tre inom vardera sektor. Intervjuguiden byggdes upp med halvstandardiserade frågor och med hög grad av strukturering. Resultatet kategoriserades och delades upp i sex teman utifrån kompetensförsörjningsprocessen: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla, avveckla och strategisk kompetensförsörjning. Resultatet analyserades även kopplat till Employer brandingprocessen. Studiens slutsats var att samtliga organisationer arbetade med strategisk kompetensförsörjning antingen uttalat eller outtalat. Andra slutsatser som studien kom fram till var att offentliga organisationer arbetade strukturerat med upprättade planer medan privata organisationer arbetade mer omedvetet och kopplat till den föränderliga omvärlden. Respondenterna lade mest fokus vid två delar i kompetensförsörjningen, attrahera samt behålla medarbetare.

Föreliggande uppsats undersöker hur industriföretag arbetar med att behålla och tillvarata kompetens vid omställningsarbeten. Studien utgår från en kvalitativ fallstudie som forskningsmetod, där dokument och 16 intervjuer utgör studiens empiri. Studien har en fallstudiedesign med flera analysenheter och studerar styrdokument, ledning, linjechef och medarbetare. Resultatet visar att företaget arbetat med en övergripande kompetensförsörjningsprocess som utgångspunkt vid omställningsarbetet. Studien visar även att bristande kompetensöverföringsstrategi och tid för kompetensöverföring har varit det största hindret för att tillvara kompetens. Studiens slutsatser är att industriföretaget använt en mixad kunskapsstrategi vid omställningsarbetet. Företaget har erbjudit strategier, verktyg och arbetssätt vid omställningsarbetet, däremot har förutsättningarna inte varit tillräckliga. Vid omställningen har därför informella tillvägagångssätt uppstått vilket representerat en god förutsättning i arbetet. Avslutningsvis synliggörs en bristande interaktion mellan analysnivåerna och utgör studiens praktiska implikationer. Företag kan bygga anpassade kompetensförsörjningsstrategier genom att förmedla informella tillvägagångssätt till ledningsnivå samt att inhämta kunskap om hur kunskapsöverföring sker i praktiken. / The study examines how manufacturing industries work to maintain and utilize competence during downsizing. This study is based on a qualitative case study using data of documents and 16 interviews and applies a single-case design with multiple units of analysis investigating documents, managers, line-managers and employees. The findings reveal that the company adopted a comprehensive competence process as the main procedure during downsizing. The findings expose a lack of knowledge transfer strategy and time identifies as the biggest obstacle to maintain knowledge. The conclusions represent that enterprises applies a mixed knowledge strategy during downsizing. Strategies, tools and procedures were available during the downsizing, but these conditions were not enough. Informal procedures unfold as a result of these insufficient conditions and facilitates knowledge retention. The study reveals a lack of interaction between the units of analysis, which represents the practical implications. Enterprises can build customized competence strategies by communicating informal procedures to management level as well as acquiring knowledge of how knowledge transfer take place in practice.

Syftet med studien är att ur ett arbetsgivarperspektiv undersöka sex organisationers strategiska förhållningssätt till kompetensutveckling och hur kompetensutveckling kan bidra till att organisationen får behålla sin personal. Följande frågeställningar besvaras: Hur beskriver organisationerna kompetensutveckling som en del av arbetet med kompetensförsörjning? Hur arbetar organisationerna strategiskt med kompetensutveckling av sin personal? Kan kompetensutveckling beskrivas som en bidragande faktor till att organisationerna får behålla personal över tid? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex arbetsgivarrepresentanter som, i sina HR- eller chefsroller, arbetar med kompetensutveckling i sina respektive organisationer. Resultatet visar att organisationerna till stor del har ett liknande strategiskt förhållningssätt när det kommer till kompetensutveckling av sin personal. Vidare är samtliga intervjupersoner överens med den tidigare forskningen som hävdar att organisationer ökar sina chanser att behålla personal genom att erbjuda möjligheter till kompetensutveckling. / The purpose of the study is to investigate, from the employer’s perspective, six organizations’ strategic approaches to competence development and whether they consider it a contributing factor to the organization being able to retain employees. The study answers the following research questions: How do the organizations describe competence development as part of the competence-based management? How do the organizations work strategically with competence development of their employees? Is it possible to describe competence development as a contributing factor to the organization being able to retain employees? In order to answer the purpose of the study and the research questions, a qualitative method was used in the form of semi-structured interviews with six employer representatives who, in their HR or managerial roles, work with competence development in their organizations. The results show that the organizations have a similar strategic approach in terms of competence development of their employees. Furthermore, all respondents agree with the previous research, which claims that organizations increase their chances of retaining employees by offering opportunities for competence development.

No description available.