<p>Vi har genom vår studie identifierat ett kontrollmönster där ett antal faktorer är avgörande för vilka kontrollmekanismer som används. Dessa kontrollmekanismer använder franchisegivaren som hjälpmedel för att kontrollera att franchisetagaren jobbar i enlighet med det befintliga affärskonceptet. Vi kan se att kontrollmekanismerna används olika beroende på i vilket stadium samarbetet parterna befinner sig i.</p>

<p>The purpose of this study was to increase the understanding of how patients following cerebral vascular attacks percieve personal Control and their ability to influence the course of their rehabilitation. Specific questions relating to the concept of Health Locus of Control such as perception of personal responsibility and own influences as well as the recognition of the influence of outside phenomena such as faith, luck and divine power were asked for. The empirical findings of this study were based upon semistrucutural interviews with five respondents. The results showed that the respondents efforts, together with the efforts of others were a necessity in successful rehabilitation. The influence of faith or luck on the other hand, was not percieved as a factor for success. In the discussion, the anomalies shown in the study were analysed in relation to Health Locus of Control. These anomalies show how the respondents regulary combine internal and external attributions.</p>

<p>Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv – Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. </p><p>Slutseminarium: 2008-05-28</p><p>Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.</p><p>Författare: Sofia Pellbring och Julia Ramirios</p><p>Handledare: Jenny Ståhl</p><p>Företag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter </p><p>Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering,</p><p> Delegering, Chef/Ledare, Motivation </p><p>Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive </p><p>manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? </p><p>Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan </p><p> kvinnlig och manlig förmåga att planera och delegera.</p><p>Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. </p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort 4 intervjuer med två kvinnliga och två manliga respondenter inom likvärdiga verksamheter och positioner. </p><p>Empiri: Här presenteras en mer koncist och förkortad version av vad som kom upp under våra intervjuer. </p><p>Analys: I den här delen analyseras den framtagna empirin mot den teori som vi fått fram för att se om det stämmer överens med verkligheten. </p><p>Slutsats: Avslutningsvis sammanfattar vi resultaten i en kritisk diskussion. I den här studien fann vi att likheterna var större än skillnaderna mellan kvinnlig och manlig planering och delegering. Det handlar mer om egenskaperna än själva könet.</p>

<p>Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilka</p><p>faktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åtta</p><p>kvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen. Varaktigheten</p><p>av de positiva effekterna tycks variera mellan individerna. Stressnivån och rutinerna på arbetet kommer snabbt tillbaka, men energin och kreativiteten som anställda återfår på sin semester verkar hålla i sig längre. Det som visar sig har betydelse för varaktigheten av de positiva effekterna av semestern i arbetet är trivsel, frihet och kontroll i arbetet, arbetsbörda/ansvar, arbetsuppgifter och om individen har en ersättare på sin semester.</p><p>Resultatet ger anledning för företag att sätta in en ersättare för de semesterlediga under semester för att öka varaktigheten av semesterns positiva effekter.</p>

<p>Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv</p>

<p>Inom byggbranschen är det viktigt att noggrannheten uppfylls efter vissa krav. Dessa krav kallas toleranser och är en tillåten avvikelse från en given position. I Sverige delas byggplatstoleransen upp i tre delar: tillverknings-, monterings- och utsättningstolerans.</p><p>Utsättningstoleransen kan generellt sägas uppfylla en tredjedel av byggplatstoleransen beroende på säkerhetsnivå. Ett av syftena med detta arbete var att undersöka vad som påverkar utsättningstoleransen och hur dessa fastställs. En generalisering för hur utsättningskraven kan hanteras och fastställas finns beskrivet utifrån de bedömningstabeller som finns HMK-BA4 som i sin tur är skapade utifrån erfarenheter och viss statistiskt beräknande. Ett annat syfte var att redovisa hur en kontroll av utsättningar kan gå till. Kontrollen av utsättningstoleransen är något många slarvar med och anledningen till detta kan vara att det råder tidsbrist för denna del av arbetet och att många använder sig av så kallad passiv kontroll. Passiv kontroll innebär att utsättaren visuellt granskar utsättningspunkterna alternativt genomför en enkel måttagning och kontrollerar avståndet mellan punkterna. Aktiv kontroll är en mer noggrann metod som innebär kontrollmätning av punkterna, som helst ska utföras av annan person och utrustning än för utsättningspunkterna. Toleranskraven och tillvägagångssättet för kontroll av primärpunkter, sekundärpunkter och detaljpunkter har beskrivits. Teoretiskt resonemang kring tolerans och kontroll testades genom ett praktiskt experiment. Experimentet gick dessutom ut på att jämföra två olika förekommande utsättningsmetoder vid en utsättning från en referenslinje. De två metoderna som användes var; utsättning med hjälp av endast mätband/tumstock samt utsättning med hjälp av egyptisk triangel (med hjälp av mätband/tumstock). Resultatet av det praktiska experimentet visade att storleken på tvärmåttet från referenslinjen är avgörande vid utsättning. Även vilken metod som används har betydelse.</p><p>För att förenkla hanteringen av Högskolan i Gävles nyinköpta totalstationer Leica TPS1200 så har en grundläggande manual skapats. Tre utsättningsmetoder har beskrivits: utsättning från referenslinje, traditionell punktvis utsättning och vägutsättning. Även grundläggande konfigurationer och förberedelser inför utsättningen såsom stationsetablering för totalstationen har tagits upp.</p>

No description available.

<p>I en allt mer föränderlig omgivning utgör innovation ett nödvändigt redskap. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ett</p><p>gruppklimat som främjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrån Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrån Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som främjar innovation. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 83 respondenter fördelade på 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn. Enkäten är en sammanställning av Team Climate Inventory och valda delar av QPSNordic. Studien visar att endast arbetskontroll har en betydelse</p><p>för ett gruppklimat som främjar innovation.</p>

<p>This essay was written at Södertörn University during the spring semester of 2010, in the field of Business Administration, and more precisely within management and organization. The essay is based on a case study of the management of the staff working at the commuter train stations in Stockholm. The study consists of a number of interviews with the management staff and with the personnel working at the stations, where the aim of the study is to describe how management works within ISS Trafficare AB and what the personnel working at the stations think of it. ISS Trafficare AB is the entrepreneur who runs the commuter train stations in Stockholm by an agreement met with Stockholmståg KB.</p><p>The study is based on information from the interviews with the personnel and other material from ISS Trafficare AB. Research on the area of management have been used to put data into perspective and to further deepen our analysis and conclusions from the case.</p><p>The essay shows that the management has tried to implement several changes on the organization in order to provide more service to the travelers. Some of these changes have been more successful than others, which we have described in this paper. Based on the data collected we have drawn the conclusion that the company is aiming to further improve the service, quality and internal structure, but faces problems with the communication within the company.</p>