31 |
Intern kontroll : vad ligger bakom de skilda uppfattningarna?Olsson, Helen, Sengoltz, Marika January 2006 (has links)
Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet. Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade. Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.
|
32 |
Internrevision : - dess roll, ansvar och betydelse i svensk bankrörelse efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrningMörner, Gustav, Stenbäck, Malin January 2006 (has links)
<p>Företagsskandaler har ökat de senaste åren och därför har det gjorts stora insatser för att ta fram regler och ramverk för att motverka detta. Resultatet blev Svensk kod för bolagsstyrning och den ställer bland annat höga krav på företags interna kontroll och att företag ska upprätta en intern granskningsfunktion; internrevision. Speciellt höga krav ställs på finansiella bolag varför vi har valt att studera svenska banker.</p><p>Uppsatsens syfte att förklara hur internrevisionens roll, ansvar och betydelse i svensk bankverksamhet har förändrats efter införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Vi har kommit fram till att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på interrevisionens roll, ansvar och betydelse i svenska banker. Att FöreningsSparbanken följer kodens regler, var inte särskilt förvånande. Det som dock framkommit i vår undersökning är att Svensk kod för bolagsstyrning även har haft effekt på Eskilstuna Rekarne Sparbank samt SkandiaBanken i form av ökad medvetenhet och förståelse för internrevisionens betydelse. För samtliga banker har dokumentationen blivit bättre efter Svensk kod för bolagsstyrning.</p>
|
33 |
Intern kontroll : vad ligger bakom de skilda uppfattningarna?Olsson, Helen, Sengoltz, Marika January 2006 (has links)
<p>Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Årligen skall styrelsen avlägga en rapport gällande hur den interna kontrollen är strukturerad. Intern kontroll främjar effektivitet, minskar risken för tillgångsförluster och hjälper till att försäkra tillförlitligheten av finansiella ställningstaganden samt överensstämmer med lagar och regleringar</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analysera olikheter beträffande hur företagsledning och styrelse i börsnoterade bolag uppfattar begreppet intern kontroll samt vilken vikt de lägger vid de olika komponenterna som ingår i begreppet. Vidare syftar studien till att klargöra vilken av agentteorin respektive sociala institutionella teorin som är den rimligaste förklaringen till fenomenet.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på två propositioner som vi försöker besvara genom en kvalitativ studie. Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer som utförts i fem börsnoterade företag. Inom varje företag har en representant från styrelsen respektive företagsledningen besvarat samma frågor. Vidare använder vi oss av två referensfall där endast företagsledningen finns representerade.</p><p>Slutsatser: Företagsledning och styrelse har relativt lika uppfattning inom företagen, vilket tyder på att inget problem egentligen existerar på företagsnivå. Dock sträcker sig inte likheten mellan de olika företagen, vilket kan förklaras av att begreppet är väldigt stort och brett. Intern kontroll är således företagsspecifik och problemet verkar ligga hos akademiker och normbildare. I samtliga fall skiljer sig dock företagsledning och styrelse gällande vilken komponent som läggs störst vikt vid. Vidare kan det urskiljas att COSO-modellen indirekt tillämpas i samtliga respondentföretag då de mest frekvent använda orden utgör grundstenar i modellen, dock i olika utsträckning.</p>
|
34 |
Uppmärksamhetens två motstridiga aspekter : En kvalitativ studie om uppmärksamhet på en kommunal arbetsplatsCastro Hagelby, Sara January 2015 (has links)
Uppmärksamhet kan ske på flera olika sätt och få flera olika konsekvenser. Uppmärksamhet på en arbetsplats kan exempelvis leda till att de anställda känner sig motiverade och uppmuntrade. Samtidigt kan uppmärksamhet uppfattas som en slags övervakning. Syftet med denna studie är att belysa dessa två motstridiga aspekter av uppmärksamheten samt undersöka vad dessa innebär för en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Den empiriska undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex informanter hos en stor arbetsgivare deltagit i intervjuer. Intervjuerna tillåtit informanterna att beskriva situationer som berört ämnen som andras uppmärksamhet, uppmuntran och kontroll och informella regler på arbetsplatsen. I analysen framgår det att uppmärksamhet från kollegor har en övervägande positiv effekt på en anställds arbetsprestation och beteendemönster. Genom att kollegorna engagerar sig och visar intresse för en anställds arbete känner den anställde sig stärkt och uppmuntrad. Detta har en gynnande effekt på den anställdes arbetsprestation. Vidare framgår det även i analysen att kollegornas uppmärksamhet i specifika situationer kan upplevas begränsande men detta åtgärdas av de anställda själva. Exempelvis genom att avlägsna sig till ett annat rum för att få arbetsro. Studiens empiriska och teoretiska analys härleder till slutsatsen att kollegornas uppmärksamhet i huvudsak upplevs som uppmuntrande. Detta då uppmärksamheten ofta yttrar sig i form av feedback som stärker den anställda. Huruvida feedbacken gavs som kritik eller uppmuntran visade sig vara oväsentligt så länge kollegorna visade intresse. Ytterligare slutsatser kunde påvisa en förändring i den anställdas beteendemönster när denne befann sig i kollegornas närvaro. Exempelvis kan en begränsning upplevas då en anställd inte vill störa sin omgivning genom att prata högt i telefon. Uppmärksamhetens olika skepnader och konsekvenser har en betydande påverkan på anställdas arbetsliv. I studiens diskussionsdel presenteras förslag på vidare forskning inom ämnet som kan ge ytterligare än insikt kring hur individer påverkas av uppmärksamhet. I dagens samhälle är uppmärksamhet och övervakning en naturlig del av vardagen. En kunskap kring dess konsekvenser för individen kan därmed vara fördelaktig för att förstå en individs beteenden och handlingar.
|
35 |
Branchen som bygger på tilit : En studie om hur insamlingsorganisationer kontrolleras för att stärka förtroendeDanielsson, Natalie, Äng, Maria January 2015 (has links)
Insamlingsbranschen har under de senaste åren påverkats av medieskandaler som skakat förtroendet. Skandalerna har tillsammans med en ökad professionalisering av branschen resulterat i ökade krav på kontroll av organisationernas verksamhet för att upprätthålla förtroende. Forskningen kring insamlingsorganisationer är relativt begränsad inom området, varvid denna studie avser skapa förståelse över hur insamlingsorganisationer kontrolleras för att stärka förtroende hos allmänhet och givare. En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerade intervjuer med insamlingsorganisationer och branschorganisationer som sedan har analyserats utifrån redan befintlig litteratur kring studiens undersökningsvariabler. Resultaten tyder på att insamlingsorganisationer kontrolleras av intern kontroll och externa aktörer, där den externa kontrollen består av extern revision, självreglering genom branschorganisationer och viss påverkan från granskande branschorganisationer. Den interna kontrollen består av styrelse, internrevision, granskning, uppföljning och riskutvärdering. Genom kontroll skapar organisationerna transparens, ärlighet och uppvisar ansvarighet mot allmänheten vilket anses stärka förtroende.
|
36 |
Sarbanes Oxley Act : Lagens påverkan på EricssonSvartsjö, Linda, Henriksson, Zara January 2006 (has links)
Problembakgrund: Sarbanes Oxley Act är en amerikansk lagstiftning som tillkom år 2002 som en reaktion på de många företagsskandalerna under slutet av 1900-talet. Lagens syfte var att förebygga liknande skandaler samt att återställa förtroendet för företagen genom ökade krav på deras interna kontroll. Syfte: Uppsatsens syfte är att granska och beskriva vilka förändringar som implementeringen av Sarbanes Oxley Act, förkortad SOX, har medfört för Ericsson med fokusering på företagets interna kontroll, samt att undersöka vad SOX kan ge för positiva och negativa konsekvenser. Metod: Den forskningsstrategi vi har använt oss av är fallstudie. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer med anställda på Ericsson som är involverade i implementeringen av SOX. Vi har även intervjuat en konsult som har erfarenhet av att implementera SOX på företag. Teori: I teoriavsnittet har vi redogjort för bolagsstyrning, agentteorin, intern kontroll samt själva regelverket Sarbanes Oxley Act. Slutsatser: Vi har i vår studie beskrivit hur Ericsson har genomfört införandet av regelverket för att uppnå de krav på intern kontroll som SOX ställer. Vi har kommit fram till att effekterna på Ericssons interna kontroll har varit omfattande. I vår undersökning av positiva och negativa konsekvenser överväger de positiva. Detta trots att kostnaderna för att införa SOX är höga.
|
37 |
Socionomstudenters välbefinnande : En studie om studenternas psykosociala välbefinnande vid Umeå UniversitetAbdali Cabrera, Nadia, Eriksson, Linn January 2014 (has links)
Sammanfattning Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet. Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter. Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).
|
38 |
Linnéuniversitetets Hälsomottagning - Anledningar till att besökarna kommer och återkommer samt vilken betydelse besöket har för besökaren.Lundin Adolfsson, Eva, Willsund, Pia January 2016 (has links)
Bakgrund: Sedan 2004 finns en studentledd Hälsomottagning (HM) vid Linnéuniversitetet i Kalmar där sjuksköterskestudenter under en femveckorsperiod i utbildningen, praktiserar sina kunskaper i hälsofrämjande vård. Alla över 18 år är välkomna och årligen tar HM emot ca 1200 besökare. Hälsobesöket innefattar enklare provtagning, konditionstest på cykelergometer och samtal med hälsostödjande syfte. Besöket sker på besökarens eget initiativ och är kostnadsfritt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika anledningar till att besökarna kommer och återkommer till Linnéuniversitetets Hälsomottagning samt vilken betydelse besöket har för besökaren. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med frågeformulär innehållande öppna frågor. Totalt inkluderades data från 76 besökare mellan 18 och 86 år. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anledningarna till besöken var att kontrollera sin hälsa och kunna jämföra den över tid. Besökarna blev stärkta i hälsoprocessen, de kände sig viktiga och såg besöket som en lättillgänglig hälsokontroll. Besökens betydelse beskrevs som att besökarna blev mer medvetna om sin hälsa, de blev stärkta i handlingskraften och de blev bekräftade av studenterna. Slutsats: Enligt föreliggande studie så kommer besökarna för att de är intresserade av att kontrollera och att ha kontroll över sin hälsa. Studenternas professionella bemötande i kombination med gott om tid för besöket bidrar till besökarnas känsla av delaktighet, både i sin egen hälsoprocess och i studenternas lärande. Hälsobesöken sågs som en lättillgänglig hälsokontroll och ett komplement till det som erbjuds i primärvården.
|
39 |
"En påse i handen, punkt slut" : En studie om krav, kontroll, stöd och stress hos före detta internerJärlefalk, MariaTherese, Nilsson, Lina January 2010 (has links)
Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.
|
40 |
Relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare : - en tvärsnittsstudieLundström, Christoffer January 2016 (has links)
Bakgrund: Styrkelyftare utsätter kroppen för stora belastningar. 70 % av utövarna har skador som hämmar vid träning. Rörelsekontrollen kan påverkas vid muskuloskeletala besvär, varför denna studie undersöker eventuell relation mellan rörelsekontroll och skada hos styrkelyftare. Syfte: Undersöka relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare. Metod: 22 styrkelyftare utförde sex rörelsekontrolltester enligt JEMS samt deltog i en enkät gällande skador. Poängen på testerna dikotomiserades och beräknades i ett chi-tvåtest för att undersöka samband mellan testresultaten och skadorna. Ett Mann whitney-U test användes för att undersöka eventuella skillnader mellan skadade och icke skadade. Resultat: Signifikanta resultat kunde ses där styrkelyftare med skada i underkroppen uppvisade ett försämrat resultat i ”Sittande knälyft höger” (p=0,03) och ”Sittande knälyft vänster” (p=0,04). Det fanns även en signifikant skillnad mellan skadade och icke skadade på testet ”Sittande knälyft vänster” (p=0,034). Inga signifikanta resultat kunde ses i övriga tester. Konklusion: Trots signifikanta resultat går inte att dra några konkreta slutsatser gällande relationen mellan rörelsekontroll och skador hos styrkelyftare. Det behövs vidare studier som undersöker liknande rörelsekontrolltester men med ett betyande deltagarantal för att få en bättre power och för att kunna se några signifikanta resultat. <img src="file:///page3image24712" /> / Background: Powerlifters are exposed for heavy loads. 70 % of the lifters have injuries that limit during training. The movement control could be affected by musculoskeletal disorders, therefore this study examines the relationship between movement control and injuries. Purpose: Investigate the relationship between movement control and injuries among powerlifters. Method: 22 powerlifters performed six movement control tests according to JEMS and answered a questionnaire regarding injuries. The test score was dichotomized and analysed in a chi square test to investigate the relationship between movement control and injuries. A Mann Whitney U-test identified the differences between injuried and non-injuried powerlifters. Results: Significant results was seen in powerlifters with injury in the lower body, they showed an impaired result in ”Seated knee lift right” (p=0,03) and ”Seated knee lift left” (p=0,04). A significant differences was showed between the injuried and non-injuried in the test ”Seated knee lift left” (p=0,034). No significant results were seen in the other tests. Conclusion: Despite significant results it is not possible to conclude the relationship between movement control and injuries of powerlifters. Further studies are needed to investigate movement control tests, but with a higher amount of participants to see significant results.
|
Page generated in 0.0658 seconds