Att bli ledd och hantera krav uppifrån och att samtidigt vara ansvarstagande och leda underställda är den svårighet som mellanchefer handskas med i sitt vardagliga arbete. Rollen som mellanchef befinner sig i ett mittenled som belastas av påtryckningar uppifrån, nerifrån, inifrån och utifrån organisationen. Syftet med studien var att undersöka mellanchefers arbetssituation med fokus på de krav som de ställs inför och vilka resurser de har till sitt förfogande för att hantera dessa. För att besvara syftet antog studien en kvalitativ ansats varvid semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju mellanchefer belägna inom privat sektor på den svenska arbetsmarknaden. Mellancheferna som intervjuades besitter en uppdelad arbetsroll varvid de dels arbetar som gruppchef men även i uppdrag som konsult. I resultatet lyfts organisatoriska krav och speciella krav för mellanchefer som är konsulter som de mest utmärkande kraven för mellancheferna. Tröga organisationer vad gäller både långa beslutsvägar samt krav på dokumentation och uppföljning begränsar tiden som kan läggas på att utveckla organisationen. Rollen som mellanchef kräver även att man utvecklar en fungerande balans mellan att arbeta i uppdrag och i chefsskapet, vilket för somliga upplevs problematiskt. Resultatet visar att vid perioder av högre arbetsbelastning ges utrymme för att själv kunna prioritera vad som bör fokuseras på, vilket var den enskilt mest betydande resursen för att kunna handskas med kraven som uppdelningen medför. I resultatet lyfts även organisatoriskt stöd som en betydande resurs för att mellanchefer ska kunna hantera sina arbetsuppgifter. Här ryms grundläggande supportfunktioner såsom HR och IT, stöd och återkoppling från högre chefer samt att kunna rådfråga kollegorna om både småsaker eller komplicerade arbetsuppgifter. Resultatet visade på att mellancheferna stundtals känner sig klämda av organisationens oförenliga intressen från strategisk ledning och operativ verksamhet. Förståelse för rollen och dess förutsättningar, dels hos högre chefer men även hos medarbetare, tenderar att motverka det korstryck som mittenpostionen riskerar att belastas av.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi. Utefter fenomenologin analyserade vi våra intervjusvar för att få en förståelse för hur konsulterna beskriver sitt arbete.Resultat:Undersökningen kom att visa att faktorer som kommunikation och tydlighet är av största vikt för att kunna arbeta med konflikter och hanteringen av dessa. Detta gällde både för ledningsgrupper, chefer och konsulter. Vidare visade undersökningen att samtliga konsulter blev vanligtvis kontaktade av chefer eller ledningsgrupper som i sin tur fått rekommendationer från konsulternas tidigare uppdragsgivare gällande tidigare utförda konsultuppdrag. Beträffande de strategier som konsulter använde vid konflikthantering så skilde de sig åt konsulterna emellan. Konsulter som hade en mångårig enskild erfarenhet med arbete med konflikter uppgav att de hade skapat sig ett lämpligt sätt att arbeta på. Det som var gemensamt i deras sätt att arbeta var dock kommunikation och att analysera det de skulle komma att arbeta med, innan de startade själva arbetet med konflikthanteringen.

Sammanfattning Managementkonsultation är en snabbt växande världsomfattande bransch som omsätter 7 miljarder kronor i Sverige årligen. Managementkonsulters tjänstebeskrivning är ofta vag och konsulter har ofta olika expertområden vilket medför en osäkerhet för potentiella klienter. Managementindustrin har skapat en svårighet för potentiella klienter att avgöra om konsulten är rätt person för uppdraget. Osäkerheten beror på att det är inte är möjligt för klienten att utvärdera tjänstens kvalité före uppdraget är utfört. Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse i hur managementkonsulter uppnår legitimitet för deras tjänster. Studiens utfördes genom en kvalitativ metod då fyra management konsulter har intervjuats. Empirin analyserades utifrån en analysmodell som skapats utifrån teorin om legitimitetsprocesser för managementkonsulter.Resultatet visar att alla faktorer som tas upp i teorin är förekommande när managementkonsulterna legitimiserar sin tjänst. Två faktorer visade sig vara av större vikt vid legitimitetsprocessen, nämligen legitimitet via relationer och legitimitet via erfarenhet. Slutsatsen blir därmed att managementkonsulter legitimerar sina tjänster genom relationer, konsultens varumärke och erfarenhet, samt genom att vara professionell. De främsta sättet för konsulten att legitimera sin tjänst är dock via relationer och sin personliga erfarenhet. Nyckelord: Management konsult, managementkonsultation, legitimitet, informationsassymetri, osäkerhet, förtroende

Personaluthyrning inom bemanningsbranschen används av många företag som ett medel att nå flexibilitet i produktionen av varor och tjänster, för att snabbt kunna anpassa personalstyrkan till rådande marknadsläge. Styrning inom bemanningsbranschen försvåras av att det är tre parter inblandade, där bemanningsföretaget har arbetsgivaransvar medan kundföretaget har det arbetsledande ansvaret. Syftet med denna studie är att undersöka hur konsultchefer på ett bemanningsföretag arbetar med styrning av konsulterna. Empiriskt material har samlats in i form av kvalitativa intervjuer med konsultchefer på ett bemanningsföretag i Sverige. Detta har sedan analyserats utifrån en teoretisk referensram om identitetskonstruktion som styrform, samt Hoschilds begrepp känsloarbete. Av resultatet framkom att en god konsult ska vara flexibel och anpassningsbar. Konsulterna är ambassadörer för bemanningsföretaget och ansiktet utåt gentemot kund, och en god förståelse av konsultrollen betonas. Konsultcheferna arbetar aktivt med att skapa en relation till konsulterna samt att forma dem till goda konsulter. Detta arbete försvåras av trepartsrelationen där konsultcheferna exempelvis måste tillförlita sig till andrahandsinformation då de inte praktiskt ser hur konsulterna sköter sig på arbetet.

Introduction: The work process of a consultant can be divided into five different stages, where the entry stage is the most important when linking the subject to legitimacy. A great deal of research regarding legitimacy exists, although within areas outside of consulting. Through examining consultant's and potential client's perception of what legitimacy is and how it is created we can determine the importance of the phenomena in building a business relationship between these parties.  Research question: How does legitimacy arise between a consultant and a client in the entry stage of a work relationship?  Purpose: The purpose of this study is to develop a deeper understanding of how legitimacy is created in the initial stage of a new consultant/client relationship. We also intend to examine the qualities and circumstances which lead to a consultant to acquire an assignment.  Method: We have, from an inductive approach of research, collected empirical data in order to gain a deeper understanding of legitimacy in the initial stage of a consultant/client relationship. We have through a hermeneutic approach conducted qualitative interviews and also used handbooks in order to collect our empirical material.  Conclusion: In order for legitimacy to arise in a consultant/client relationship, a match between what the consultant can offer and what the client wants and needs has to occur. We cannot draw general definite conclusions regarding how to create legitimacy in practice although using our models can increase an understanding of how the process of legitimacy creation plays out. Keywords: Consulting, Legitimacy, Entry stage, Consultant/client relationship

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter –utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants–from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning. Studiens resultat påvisade att samtliga konsulter uppfattade lärande som en möjlighet. Det åskådliggjordes även hur motivationsarenorna påverkade konsulters lärande i en varierande utsträckning. Slutligenkonstaterades hur motivationsarenan individenupplevdes som den mest avgörande arenan för att ett lärande ska uppstå. Idenna aspekt inkluderades individuella mål, framtidssyn, personligt intresse och egen vilja. Vidarehadedetvarit av intresse att studera hur tillsvidareanställda på kundföretaget upplever möjligheter till lärande, för att därmed åskådliggöra om motivationsarenan individ utgör den största anledningen till lärande även hos tillsvidareanställda.

Denna uppsats behandlar konflikter i konsultbranschen och i synnerhet konflikter i relationen mellan konsult och klient. Avsikten har varit att identifiera vad det finns för orsaker till att konflikter uppstår och vad konflikterna kan ha för påverkan på relationen mellan konsult och klient. För att åstadkomma detta gjordes en litteraturgenomgång där teorier kring ämnet behandlades, följt av en empirisk studie och en sammantagen analys där de teoretiska perspektiven användes som underlag för tolkning av konsulters berättelser om konflikter. Resultatet indikerar att flest konflikter uppkommer kring tidsaspekter och bristande kommunikation i konsultprojekt framstår som den vanligaste konfliktorsaken. På grund av konsultmarknadens logik befinner sig konsulter i många fall i en beroendeställning gentemot klienter. Konsekvensen av detta är att konsulterna oftare än klienterna måste anpassa sig till motpartens önskemål för att förhindra att konflikter har en negativ påverkan på relationen parterna emellan.

Introduktion för nyanställda blir allt viktigare i en värld där medarbetare beskrivs vara en allt viktigare resurs för organisationer i näringslivet. En bra start för nyanställda blir således ett sätt för företag att optimera sin produktion och hålla sig konkurrenskraftiga. Forskning visar att en grundlig introduktionsprocess hos företag, verksamma inom byggbranschen, bidrar till ekonomisk lönsamhet och ett minskande antal arbetsplatsolyckor. Syftet med denna studie var att utvärdera introduktionsprocessen på Byggföretaget AB genom att skapa förståelse för hur den upplevs av medarbetare. För att kunna besvara syftet utfördes semistrukturerade intervjuer med företagets anställda. Resultatet visade att introduktionen inte alltid följs som det är menat att den ska följas. Anlitade konsulters upplevelse av introduktionen skiljde sig baserat på hur mycket arbetsplatsen förväntades producera under den första anställningstiden och vilken person som var ansvarig för att instruera dem. Vissa instruktörer har inte blivit informerade hur introduktionen skall utföras samt att nya säkerhetsdokument som ska användas vid varje introduktion verkar inte ha implementerats fullt ut. De slutsatser som kunde dras är att Byggföretaget AB kan gynnas av att kontrollera implementation av introduktionsprocessen för nyanställda och konsulter för att säkerställa så introduktioner utförs som det är planerat. Medarbetare betonade även att arbetssituationen samt produktion hade förbättrats om konsulter utan byggerfarenhet fick en gedigen genomgång i arbetsuppgifter och säkerhet innan de infann sig på arbetsplatsen.

Denna studie avser att undersöka upplevelser av rekryterare inom bemanningsbranschen gällande nyttan med användningen av personlighetstester. Personlighetstester har existerat i över ett sekel men användningen av dem har övergått från en mer akademisk användning -främst inom psykologin- till en mer kommersiell användning bland företag runt om i Sverige. Användningen av personlighetstester är en omstridd fråga vilket gör att det blir intressant att undersöka den eventuella direkt nyttan med användningen av dem. Mer exakt utgår frågeställningarna om organisationerna har upplevt fördelaktiga effekter till följd av användningen av personlighetstester och i så fall vilka effekter det handlar om. Undersökningen kommer även att söka svar på om hur valen av de personlighetstester vilka används i rekryteringsprocesserna gått till samt om hur tillförlitliga de upplevs att vara.Det teoretiska ramverket inleds med att skildra både historiska och nutida förhållningssätt gentemot att dels kategorisera och försöka förstå till om hur utvecklingen mot den mer kommersiella användningen av personlighetstesterna sett ut. Vidare kommer definitioner att ges av dels personlighet, dels personlighetstest. Detta blir utgångspunkter för att titta närmare på vad personlighetstesternas utgångspunkter för personlighet blir samt dess utformning rent konkret. Personligheten ter sig annorlunda beroende på vår närmiljö samt om vilka situationer vi befinner oss i. Teoriavsnittet kommer att koppla de olika roller vi spelar med personlighetstesternas validitet samt reliabilitet. Personlighetstesterna har även olika mätskalor i vilka de bedömer en individs personlighet baserat på personlighetstestresultatet och det stycket blir en övergång till de största teorier kring personlighetstester samt kategorisering av personlighet. ”Fem faktors modellen” (”Big five”) och ”Gordons personlighetsinventorium” (GPI) blir stommen i de utvecklade personlighetstester vilka företagen i studien använder sig av. Master personlighetsanalys (MPA) och ”Measuring and assesing individual potential (MAP) heter personlighetstesten undersökningsföretagen använder sig av och får således egna stycken. Teoriavsnittet avslutas med etiska förhållningssätt samt argument och slutligen en sammanfattning.Metodavsnittet kommer att motivera metodvalet. Vidare kommer avgränsningarna i studien att förklaras. Intervjupersoner och urvalet kommer att presenteras följt av tillvägagångssätt av intervjuer. Analysen av intervjuerna förklaras och metodavsnittet kommer även att problematisera dels etiken kring förfarandet, dels tillförlitligheten. Resultat och analysavsnittet presenterar de fynd författaren till denna studie anser vara mest relevanta och presteras i enlighet med kodningen av materialet. Studiens slutsatser och avslutande diskussion kommer att visa vilka upplevelser rekryterarna från bemanningsföretagen delar med sig av. Fynden korrelerar inte alltid med vad det teoretiska ramverket menar gällande användningen och nyttan med personlighetstester vilket gör att vidare undersökningar och studier inom ämnet blir nödvändiga.

No description available.