No description available.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod: Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.

Studien syftade till att undersöka skillnader i mun-asymmetrier mellan personer som stammar och normaltalande med hjälp av elektromyografi (EMG). Eventuella avvikande asymmetrier i muskelaktivitet antogs återspegla avvikande cerebral kontroll av talmotoriken. Studien ämnade även jämföra mun-asymmetrier under stammat och stamningsfritt tal, samt studera eventuella samband mellan asymmetrier och stamningens svårighetsgrad. Tolv personer med stamning jämfördes med en kontrollgrupp bestående av nio personer under verbala och ickeverbala uppgifter. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna. Resultatet strider mot tidigare studier där skillnader i mun-asymmetrier hos personer med stamning har observerats. Gruppen med stamning uppvisade dock en tendens till starkare högersidig muskelaktivitet, alternativt svagare vänstersidig muskelaktivitet, under stammat tal. Motsatta mönster noterades vid flytande tal. Ett svagt samband uppvisades mellan asymmetrier i muskelaktivitet och stamningens svårighetsgrad. Tillämpad elektrodplacering visade sig ha brister i registreringen av muskelaktivitet varför författarna reserverar sig från att dra slutgiltiga slutsatser.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavårdsnämnden i Stora Tuna verkställde lagstiftningen om uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnå syftet med studien har barnavårdsnämndens ledamöter undersökts, lika så de anmälda barnen. Vad anmäldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmälningarna? Resultaten jämförs med tidigare forskning från andra platser. Huvudsakligen har protokoll från barnavårdsnämndens sammanträden mellan 1903 och 1917 använts för att besvara frågeställningarna.Resultatet visar att en klar majoritet av nämndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fåtal kom från arbetarklassen. Men de barn som anmäldes kom nästan uteslutande från arbetarklassen. Detta är något som den tidigare forskningen också framhåller. Pojkar anmäldes i betydligt högre utsträckning än flickor, men de flickor som anmäldes dömdes betydligt hårdare än pojkarna. Flickorna anmäldes främst på grund av de bristande hemförhållanden och påföljderna blev oftast att de skiljdes från hemmet till fosterhem eller till barnhem. Pojkarna anmäldes främst för stöld och den vanligaste påföljden blev en allvarlig varning. Polisen var den grupp som anmälde flest barn till nämnden.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007</p><p>Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir Skopljakovic</p><p>Handledare: Erik Rosell</p><p>Examinator: Lars-Göran Aidemark</p><p>Titel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?</p><p>Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt. Vi har även använt oss av det abduktiva angreppssättet och av kvalitativ metod. Den empiriska delen samlades in genom intervjuer.</p><p>Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss och använda en del av kommunerna, det vill säga skol- och barnomsorgsnämndens ekonomiavdelning på Växjö kommun samt barn- och ungdomsnämndens ekonomiavdelning på Halmstad kommun.</p><p>Slutsats: COSO-modellen används som grund för arbetet med intern kontroll på Växjö och Halmstad kommun. I dagsläget kan vi konstatera att båda kommunerna följer COSO-modellen till stor del i sitt arbete med intern kontroll, dock är personalen på förvaltningarna inte medvetna att någon modell följs.</p>

The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors.

Frågeställningar:              – Vad är syftet med internrevision i kommunala bolag?  – Hur fungerar internrevision för styrelser i kommunala bolag? – Skiljer sig användningen av internrevision i privata bolag från kommunala bolag, ur ett kommunalt perspektiv? Syfte: Studien ämnar undersöka syftet med internrevision i kommunala bolag och vilken användbarhet och betydelse funktionen har för dess styrelser. Undersökningen kommer att fokusera på styrelsens syn på internrevision och hur det fungerar som en del av deras arbete. Syftet är även undersöka om internrevision används på samma sätt eller om den skiljer sig i privata bolag, från ett kommunalt perspektiv.  Metod/Teori: För att kunna se hur internrevision fungerar för styrelser i kommunala aktiebolag genomfördes åtta kvalitativa intervjuer. Vid utförandet av de kvalitativa intervjuerna har ett semistrukturerat arbetssätt använts vid samtliga av undersökningens intervjurespondenter. Den sekundära datan har samlats in genom vetenskapliga artiklar, böcker, internetkällor, samt lagar och förordningar. Slutsatser: Internrevision ses som en övervakningsfunktion där syftet med funktionen för kommunala bolag är att följa och styra verksamheten. Bolagsstyrelser använder internrevision för att bl.a. få tips och se om någonting i bolaget kan utvecklas eller inte fungerar bra. Internrevision ses som en betydelsefull del för styrelser i alla typer av bolag och används på samma sätt som i såväl privata som kommunala bolag.

Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.

I Sverige finns det ett flertal kollektivavtal och lagregleringar som påverkar lönehantering. Det kan vara en anledning till att företag väljer att outsourca lönehantering till en extern part. Vid outsourcing förflyttas kontroll och i uppsatsen redogör vi för vilka kontroller som leverantör respektive kund utför efter outsourcing av lönehantering. I uppsatsen besvarar vi om kunder behåller kontroll efter outsourcing av lönehantering. Vi har förutom fokus på kontroll besvarat frågeställningarna genom att undersöka vilka faktorer företag som outsourcar lönehantering utgår från vid val av leverantör och hur kontraktet är utformat. Till hjälp att utreda vilka kontroller som utförs och om kunder förlorar kontroll över lönehantering gjordes sex besöksintervjuer; med tre leverantörer och tre kunder. Slutsatsen blev att det utfördes flera kontroller hos både leverantörer och kunder. Kontrollerna som kunderna utförde baserades till stor del på material från leverantören. Resultatet blev även att leverantörerna och kunderna fått intryck av eller upplevt att kunden behöll kontrollen över lönehanteringen efter outsourcing. / In Sweden, there are a number of collective agreements and statutory laws that affect the payroll. This may be one reason that companies choose to outsource payroll processing to a third party. In this paper we present the checks that suppliers and customers make after the outsourcing of the payroll. The essay also answers the question of whether customers retain control of the payroll after outsourcing. With the exception of the issue of control, the questions in the paper have been attempted to be answered by examining what factors companies consider when outsourcing payroll, with respect to the choice of supplier and how the contract is designed. To help establish which checks are carried out and if the customers lose control over the payroll, six interviews were conducted; three with suppliers and three with customers. The conclusion was that several checks were performed by both suppliers and customers. The checks that customers carried out were largely based on material from the supplier. The result also showed that the suppliers and the customers did not have the impression that customers lost control of the payroll after outsourcing.

Undersökningen behandlar outsourcing av ekonomifunktioner. Syftet var att undersöka vilka åtgärder outsourcingföretag kan vidta för att motverka att deras kunder förlorar kontroll vid utkontraktering. Studien innefattar även hur outsourcingföretag kan förvissa sina kunder om detta. Vi valde att genomföra intervjuer eftersom vi ansåg att det var den mest lämpliga metoden för vår undersökning. Under intervjuerna framkom det olika synpunkter beträffande om kontroll överhuvudtaget förloras eller inte. Outsourcingföretagen var dock relativt samstämmiga om vilka åtgärder som behöver vidtas samt vad som förvissar kunder om att de inte förlorar kontroll vid outsourcing. Detta stämde även relativt väl överens med den teoretiska referensram som användes i uppsatsen. En huvudsaklig slutsats i studien var att åtgärder bör vidtas av outsourcingföretag för att kunder inte ska förlora kontroll. Exempelvis bör kundföretag ha tillgång till utvecklade elektroniska system där de själva kan hitta specifika transaktioner och rapporter. Undersökningen kom även fram till att det ligger ett ansvar på kunderna själva avseende att ställa krav på outsourcingföretag. Vi anser att de intervjuade företagen upplever att deras kunder är förvissade om att de inte riskerar att förlora kontroll. Dock har en viktig slutsats dragits om att outsourcingföretag bör fokusera mer på att förvissa framtida kunder om att kontroll inte förloras. Detta baserat på studier som visar på att svenska företag tenderar att vara försiktigare (jämfört med övriga världen) när det gäller outsourcing. Här finns alltså en stor potentiell marknad för outsourcingföretag om de lyckas sälja trygghet.