FN:s globala mål nr 3 handlar om god hälsa och välbefinnande, inom detmålet ryms dagens problematik med psykisk ohälsa, ett samhällsproblemsom många lider av. Under 2018 svarade 17% i åldrarna 18-64 år att de ledav nedsatt psykiskt välbefinnande. Därför är det extra viktigt att våraoffentliga vårdmiljöer bidrar till att främja psykiskt välbefinnande. Syftetmed denna studie har varit att un- dersöka konstens roll i offentligaväntrum. Ett väntrum i en vårdmiljö är en plats som kan bidra till oro ochstress. Studien undersökte väntrum till tandläkaren, en plats därmänniskor i olika åldrar befinner sig, och även en plats där många äroroliga inför kommande tandläkarbesök. För att undersöka dettagenomför- des en semiotisk bildanalys på ett urval konstverk iväntrummen, samt en fråge- undersökning där en konsthandläggare påRegion Västernorrland tillfrågades att besvara funderingar kring konsten.Resultatet visade att det är svårt att se hur konsten i väntrummen äranpassade för att främja välbefinnande utifrån de teorier som studien lutarsig emot, däremot så jobbar Region Västernorrland ak- tivt med konsten ilänet, utifrån perspektiven att det ska passa en bred målgrupp och kunnainspirera, möta och utmana besökarens känslor. Undersökningen vi- sadeatt färger och motiv som forskningen menar kan främja vårtvälbefinnande, är underrepresenterade i dessa väntrum. Slutsatsen är attfärg, form och motiv har en stor möjlighet att påverka vårt välbefinnande,men att offentlig konst syf- tar till mycket mer än så. Studien diskuterarhuruvida konst i offentliga miljöer kan betraktas som ett designelementmed ett syfte att få besökare och patienter att må bra och känna sig lugna idessa miljöer, eller om konst måste ses utifrån ett konstvetenskapligtperspektiv, och därför går det inte att ställa samma krav på konsten sompå grafisk design. I mitt självständiga arbete har jag utvecklat ett AR-baserat väntrum medfokus på konst och välmående. Jag har skapat en sammanhängandedesignlösning genom att följa en tydlig röd tråd från marknadsanalys tillskapande av visuell identitet och AR-upplevelse. Mitt arbete har löst detdefinierade problemet genom att erbjuda ett unikt koncept som främjarvälmående och interaktion i väntrumsmiljöer. Trots vissa begränsningar medAR-verktyget känner jag att jag har lyckats förverkliga min vision och visapotentialen i denna typ av kommunikation och koncept. Genom att utmanamig själv både kreativt och tekniskt har jag fått en djupare förståelse för ARteknikenoch inspirerats att fortsätta utforska och utveckla liknandedesignlösningar.

In this paper, I provide a rich account of the mental content representing the intentionality of empathic emotion in cases concerning activist art. At the core of this account is a distinction between intentional content and what I call mediating content. Intentional content is, with regard to empathic emotion, a proposition referring to the relationship between the emotion empathised with and its intentional object. Mediating content is a proposition representing the emotion empathised with which also attributes that emotion to the person empathised with. I argue that this distinction is necessary to account for when a person’s affective empathy is provoked by activist art. This is because the emotion empathised with is, in such cases, not per se an actually occurring emotion. I suggest that the emotion empathised with is instead a hypothetical emotion which attributes to a description of the people within the situations symbolised by activist art.

The essay Stor Tystnad (Great Silence) was written during the production of my solo exhibition with the same name.  Their common ground is their examination of time, as a concept and idea, and as an experience. The centerpiece of the exhibition was three slide projectors, running simultaneously next to each other, creating a loop of text and images. They speak of time, of man and nature, and of death.  The essay is not an explanation or a continuation of this piece. It is a text that comments on my practice in general, including the artwork that it shares a name with. The subjects that the essay deals with can be listed as follows: time as a non-linear entity, time as a circle, time as something non-existing. The artistic process (correction: my artistic process) and the importance of the non-verbal aspects of art. Mindless creation as a way of thinking and art as experience and a way of reflection. Money and labour. Death.

The purpose of the thesis is to examine the relation between art, politics and ideology in contemporary art, focusing on the drawings depicting Mohammed the prophet as a dog, made by the Swedish artist Lars Vilks. His work is contextual in accordance with current art practice, thus letting everything related to the artwork become part of it, a circumstance the thesis tries to grasp in the widest respect possible. The drawings were published and spread throughout Swedish media, where they were later defended and criticized by a number of writers. Many debaters argued that the art work represents Western freedom of speech, and that to criticize them is to criticize fundamental democratic rights. This discourse tended to disqualify all arguments that questioned why such force was put into defending and spreading offensive pictures. The freedom of speech argument got a central position and much of the debate got stuck in confirming its value rather than discussing the meaning of the work. The thesis shows that the use of democratic freedoms as a tool and an argument for rejecting other cultural viewpoints, democratic or not, follows the liberal tradition of thought from the period of the Enlightenment and on. The artist, Lars Vilks is a professor in art theory. The thesis examines his view on contemporary art and his argument that works of art exist in a special discourse – the Art World, even if it affects millions of people in their everyday lives, and even if the effects of the art work is comparable to a successful islamofobic campaign. The analysis of the context also takes into account that this took place in Sweden, a country which already has significant problems with discrimination of Muslims. The art work can therefore be seen as a potent political tool, which becomes elusive due to its status as art.

[I examensarbetet ingår utställningen Seen and not seen]: En installation som bestod av fyra separata verk. Phantom, Horizon, Matchbox och Goldcrest. Illustrationerna är gjorda av en rättegångstecknare som dokumenterade examineringen. Foto: Jean Baptiste Beranger, illustration: Molly Bartling. Phantom: Fantombild, overheadpapper, tejp Horizon: Fotografi på självhäftande vinyl Matchbox: Fotografi på självhäftande vinyl, MDF58 x 35 x 17 cm Goldcrest, 2014: Uppstoppad kungsfågel8 cm lång, vikt: 4,5 g

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger använder och interagerar med elever enligt Singaporemodellen för att elever ska utveckla begreppsförståelse och begreppskunskaper i matematik. Utifrån syftet framställdes tre frågeställningar; Hur använder lärare Singaporemodellen för att eleverna ska utveckla sin begreppsförståelse? Hur interagerar lärare och elever inom Singaporemodellen så att eleverna ska få möjligheter att utveckla sin förmåga i att använda matematiska begrepp? och Hur använder lärare matematiska begrepp inom Singaporemodellen? Syftet och frågeställningarna undersöktes genom två kvalitativa metoder, en gruppintervju med tre pedagoger samt ett observationstillfälle av ett lektionstillfälle. Båda metoderna har analyserats och tolkats genom Singaporemodellens egna koncept och innehåll.   Resultatet visar att Singaporemodellens struktur och lektionsupplägg är präglat av variation, en tillåtande lärmiljö, interaktion och kommunikation som utgör positiva aspekter på elevernas matematiska kunskaper och begreppsutveckling. Däremot visar Singaporemodellen även svårigheter med att undervisningen upplevs ostrukturerad och uppmuntrande till annan lek. Dessutom ligger det ett stort fokus på att samtala matematik, vilket gör att pedagogens roll är oerhört viktig för att Singaporemodellen ska verka effektivt för elevernas begreppsutveckling. Sammantaget upplevs Singaporemodellens koncept och struktur ta lång tid att lära sig, men kan möjligen ha viktiga positiva effekter på elevers kunskaper och utveckling av matematiska begrepp.   Nyckelord: modellen, begreppsutvecklande, interaktion, tillåtande lärmiljö, varierad undervisning.

No description available.

No description available.

Konst väcker något inom oss, en känsla av förundran, eufori, förvirring eller avsky för att nämna några. Somliga upplever en stark känsla att de måste uttrycka sig antingen positivt eller negativt om konstverket, främst det senare. Kanske rent av hävdar att konstverket inte bör existera i det offentliga rummet. Dessa känslor blir ofta grunden till en stor debatt vilket främst äger rum i media. Därav finns intresset att fundera över hur det kommer sig att vissa konstverk väcker sådana starka känslor och vad dessa konstverk egentligen skildrar. Offentlig konst kan ha varierande tillämpningar i samhället. Konstverket kan existera endast för det estetiska likt ett vackert landskapsmåleri, men det kan också ifrågasätta samhället och anses provocerande. Frågan kan då lyda om provocerande konst endast bör vara utställd på ett konstgalleri. Vilket är en plats du aktivt väljer att besöka och därav får vara beredd på att ställas inför konst som kan väcka känslor. Istället för att tvinga människor möta den provocerande konsten i det offentliga rummet. Av den anledningen behövs konst som för vissa kan uppfattas provocerande i våra gemensamma rum. För att nå ut till de som aktivt inte söker konsten, till de personer som verkligen behöver uppmärksammas. Det är viktigt att debatter tas upp i det offentliga rummet för att kunna observeras av alla. Konstnärerna kanske rent av gör samhället en stor tjänst. Det finns ett intresse hos mig att undersöka konst som väcker debatt och starka känslor hos individer. Undersöka vad konstverken skildrar och hur verken har mottagits av samhället i och med att de orsakat en debatt. Syftet med uppsatsen är att genom en analys av konstverketÖvermålning, både ikonografisk bildanalys och av meningsutbyte kring verket, nå en slutsats angående verkets uppseende, vad målningen väcker för känslor och tankar.