No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning: Uppsatsen ämnar undersöka den svenska centralbankens mömöjligheter att distribuera digitala centralbankspengar till allmänheten utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Som utgångspunkt för att utreda frågan, om digitala centralbankspengar, behandlar uppsatsen Riksbankens förslag att införa kontobaserade e- kronor. Genom att tillämpa en rättsdogmatisk metod besvaras frågeställningar om Riksbanken, med nuvarande reglering, har mandat att tillhandahålla konto- baserade e-kronor till allmänheten. Därefter följer en utredning av vilka konsekvenser Riksbankens mandat skulle medföra på den svenska betalningsmarknaden, för att besvara frågan om huruvida Riksbankens mandat bör omfatta kontobaserade e-kronor eller inte. Framställningens slutsatser mynnar ut i att den svenska betalningsmarknaden kan komma att påverkas negativt både för de fall Riksbankens mandat skulle förbli oförändrat eller komma att ändras. Redogörelsen visar bland annat på att ett oförändrat mandat för med sig att en klassisk centralbanksuppgift, att tillhandahålla lagligt betalningsmedel, kan komma att fasas ut. Vid ett utökat mandat visar utredningen att den finansiella stabiliteten kan äventyras då risken för bankrusningar befaras öka. I uppsatsen behandlas och diskuteras frågeställningar om pengars natur, Riksbankens mandat och vilka inverkningar digitala centralbankspengar kan komma att medföra på den svenska betalningsmarknaden. / Abstract: The main aim of the current thesis is to investigate whether it is constitutional for Sweden’s central bank, the Riksbank, to issue a central bank digital currency. To answer this question, the Riksbank’s proposal for an account-based digital currency is discussed. This discussion is followed by an analysis of the expected consequences of keeping the present legislation, as compared to the consequences of changing it, in order to allow for a central bank issued account-based digital currency. The thesis concludes that both courses of action, keeping the current legislation and changing it, will likely lead to problematic consequences for the Swedish payment market. On the one hand, keeping the current legislation would result in the Riksbank no longer providing legal tender, something that is traditionally seen as one of the main responsibilities of a central bank. On the other hand, a revision of the legislation, granting the Riksbank the power to issue an account-based digital currency, risks leading to bank runs, and may thus jeopardize financial stability.

<p>Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.</p>

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.

Terrorism är ett omfattande problem som innebär en stor påfrestning för drabbade samhällen. För att ytterligare motverka terrorism anses det finnas ett behov av att utveckla och stärka det straffrättsliga regelverket. De senaste åren har frågan om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation varit föremål för särskilt intresse, vilket resulterat i ett förslag om ett så kallat deltagandebrott. Ett deltagandebrott sägs utgöra ett viktigt komplement till den straffrättsliga terrorismlagstiftningen genom att det omfattar gärningar som i dagsläget inte träffas av straffansvar. I uppsatsen analyseras förslaget om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation med fokus på dess förhållande till föreningsfriheten och befintlig straffrättslig terrorismlagstiftning. Särskild uppmärksamhet ägnas innebörden och implikationerna av vissa centrala begrepp i det föreslagna deltagandebrottet samt lämpligheten i att införa ett deltagandebrott i svensk rätt. Analysen görs mot bakgrund av terrorismlagstiftning och grundlag i norsk och dansk rätt för att finna vägledning i frågan om hur ett deltagandebrott kan konstrueras och förenas med föreningsfriheten. Av uppsatsen framgår att en ändring av grunderna för att begränsa föreningsfriheten i 2 kap. 24 § andra stycket regeringsformen möjliggör en bred kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation. En grundlagsändring är emellertid endast ett första steg mot ett deltagandebrott. Innan ett deltagandebrott införs i svensk rätt måste det stå klart att detta är en lämplig åtgärd från ett straffrättsligt respektive ett konstitutionellt perspektiv. I uppsatsen framhålls att det är möjligt att ifrågasätta lämpligheten i att införa ett deltagandebrott då det kan sägas vara en riskabel lagkonstruktion med osäker effektivitet som begränsar en i svensk rätt högt stående grundlagsstadgad frihet. Det får åtminstone sägas vara påkallat att lagstiftaren genomför och redovisar en mer djupgående analys kring varför deltagandebrottet är en lämplig åtgärd att tillgripa mot terrorism.

No description available.

Detta arbete är en konstitutionell analys av EU-kommissionens förlag till skapandet av en europeisk hälsounion, som presenterades den 16 september 2020 i form av ett meddelande och tre lagförslag. Syftet med arbetet är att analysera hur den konstitutionella balansen på hälsoområdet kommer att förändras i och med hälsounionen, som ska införas utan en fördragsändring. Medlemsstaterna har länge haft en restriktiv syn på att överlämna sina befogenheter inom hälsoområdet. Trots detta har en viss harmonisering av hälsoområdet ändå skett, till stor del indirekt genom marknaden. Även om hälsounionen främst är inriktad på hälsosäkerhet – hanteringen av pandemin – innebär den föreslagna hälsounionen att den existerande konstitutionella strukturen fördjupas. Det rör sig därmed inte om någon ny form av harmonisering, utan snarare en förändring i viljan att samarbete från medlemsstaternas håll.

The nature of the Swedish human rights legislation has undergone a significant transformation over the past decades. Whereas there was an overall consensus during the 20th century that the regulation and interpretation of human rights was best left to parliament, judicial review and strategic litigation has since come to play an ever larger role within the Swedish legal system. Throughout the 20th century the political majority viewed constitutional human rights as protection against potential anti democratic forces that were to come into play in times of crises. They were not primarily intended to be invoked to question regular legislation. A political majority considered human rights legislations to be too vague to hinder anything but blatant human rights violations, and thus their specific contents were deemed too political to be determined by anyone but the popularly elected parliament. Over the past 30 years, this attitude has shifted. The development of Swedish law has resulted in the view that even democratic parliaments are able to violate human rights in ordinary legislation. As such, the power to interpret and determine the scope of the human rights legislation has shifted from parliament to adjudicative organs through judicial review. At the same time, political activism through strategic litigation has grown in popularity and achieved significant legal changes. In summary, the modern human rights legislation has resulted in a redistribution of political power that is in stark contrast to what was envisioned when the Swedish constitutional rights were first developed. In this study, I examine the legal developments that have enabled the modern human rights legislation in order to create an understanding of its role within the Swedish democracy, over time and today. Through legislation, its legislative history, and court practice I chart and analyze the significant events surrounding the human rights legislation in the Swedish constitution and the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms.