Tall fra helsedirektoratet viser at 15åringer i Norge er mer stillesittende enn aldersgruppene 20-64 år og 65-85 år (Larsen, 15.02.2012). I læreplanen for kroppsøving står det blant annet at “gode opplevelser i kroppsøving kan være med å legge grunnlaget for en fysisk aktiv og helsemessig livsstil for de unge.” (Utdannings- og forskningsdepartementet, 2006: 1). Dette kan tolkes som at kroppsøving er en måte for staten å øke elevenes fysisk aktivitetsnivå og dermed bedre befolkningens fysiske form og helsetilstand. Samtidig viser tidligere forskning at kroppsøvingsfaget opplever økende frafall og flere misfornøyde elever (Leknes, 2011). I denne oppgaven defineres skolen som en panoptisk institusjon og gjennom dette belyses følgende problemstilling: Hvordan opplever ungdomsskolejenter disiplinering, overvåkning og kontroll i kroppsøvingstimene? Undersøkelsen består av intervjuer med åtte jenter fra en 8.klasse på en ungdomsskole i Trondheim. Begrepene disiplinering, overvåkning og kontroll hentes fra Foucault (2002a) og hans teorier om makt og det moderne samfunn. I tillegg til dette hentes også teori om normalisering fra Foucault (1999). Trivsel i kroppsøving tolkes som gode opplevelser i kroppsøving, og på bakgrunn av dette sammenlignes funn fra undersøkelsen med tidligere forskning om trivsel i kroppsøving. Analysene viser at jentene opplever kroppsøvingstimene til en viss grad preget av kontroll, overvåkning og sanksjoner. Samtidig opplever jentene mer frihet og mindre kontroll i kroppsøvingsfaget enn i andre fag på ungdomsskolen. Jentene opplever også at overgangen fra barneskole til ungdomsskole fører til mer disiplinering, overvåkning og kontroll, men dette ses på som en fordel av de fleste. Samtidig er det definitivt viktig for elevene å oppfattes som normal og ikke dumme seg ut. Funnene i oppgaven viser at alle jentene trives og at de trives best når de får være med på å prege det som skjer i kroppsøvingstimene, når de slipper å prestere alene foran alle, når de gjøre aktiviteter de liker, når det ikke er så viktig å prestere og når de får tilbakemeldinger på det de gjør. I tillegg er det viktig å gi elevene nok tid til å organisere dusjingen og skiftingen som de vil, slik at dette ikke blir en faktor som påvirker trivselen i kroppsøving i negativ retning. Oppgaven viser at så lenge prestasjonspress og følelsen av overvåkning begrenses, er det mulig å gjøre kroppsøving til et fag der flere har gode opplevelser.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen. Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys. Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.

Stora delar av dagens arbetsmarknad utgörs av funktionellt flexibla arbeten, där arbetstagaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete i två aspekter; arbetstid- och rum, samt arbetsutförande. Studien syftar till att få ökad förståelse av hur individer upplever och förhåller sig till denna typ av flexibilitet. För att besvara de inneboende frågorna i studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie baserad på intervjuer med åtta fastighetsmäklare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av meningskoncentrering- och kategorisering. Resultaten visar att samtliga informanter uppfattar möjligheten att utnyttja flexibilitetens fördelar som positivt. Hur de sedan upplever och förhåller sig till det skiljer sig ibland från denna uppfattning beroende på arbetsförhållanden, personliga egenskaper samt individuella preferenser och livsbalans. Nyckelord: fastighetsmäklare, flexibelt arbete, kontroll, gränsdragning och livsform. / Much of today's labour market consists of functional flexible jobs, where the workers themselves reign, control and answer for their work in two aspects: work time- and place, and job execution. The study aims to gain greater understanding of how individuals perceive and relate to this type of flexibility. In order to answer the questions within the purpose of the study was a qualitative study made based on interviews with eight real estate agents. The empirical data were analyzed with the help of concentration- and categorization of sentences. The results show that all respondents consider the possibility of using benefits of flexibility as positive. However, how they perceive and relate to their work can sometimes differ depending on work conditions, personal characteristics and individual preferences and life balance. Keywords: real estate agent, flexible work, control, contiguousness and life form.

En knepig balansgång är en kvalitativ studie utifrån en fenomenologisk ansats som handlar om hur call-centermedarbetare upplever sin arbetssituation i förhållande till kontroll av kvalitet och effektivitet. Det har utförts nio intervjuer med olika befattningar dock var alla anställda på samma företag. Denna studie utgår från fyra tidigare studier där samtliga har undersökt utbildningsprocesser, prestationsmätningar, belöningsstrategier och arbetsorganisation. Utöver det utgår studien från Richard Normanns begrepp kvalitet och effektivitet inom tjänsteproduktionen samt utifrån Robert Karaseks krav-och kontrollmodell som tar upp fyra olika arbetstyper. Effektivitet mäts inom call-centerbranschen genom att titta på hur länge medarbetarna talar med kunderna samt hur mycket tid de sätter av för efterarbete. Kvaliteten säkerhetsställs genom att chefer och coacher lyssnar igenom vissa samtal samt att de använder sig av ett kundnöjdhetsindex där kunderna får ge feedback på bemötandet och servicen. Effektivitetsmåtten och säkerhetsställandet av kvaliteten är något som är bonusgrundande för call-centermedarbetarna, alltså fungerar dessa som arbetskrav. Slutsatserna är att call-centermedarbetare upplever två arbetstyper utifrån Karasek och Theorells krav-och kontrollmodell, aktiva arbeten och högstressarbeten. Aktiva arbeten innebär höga arbetskrav och hög egenkontroll som är tänkt att främja lärande. Studien visar att det undersökta företaget satsar mycket på utbildning av call-centermedarbetarna och att de belönas därefter beroende på hur mycket de väljer att satsa på att bli bättre och vidareutbilda sig inom företaget. Call- centermedarbetarna utsätts även för högstressarbeten vilket innebär höga arbetskrav och låg egenkontroll. Studien visar att call-centermedarbetarna i princip inte har någon egenkontroll alls när det gäller valmöjligheter till varierande arbetsuppgifter. Däremot har de hög egenkontroll vid utförandet av att ta hand om inkommande samtal där de uppmanas att visa sin personlighet och våga fatta egna beslut. Stödet från kollegor och chefer ansågs som en central aspekt av deras upplevda arbetssituation. Samtliga intervjupersoner upplevde att de trivdes på företaget och hade som mål att stanna kvar där, dock inte som call-centermedarbetare då det kändes för enformigt, samt att det på längre sikt inte går att balansera de höga effektivitets-och kvalitetskraven med varandra.

No description available.

Inom byggbranschen är det viktigt att noggrannheten uppfylls efter vissa krav. Dessa krav kallas toleranser och är en tillåten avvikelse från en given position. I Sverige delas byggplatstoleransen upp i tre delar: tillverknings-, monterings- och utsättningstolerans. Utsättningstoleransen kan generellt sägas uppfylla en tredjedel av byggplatstoleransen beroende på säkerhetsnivå. Ett av syftena med detta arbete var att undersöka vad som påverkar utsättningstoleransen och hur dessa fastställs. En generalisering för hur utsättningskraven kan hanteras och fastställas finns beskrivet utifrån de bedömningstabeller som finns HMK-BA4 som i sin tur är skapade utifrån erfarenheter och viss statistiskt beräknande. Ett annat syfte var att redovisa hur en kontroll av utsättningar kan gå till. Kontrollen av utsättningstoleransen är något många slarvar med och anledningen till detta kan vara att det råder tidsbrist för denna del av arbetet och att många använder sig av så kallad passiv kontroll. Passiv kontroll innebär att utsättaren visuellt granskar utsättningspunkterna alternativt genomför en enkel måttagning och kontrollerar avståndet mellan punkterna. Aktiv kontroll är en mer noggrann metod som innebär kontrollmätning av punkterna, som helst ska utföras av annan person och utrustning än för utsättningspunkterna. Toleranskraven och tillvägagångssättet för kontroll av primärpunkter, sekundärpunkter och detaljpunkter har beskrivits. Teoretiskt resonemang kring tolerans och kontroll testades genom ett praktiskt experiment. Experimentet gick dessutom ut på att jämföra två olika förekommande utsättningsmetoder vid en utsättning från en referenslinje. De två metoderna som användes var; utsättning med hjälp av endast mätband/tumstock samt utsättning med hjälp av egyptisk triangel (med hjälp av mätband/tumstock). Resultatet av det praktiska experimentet visade att storleken på tvärmåttet från referenslinjen är avgörande vid utsättning. Även vilken metod som används har betydelse. För att förenkla hanteringen av Högskolan i Gävles nyinköpta totalstationer Leica TPS1200 så har en grundläggande manual skapats. Tre utsättningsmetoder har beskrivits: utsättning från referenslinje, traditionell punktvis utsättning och vägutsättning. Även grundläggande konfigurationer och förberedelser inför utsättningen såsom stationsetablering för totalstationen har tagits upp.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring såväl bemanningsföretag som hushållsnära tjänster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anställda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushållsnära tjänst till sina kunder. Fokus i undersökningen är hur förväntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar på arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier kring arbetstillfredsställelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras på en enkät, vars svar analyseras och tolkas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anställda generellt sett är hög. Deras syn på sina arbetsvillkor inom arbetskrav, kontroll, och socialt stöd är i de flesta fall positiv, och de anser även till större del att förväntningarna på arbetet infriats när de börjat arbeta. Varken arbetskraven eller kontrollen uppvisade några signifikanta samband med arbetstagarnas trivsel. Däremot uppvisade infriandet av förväntningar på arbetet samt det upplevda sociala stödet från arbetsledare positiva och signifikanta samband med trivseln. Slutsatser som härleds från undersökningen är att arbetskrav och kontroll inom arbetet spelar mindre roll för de anställda. Däremot har det sociala stödet från arbetsledare större betydelse då arbetet är aktivt och isolerat. De anställda arbetar relativt få timmar i veckan vilket kantänkas påverkar resultaten. Arbetstid kan tänkas påverka förväntningar så att krav och kontroll blir mindre viktiga för arbetstillfredsställelsen om den anställde inte tillbringar många timmar i anställningen. En alternativ förklaring är att socialt stöd kan kompensera för bristen på krav och kontroll. Utifrån den synvinkeln föreslås en djupare analys av begreppet socialt  stöd som vidare forskning på området.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

Syftet med föreliggande studie var att belysa hur några individer, på ett positivt sätt, handskats med problematiken runt alopeci vid cytostaticabehandling. Följande frågeställningar har varit i fokus: Hur såg dessa individers copingstrategier ut innan, under och efter håravfall? Finns det någon gemensam nämnare mellan individer som till synes har en väl fungerande  copingstrategi? Ostrukturerade intervjuer genomfördes samt skriftliga källor såsom bloggar och berättelser användes. Det resultat som kunde utläsas ur materialet har bland annat pekat på hur olika kamoufalgestrategier använts samt hur situationsbundna dessa var. Flertalet deltagare använde sig av såkallade anicipatory coping, såsom att införskaffa olika typer av camoufalge som inte nödvändigtvis kom till användning senare. Två olika strategier användes för att handskas med alopecin, antingen inkorporrerades hårlösheten som en del av personligheten eller så sågs utseendeförändringen som en ovidkommande del av sjukdomsförloppet som var skiljd från personligheten. Vidare var det gemensamt för deltagarna en acceptans av situationen och ett erkännande av olikheten snarare än ett försök att dölja och normalisera.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007 Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir Skopljakovic Handledare: Erik Rosell Examinator: Lars-Göran Aidemark Titel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen? Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen. Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt. Vi har även använt oss av det abduktiva angreppssättet och av kvalitativ metod. Den empiriska delen samlades in genom intervjuer. Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss och använda en del av kommunerna, det vill säga skol- och barnomsorgsnämndens ekonomiavdelning på Växjö kommun samt barn- och ungdomsnämndens ekonomiavdelning på Halmstad kommun. Slutsats: COSO-modellen används som grund för arbetet med intern kontroll på Växjö och Halmstad kommun. I dagsläget kan vi konstatera att båda kommunerna följer COSO-modellen till stor del i sitt arbete med intern kontroll, dock är personalen på förvaltningarna inte medvetna att någon modell följs.