Problemformulering: Den här uppsatsen är en fallstudie som tar avstamp i konsumentkultur, brand culture och som med hjälp av narrativ söker förklara om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av Spotify. Trots uppsatsens fokus på konsumentens kulturella processer och erfarenheter säger undersökningen något om hur Spotify som varumärke kommuniceras till sina konsumenter. Den externa bilden av företaget, dess image, skapas i relation mellan företaget och konsumenten, vilket förutsätter att företaget kommunicerar ut ett budskap. Hur budskapet tas emot och tolkas av konsumenten ligger till grund för den här uppsatsens syfte. Den här uppsatsen kan därför sägas undersöka konsumentens roll i skapandet av Spotifys image. Syfte: Den här fallstudien ämnar att utifrån konsumentkultur, brand culture och narrativ undersöka om och i så fall hur kulturella processer skapar mening för konsumenter av varumärket Spotify. Metod & Material: För att kunna undersöka konsumentens uppfattningar om varumärket Spotify och sina sociala och kulturella miljöer tillämpas i den här studien kvalitativa undersökningsmetoder. Intervjuer med tre olika fokusgrupper med fyra respondenter i varje grupp har gjorts, där varje respondent lyssnar på musik via Spotify minst 5 timmar om dagen per dag. Huvudresultat: Utefter respondenternas svar från de tre olika fokusgrupperna så står det klart att en av grupperna, fokusgrupp 1 (och respondenterna där), använder Spotify på det sätt där kulturella processer skapar mening genom konsumtion. De kulturella processerna skapar mening för konsumenterna på det sätt att konsumtionen av Spotify uppmanar till social interaktion med andra likasinnade individer.Genom en upplevd gemenskap med andra likasinnade individer genom konsumtionen av Spotify uppvisar konsumenten ett beteende där kulturella processer som sker i sociala och kulturella miljöer (eller med andra ord; vardagen) skapar mening för konsumenten.

Användandet av internet och e-handel har ökat de senaste åren då butiker idag behöver konkurrera med både andra butiker samt internet. Idag är det allt vanligare att konsumenter handlar sina varor via internet med tanke på utvecklingen och den allt större möjligheten att använda sig av internet vart som helst och när som helst. Studenter använder bland annat e-handeln för att köpa den studentlitteratur de behöver och har även datorer då de utför sina uppgifter, vilket ökar tillgängligheten till e-handeln. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidrar till att studenter väljer att handla sina varor via internet istället för i fysiska butiker. Resultatet av denna studie bygger på en kvantitativ forskningsmetod där webbenkäter använts för insamling av data riktad till studenter vid Luleå Tekniska Universitet. Faktorer som tillit till återförsäljaren är viktig enligt mängder av forskning och var även viktigt bland studenter då detta minskar känslan att riskera exempelvis sin ekonomi. Samtidigt som återförsäljaren användning av ’cookies’ i marknadssyfte inte bedöms vara ett problem bland studenter då detta inte medförde någon minskning i sökandet efter information. Bland studenterna visade det sig även att faktorer som utbud, bekvämlighet och tidsbesparande var de faktorer som bidrog till största delen av varför e-handel föredras framför handel i butik. Detta då ett ökat utbud ökar möjligheten till att testa sig fram mellan olika stilar och på så sätt framhäva sig själv, samtidigt som studenterna även menar att det är viktigt att återförsäljaren har fria returer och säkerbetalning. Trots dessa faktorer råder det skilda meningar om studenter föredrar att handla över internet eller i butik.

<p>Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.</p>

<p>Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.</p><p> </p><p>Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.</p><p> </p><p>De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.</p>

<p>We examined why file sharing is such a widespread phenomenon and what drives the persons that using file sharing, and what consequences it has on their consuming and ownership. We reached our goal by interviewing ten people who download files, using a qualitative method. We present the internet community where sharing files, copyright and the IPRED law are important ingredients for how the new generation consumer’s patterns look like. Today you can travel all over the world with a push on a button in just a few seconds. Our result shows that the values have changed when it comes to consumption. The ethic when it comes to production has been replaced by an aesthetic of consumption where culture is for free and easily accessible. In addition to the shift in our sense of our role in society has also been rapid technological developments led to the emergence of a gap between the technology available and the laws, policies and ethical standards prevailing in our society.A free culture prevail, in good or bad, where sharing files is a debated fact which the government today are trying to find a solution for.</p>

<p><p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters</p><p>alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev</p><p>hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den</p><p>bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt</p><p>studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt</p><p>studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en</p><p>semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika</p><p>huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra</p><p>var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta</p><p>intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper</p><p>då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare</p><p>underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie</p><p>kunde relateras till alkoholkonsumtion.</p></p> / <p><p>The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits</p><p><p>among some university students. The purpose of this study was to find out how the</p><p>students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on</p><p>was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the</p><p>students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption?</p><p>How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did</p><p>the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a</p><p>semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch</p><p>different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the</p><p>age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20</p><p>to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most</p><p>of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it</p><p>came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing</p><p>patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as</p><p>back-lying patterns for the alcoholconsumption.</p></p></p>

<p>I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är.</p>

<p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Uppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.</p><p>Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och konsumtion. Vidare använder vi oss av Becks teorier om risksamhället och individualisering.</p>

<p>Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.</p><p>För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.</p><p>Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått. För att se om det har gett någon påverkan så undersöker jag försäljningsstatistik och intervjuar försäljare och kunder hos två bilhandlare. Det visar sig att intresset för miljöbilar har ökat under den senaste tiden, vilket syns både på statistiken och i svaren från intervjuerna, men vad som är den bakomliggande orsaken är svårt att avgöra.</p> / <p>The “climate change”-issue has recieved a lot of attention in newspapers, television and radio during the winter of 2006-2007. The aim of this study is to examine the influence of this debate on the public, in particular if it has had any effect on consumers view concerning climate change and car purchases.</p><p>First, I discuss relevant theories concerning the power of media, consumption and motoring. Current research emphasises that consumption and motorism aren’t driven by rationality, but are important to people’s self image and has a symbolic meaning. There is also a clear connection between a topic that has gotten a lot of attention in the media, and the question that is considered importent by the public opinion.</p><p>The climate debate in the Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter is presented to see what image is preseneted to the public. Statistics of the sales of new cars are examined and cardealers and customers are interviewed to find out if the “climate debate” has had any effect. It appears that the interest of environmental cars has increased during this time, which is shown both in the statistics and the interviewes, but the underlying reason is hard to determine.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej. Resultaten från reklamanalysen visar bl.a. att reklamens identitetsrelaterande budskap ökat under den undersökta perioden. Analoga förändringar i reklamannonsernas disposition och innehåll går också att notera. Förhoppningen är att uppsatsen ska komplettera bilden av tonåringen som konsument och utgöra en god grund för vidare forskning om marknadsföringen mot tonåringar, deras identitetsskapande och konsumentbeteende.</p>