Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna. Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten. En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data från experimentet. Utfallet från intervjuerna utgör studiens empiri och den psykosociala arbetsmiljön visade sig ha stor påverkan på arbetarnas välbefinnande. Empirin visade även att arbetsmiljöbyten kan påvisa ett ökat välbefinnande och i liten grad hämma välbefinnandet. Slutsatsen är att arbetare med hög kontroll, låga krav och en hög grad av socialt stöd har bäst förutsättningar för välbefinnande i sitt arbete. Arbetare med låg kontroll, höga krav och en låg grad av socialt stöd har stor risk för stress och ett mindre välbefinnande i sitt arbete.

Zugl.: Berlin, Freie Universiẗat, Diss., 2007.

Erlangen-Nürnberg, Univ., Diss., 2008.

Zugl.: Heidelberg, Universiẗat, Diss., 1997. / Literaturverz. S. 210 - 220.

<p>Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.</p>

Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket (2017) är det arbetsgivarens ansvar att skydda arbetstagarna från både psykisk och fysisk ohälsa relaterad till arbetet. Trots detta förekommer arbetsrelaterad ohälsa. Förskolläraryrket är enligt Koch (2015, september) en av de yrkesgrupper där flest lider av arbetsrelaterad stress. Detta har under de senaste åren uppmärksammats av bland annat fackliga organisationer och media. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av stress i arbetet och vad som orsakar samt motverkar arbetsrelaterad stress. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor från skilda områden i samma kommun. Resultat: Majoriteten av förskollärarna i studien upplever stress i arbetet. Orsakerna varierade liksom upplevelsen av kontroll i arbetet. De flesta upplevde höga krav trots att de uttryckte att de kände stöd från arbetslag och chef.

No description available.

Abstract A well-known problem in the social services is that the professional role as a social worker is comprised of stress and poor working environment. Research has examined these problems and have described by different models how psychosocial work factors can lead to sickness and stress related illness (Göransson, Lindfors, Ishäll, Nylén, Kylin, &amp; Sverke, 2013). This study is going to present seven interviews from five social workers who work within child protection and two that previously worked within child protection from two different counties. In the study, we have chosen to focus on the field of child and family because it is one of the most stress related fields of social work (Tham &amp; Meagher 2009). In summary, our results show that social workers are pleased with the collegial support and meaningfulness that entails. However, it appears to be a lack of participation in organizational issues and thereby reduced control. The high workload involves high standards, for both new recruits and experienced social workers in social services. The professional field has a need for increased financial resources, which would allow for higher salaries, more staff and a solid and developed induction training. The documentation should be streamlined to improve the psychosocial working environment of social workers and to create more space for client contact.

Denna kvalitativa studie undersöker begreppet företagskultur och hur den visar sig i ett företags vardagliga verksamhet. Utöver detta syftar studien till att se hur ledningen använder sig av kulturen som ett styrmedel för att motivera sina medarbetare. Tidigare forskning och teorier visar att företagskultur förekommer i ett flertal olika element och är inte alltid uttalad, ”den sitter ofta i väggarna” och de människor som ingår i organisationen. Undersökningen omfattade ett marknadsledande företag inom rekrytering- och bemanningsbranschen. Datainsamlingen inhämtades genom en fallstudie bestående av sju semistrukturerade intervjuer med både personer i ledande position och medarbetare, detta för att få olika perspektiv på ämnet. Utöver intervjuerna genomfördes observationer av lokaler samt en analys av företagets hemsida som gav en fördjupad förståelse av bakgrunden till företaget. Efter att materialet transkriberats användes analystekniken kvalitativ innehållsanalys med induktiv karaktär där koder identifierades och formulerades under analysens gång. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stark kultur på företaget som påverkar medarbetarnas motivation i sitt vardagliga arbete. Vidare framkommer det även ett flertal olika metoder som används där kulturen fungerar som ett styrmedel för att öka motivationen hos medarbetarna.

Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever tidsregistrering i hemtjänsten med utgångspunkt från ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Utgångspunkten för studien var att undersöka huruvida tidsregistreringen kan ligga till grund för uppkomsten av stress för hemtjänstpersonal i hemtjänsten. I samband med de teknologiska förändringar som har skett har tidsregistreringen implementerats i hemtjänsten för att mäta tid och kontrollera kostnadseffektiviteten. Förändringen har resulterat i att hemtjänsten har blivit ett desto mer tidsstyrt arbete. Faktorer om hur hemtjänstpersonalen upplever och hanterar krav som ställs på dem i arbetet, vilken kontroll de upplever att de har över arbetet och hur stöd från chef och kollegor upplevs har legat som grund för studien. Dessa faktorer har studien fokuserat på i relation till tidsregistreringen. Insamlingen av data har genomförts genom fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal. Analysen av det empiriska underlaget har genomförts med en tematisk analys med hjälp av Karasek och Theorells teori om krav, kontroll och stöd. Tidigare forskning om hemtjänsten har även använts för att styrka studiens resultat. Resultatet av studien visar att tidsregistreringen ligger till grund för att hemtjänstpersonal upplever att de inte alltid kan uppfylla kraven som ställs på dem. Hemtjänstpersonal har ett stort ansvar över brukarna och de insatser de ska genomföra och många gånger är det för högt i proportion till den tid de har på sig att utföra besöken. Kontrollen över arbetet är begränsat i den meningen att de inte kan styra över den utsatta tiden som brukarna har eller gångtiden de har mellan brukarna. Oplanerade händelser och dubbleringar är även aspekter som kan leda till en känsla av bristande kontroll. Dessa tillfällen försvårar möjligheten för hemtjänstpersonalen att följa tiderna. Det sociala stödet är högt vilket kan reducera stressen som infinner sig bland hemtjänstpersonalen. Trots detta visar det sig att det höga sociala stödet i samband med höga krav och låg kontroll inte har någon inverkan på huvudorsaken till varför stress bland hemtjänstpersonal uppkommer.