No description available.

Titel: Mötet med det okända - En kvalitativ studie om högskolor och universitets kriterier för köp av PR- och kommunikationstjänster Författare: Michelle Hallangen och Erika Olofsson Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Höstterminen 2012 Bakgrund: En stor del av forskningen inom PR handlar om kommunikatörerna och deras roller inom organisationer. Det finns inte mycket forskning om relationen mellan organisationer och PR-konsulter. En del av detta är området kring köpet av PR- och kommunikationstjänster. Denna studie fokuserar därför på kundens perspektiv på PR-konsulter och byråer. Den ska ta reda på vad de utvalda universiteten och högskolorna baserar sina val på. Med val menas vid beslutet som tas angående vilken byrå som antas för PR- eller kommunikationstjänsten. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vilka kriterier som styr utvalda universitet och högskolor vid köp av PR-och kommunikationstjänster. Teori: Teorin för den här studien har utgått ifrån de teoretiska områdena för professionalsm av PR-yrket: egenskaper, status, samarbete, etik, personlighet, utbildning och kunskap. Inledningsvis förklaras även PR, PR-yrkets historia i Sverige samt relationen mellan PR-konsulter och deras kunder. Metod och material: Studien har utförts genom en metodtriangulering. Inledningsvis genom en kvalitativ textanalys av 25 offentliga upphandlingar angående PR- eller kommunikationstjänster från högskolor och universitet på olika orter i Sverige. Därefter genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda intervjupersoner verksamma på en högskola eller universitet och som till stor del varit delaktiga i den offentliga upphandlingen som valts ut för intervju genom textanalysen. Resultat textanalys: Studiens resultat av textanalysen visar att det främsta innehållet i de offentliga upphandlingarna som var väsentligt var det som beskrev den önskade leverantörens egenskaper samt kunskap. Ord som ofta upprepades och som gick att finna i nästintill alla upphandlingar var erfarenhet, kompetens, ömsesidigt förtroende, tidigare uppdrag eller referenser, samarbete, utbildning och god yrkessed. Information rörande relationen mellan byrån och kunden hittades inte och samtidigt fanns spår av professionalism i endast två upphandlingar. Etik återfanns i en mening kring yrkessed i majoriteten av upphandlingarna, men dock inte ordagrant förutom i två och status återfanns endast beskrivet som kvalitet. Utbildning, erfarenhet, kompetens, kunskap och referensuppdrag stod ofta i upphandlingarna. Ett samlingsord för detta kan ses som kompetens, vilket även var det ord som fanns i alla relevanta upphandlingar. Resultat intervju: Studiens resultat av intervjuerna visar att de viktigaste kriterierna vid valet av intervjupersonernas specifika byrå varit kvaliteten, kreativiteten och priset. Samtliga intervjupersoner hade överlag en positiv inställning till relationen med byrån och de ansåg även att deras mål med uppdraget var på mycket god väg att uppfyllas, dels tack vare bra samarbete. Professionellt kunde ses som alltifrån hur konsulterna agerade och hur affärsmässiga de var till att de var engagerade, kunniga, noggranna och ödmjuka. Överlag ansåg intervjupersoner att de byråer som valts var väldigt professionella. Etik hade aldrig varit ett problem i samarbetet med konsulterna, och för tre av fyra intervjupersoner var relevant utbildning en viktig bakgrund hos konsulterna samt en av anledningarna till att de valt byrån. Nyckelord: Professionalism, PR, PR-konsult, PR-byrå, kundperspektiv, kommunikation

Förväntningsgapet kan definieras som en skillnad mellan vad kunderna förväntar sig av revisorn och vad denne faktiskt levererar. Gapet har funnits lika länge som revisionen men har uttalat varit ett problem sedan 1970-talet. Då revisionen till viss del kan sägas vara efterfrågestyrd idag har många revisionsbyråer genomgått ett omställningsarbete som innebär att stora satsningar har gjorts på tjänsterna redovisning, skatterådgivning och affärsrådgivning. Både i stora och små företag uppstår ibland situationer där uppdragsgivaren och uppdragstagaren har olika förväntningar på tjänsterna som köps in. Detta beror många gånger på en brist i kommunikationen och när förväntningarna inte infrias och förväntningsgapet uppstår uttrycks besvikelsen vanligtvis i form av invändningar mot prissättningen. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i små aktiebolag undersöka hur dessa upplever förväntningsgapet. Vi ämnar även undersöka huruvida begreppet förväntningsgap bör vidgas och förutom relationen till revisorn även omfatta övriga ekonomiska konsulter. Utgångspunkten i denna uppsats har varit den kvalitativa forskningsmetoden men även delar av den kvantitativa metoden har använts då en enkätundersökning har genomförts. Forskningsansatsen i denna uppsats är abduktiv vilket innebär att utgångspunkt har tagits både i empiri och teori. Denna undersökning har resulterat i att vi har kunnat fastslå att förväntningsgapet ät ett relativt vanligt förekommande fenomen i relationen mellan kund och ekonomisk konsult i Kalmar län. Gapet upplevs av småföretagen som problematiskt på så vis att relationen till företagens ekonomiska konsulter inte fungerar. Förväntningsgapet uppstår i olika situationer och av många olika anledningar. Dock kan två viktiga orsaker sägas vara en otydlig kommunikation samt småföretagarnas okunskap kring de ekonomiska tjänsterna. Förväntningsgapet kan minskas genom tydlig kommunikation och information, genom uppdragsbrev samt en prissättningsmetod där utgångspunkten är kundens betalningsvilja. Undersökningen har även medfört att vi har kunnat konstatera att begreppet förväntningsgap idag är för smalt definierat då det även bör omfatta kundens relationer till övriga ekonomiska konsulter och inte endast revisorn.

No description available.

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges. Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter. Den visar att konsulternas kunskapssyn delvis kan förklaras utifrån positivistisk och socialkonstruktivistisk vetenskapsteori, men att ingen av konsulterna förhåller sig till en specifik teori. Konsulterna anser att aktörerna i MKB-processen med sina värderingar och intressen påverkar vad som tas upp i MKB. Hur konsulterna hanterar detta varierar, vissa diskuterar det på arbetsplatsen medan andra inte ser någon anledning att göra något åt det. Det tycks finnas motsättningar mellan hur konsulterna ser på kunskap och vilka metoder de använder för att avgränsa och bedöma miljökonsekvenser. Ett behov av att lyfta fram och eventuellt utveckla metoder för kvalitativa värderingar har urskilts. För att kunna minska motsättningarna mellan teori och praktik i MKB-ärenden behöver vi sluta leta efter perfekta lösningar och koncentrera oss på att finna de som är tillräckligt bra. Författaren frågar efter mer reflektion och transparens i MKB-processen.

No description available.

Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter. Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga var i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga hur användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen. Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: att tidigt involvera användarna, att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna, att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till, att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart. Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.

Efter andra världskriget rådde det en produktionsinriktad syn i samhället. I slutet av 1960-talet började Sverige få välutbildade och unga människor som förstod sig på produktion, datorisering och konkurrensfaktorer. Detta gjorde att många företag började tänka på annat än att bara producera. I dagsläget behöver företag skapa kundvärde och integrera kunden i sin process för att bli framgångsrikt. Långsiktiga relationer är värdefulla tillgångar, därför bör företag inse betydelsen av att behålla sina existerande kunder. Företag måste då visa att de är bättre än konkurrenterna på att förstå kundens behov och önskemål. Missnöje med service är en av de vanligaste anledningarna till att en relation förstörs. Kvalitet är ett av de mest kraftfulla medlen för kundtillfredsställelse. Tjänstekvalitet kan förklaras utifrån fem dimensioner; påtaglighet, pålitlighet, anpassningsförmåga, tillförlitlighet och empati. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Bluegarden PA-konsult utforma ett kvalitetsverktyg för mätning och uppföljning av kundtillfredsställelsen, samt att tillämpa det på deras kunder.

<p>Efter andra världskriget rådde det en produktionsinriktad syn i samhället. I slutet av 1960-talet började Sverige få välutbildade och unga människor som förstod sig på produktion, datorisering och konkurrensfaktorer. Detta gjorde att många företag började tänka på annat än att bara producera. I dagsläget behöver företag skapa kundvärde och integrera kunden i sin process för att bli framgångsrikt. Långsiktiga relationer är värdefulla tillgångar, därför bör företag inse betydelsen av att behålla sina existerande kunder. Företag måste då visa att de är bättre än konkurrenterna på att förstå kundens behov och önskemål. Missnöje med service är en av de vanligaste anledningarna till att en relation förstörs.</p><p>Kvalitet är ett av de mest kraftfulla medlen för kundtillfredsställelse. Tjänstekvalitet kan förklaras utifrån fem dimensioner; påtaglighet, pålitlighet, anpassningsförmåga, tillförlitlighet och empati.</p><p>Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Bluegarden PA-konsult utforma ett kvalitetsverktyg för mätning och uppföljning av kundtillfredsställelsen, samt att tillämpa det på deras kunder.</p>

Abstract Title: PR consultants and bloggers; a win-win situation? -  <img src="file:///page3image16320" /> A study of PR consultants’ new adaptations in the labour market due to the emergence of fashion bloggers.  Authors: Cecilia Girell, Sandra Kjellström Tutor: Ylva Ekström Purpose: With the expansion of the Internet, fashion bloggers have gotten more power. A few companies have understood this powerful and reasonable cheap marketing channel. Despite this, most companies still feel powerless, but what has happened to the work of PR consultants in this constant changing media environment? The ones whos purpose is to act as intermediaries between companies and various media channels. That is our purpose for this essay; to look at PR consultants new adaptations in their extern marketing communication in phase with the ever- growing blogosphere. Method: In this study a qualitative method in terms of personal interviews has been used in the collection of data. Four interviews have been held; whereas two with PR consultants working with fashion, and two with fashion bloggers. These interviews together with literature and theories regarding our topic have later on been used as the base for our results and analysis. Main results: Overall, PR consultants have gotten a more stressful environment since the entrance of the bloggers. More and different strategies must nowadays be planned, since the bloggers work differently compared to traditional media. They offer a more personal connection towards their readers, which also have made it easier for the PR consultant to reach their target groups faster. Both bloggers and PR-consultants have nowadays become dependent on each other, and the factors leading up to this can be explained through technological, economic and cultural perspectives. Number of pages: 50 Course: Media and Communications Studies C Department: Division of Media and Communication, Department of Information University: Uppsala University Period: Fall 2014 Keywords: PR consultant, blogger, fashion, communication, Jenkins, convergence, marketing communication, Bourdieu.