No description available.

<p>Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats). De estimerade värdena varierar mellan 0.01-0.09 (MPC) samt mellan 0.01-0.17 (elasticitet).</p>

No description available.

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.   Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.   De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.

Abstrakt Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer. Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil. För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig. Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått. För att se om det har gett någon påverkan så undersöker jag försäljningsstatistik och intervjuar försäljare och kunder hos två bilhandlare. Det visar sig att intresset för miljöbilar har ökat under den senaste tiden, vilket syns både på statistiken och i svaren från intervjuerna, men vad som är den bakomliggande orsaken är svårt att avgöra. / The “climate change”-issue has recieved a lot of attention in newspapers, television and radio during the winter of 2006-2007. The aim of this study is to examine the influence of this debate on the public, in particular if it has had any effect on consumers view concerning climate change and car purchases. First, I discuss relevant theories concerning the power of media, consumption and motoring. Current research emphasises that consumption and motorism aren’t driven by rationality, but are important to people’s self image and has a symbolic meaning. There is also a clear connection between a topic that has gotten a lot of attention in the media, and the question that is considered importent by the public opinion. The climate debate in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter is presented to see what image is preseneted to the public. Statistics of the sales of new cars are examined and cardealers and customers are interviewed to find out if the “climate debate” has had any effect. It appears that the interest of environmental cars has increased during this time, which is shown both in the statistics and the interviewes, but the underlying reason is hard to determine.

Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats). De estimerade värdena varierar mellan 0.01-0.09 (MPC) samt mellan 0.01-0.17 (elasticitet).

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.

Syftet med detta arbete är att med hushållsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses går att skönja i hushållens konsumtion. Mer specifikt så vill vi med OLS som estimationsteknik använda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det går att belägga en signifikant påverkan på olika konsumtionsvaror på makronivå. Tanken är att både titta på typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, såsom bilar, och varor som faller utanför, såsom mat. Helt i enlighet med uppställd förväntan är inte resultaten men om vi tänker att bilar är den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lägst statussignal är resultaten ändå i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen påverkar det enskilda konsumtionsbeteendet.

Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej. Resultaten från reklamanalysen visar bl.a. att reklamens identitetsrelaterande budskap ökat under den undersökta perioden. Analoga förändringar i reklamannonsernas disposition och innehåll går också att notera. Förhoppningen är att uppsatsen ska komplettera bilden av tonåringen som konsument och utgöra en god grund för vidare forskning om marknadsföringen mot tonåringar, deras identitetsskapande och konsumentbeteende.