Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 23 000 individer av stroke, vilket kan leda till flera funktionsnedsättningar till exempel försämrad balans- och gångförmåga samt fallrädsla. Fysioterapeuter har en betydande roll i rehabilitering, då interventioner bidrar till ökad självständighet och delaktighet. I dagsläget finns ingen överordnad fysioterapeutisk behandlingsstrategi. Rehabilitering kan bland annat bestå av stabilitetsträning, som visats minska posturalt svaj och ge en ökad neuromuskulär aktivering. Redcord® består av träning i slyngor på instabilt underlag, och kan anpassas till individens förutsättningar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera om fem veckors slingträning i Redcord® var en lämplig behandlingsmetod för att förändra gång- och balansförmåga samt minska fallrädsla hos en individ som insjuknat i stroke för minst tre månader sedan. Metod: Studien var en prospektiv Single Subject Experimental Design med A-B design. Deltagaren var en kvinna i medelåldern, som drabbats av stroke för ett år sedan. Hon tränade två gånger per vecka under fem veckors tid i Redcord®. Utvärderingsinstrument som användes var Kistler 9286BA, Rombergs Test, 10-meters gångtest samt Falls Efficacy Scale - Svensk version. Mätningar skedde vid varje träningstillfälle, förutom Falls Efficacy Scale som genomfördes före och efter interventionsperioden. Resultat: Vid användning av Kistler 9286BA observerades stor variation av data gällande posturalt svaj. Gånghastigheten under 10-meters gångtest minskade men en förändrad gångcykel observerades. Falls Efficacy Scale visade en minskad fallrädsla. Konklusion: En förändrad balans- och gångförmåga har observerats under studien, vilket haft en positiv effekt på fallrädsla, gångkvalitet och tyngdöverföring mot den affekterade sidan. En längre interventionsperiod hade varit önskvärd.

Bakgrund: Att bli frihetsberövad är en av de mest ingripande åtgärder som en stat kan utöva över den enskilde i ett modernt västerländskt samhälle. Sverige har under flera år fått kritik från både FN:s och EU:s tortyr kommittéer för det sätt personer som är häktade misstänkta för brott isoleras i häkte genom att åklagare ofta ålägger restriktioner som förhindrar den intagna att ha kontakt med anhöriga eller andra intagna. Personalen utgör den dagliga mänskliga kontakten för en intagen och blir således en viktig del av den intagnes tid på häktet. Det har länge varit känt att isolering har negativa effekter på en människa och att psykiatriska effekter av isolering kan ge bestående men. Lagstiftningen som reglerar häkten säger att de som arbetar i häkte skall visa särskild förståelse för de svårigheter som kan vara förenade med ett frihetsberövande och Kriminalvården har en vision att minska skadeverkningarna av isolering genom isoleringsbrytande åtgärder. Kriminalvårdens statistik från 2015 visar att endast 25 % av de som är häktade med restriktioner nås av dessa åtgärder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personer som varit häktade med restriktioner upplever kriminalvårdarnas stödjande respektive kontrollerande roll. Hur de som arbetar inom kriminalvården ser på sina arbetsuppgifter och de olika rollerna som de innefattar är ett tangerande område som studien också söker ökad kunskap om. Metod: Då syftet med studien och forskningsfrågorna söker ökad kunskap om subjektiva upplevelser av stödjande respektive kontrollerande roller i häktesmiljön har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. Resultat: Sammantaget var det små saker som upplevdes som betydelsefulla och stödjande av personer som varit häktade med restriktioner, dvs. intagna. Ofta genom handlingar som uttryckte omtanke och respekt från kriminalvårdarnas sida. Kriminalvårdarna i studien delade upplevelsen av att små saker spelar stor roll för en person som är häktad med restriktioner. Totaliteten och frekvensen av säkerhetsrutiner upplevdes som kontrollerande av tidigare intagna snarare än förekomsten av dem. Upplevelser av att känna sig som ett objekt och känslor av total maktlöshet var återkommande i intervjuerna med personer som varit häktade med restriktioner. Ökat säkerhetsfokus inom kriminalvården märktes av intagna och isoleringsbrytande åtgärder tenderar att bli en säkerhetsfråga för kriminalvårdare om personal behövs till annat. Vad det finns för resurser att tillgå för att bryta isolering skiljer sig från häkte till häkte och från dag till dag. Frivillighetsorganisationer, andlig- och sjukvård fyller här en viktig funktion. Under tiden som häktad med restriktioner såg tidigare intagna på kriminalvårdares arbetsuppgifter i första hand som de dagliga rutiner som är associerade med måltider, dusch och promenad. Dessa dagliga rutiner upplevdes av tidigare häktade som präglade av olika säkerhetsrutiner, något som kriminalvårdarna i studien bekräftade. Kriminalvårdarna upplevde inte generellt det som problematisk att inneha både en stödjande och en kontrollerande roll. Personer som varit häktade med restriktioner upplevde detta som mer problematiskt.

Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen. Vår avsikt har varit att undersöka vad som styr den interna kontrollen och belysa de skillnader som finns mellan offentlig och privat verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter, en från vardera undersökt verksamhet. Samtliga personer som vi intervjuat har varit väl insatta i organisationens arbete med den interna kontrollen och har således, enligt oss, bidragit till att studien fått en god validitet.Vi har utgått från de fem komponenterna som ingår i COSO-modellen. De är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, information/kommunikation och tillsyn. Tillsammans utgör dessa komponenter en helhetssyn på den interna kontrollen och skall ge en tillräcklig säkerhet för att målen som satts i verksamheten uppnås.Resultatet som framkommit av den här studien är att de undersökta förvaltningarna och företagen har en god intern kontroll och tillämpar COSO´s alla komponenter. De största skillnaderna mellan de privatägda internationella företagen och de förvaltningar som vi undersökt har visat sig förekomma i komponenterna information/kommunikation samt kontrollaktiviteter.

<p>Höga krav i kombination med låg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspänning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istället leda till att individens inlärning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har något samband med anspänning och förutsättningar för inlärning bland studenter. En enkätundersökning genomfördes där deltagarna självskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspänning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med låg kontroll är relaterade till psykologisk anspänning. Inga signifikanta effekter upptäcktes mellan förutsättningar för inlärning och höga krav i kombination med hög kontroll. Resultaten pekar på att anspänning kan tänkas uppstå då kraven överstiger de resurser studenter har att möta kraven, samt att samband mellan krav, kontroll och inlärning bland studenter behöver undersökas vidare.</p>

<p>I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.</p><p>Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.</p><p>Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige. Den andra delen är uppbyggd utifrån de fem områden som COSO-rapporten anser att den interna kontrollen kan delas upp i. Dessa är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, kommunikation/information samt tillsyn.</p><p>Vårt insamlade empiriska material har redovisats utifrån COSO-rapportens fem områden som även har behandlats i den teoretiska referensramen. Vi valde att sammanställa alla respondenters svar gemensamt under varje område. När vi sedan analyserade det insamlade materialet valde vi att följa detta upplägg som vi tidigare haft i både teori- och empiriavsnittet.</p><p>Studien visar att den interna kontrollen har stor betydelse för de fyra revisorerna vid genomförandet av revisionen. Om de anser att det finns brister kommer de att genomföra ytterligare substansgranskning samt ge råd hur den interna kontrollen kan förbättras. Det framkom även i studien att revisorns tidigare kunskaper och erfarenheter har en stor betydelse för bedömningen av den interna kontrollen. Ytterligare en aspekt som är av betydelse gällande den interna kontrollen är vilken inställning företagsledningen har. I slutänden är det viktigaste att företagen har ordning och reda.</p>

<p>Våren 2006 lämnade för första gången svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lämnas för att förbättra transparensen i bolagen och därmed aktieägarnas insyn.</p><p>Studien som presenteras i denna uppsats söker svar på frågan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieägarna. Syftet är att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlägga förhållandet mellan rapporterna och den rådande normen på området, COSO:s ramverk för intern kontroll.</p><p>Genom en kvantitativ innehållsanalys beskriver uppsatsen innehållet i de fristående rapporter om intern kontroll som avgivits för år 2005. Analys görs också av förhållandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehållsanalysen.</p><p>Uppsatsens resultat är främst av beskrivande art, men några sammantagna slutsatser dras utifrån analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringen</p><p>om intern kontroll och att rapporterna innehåller relativt mycket substans i förhållande till ramverket. Kunskap om COSO-modellen kan därför vara en god hjälp i förståelsen för styrelsernas rapporter om intern kontroll.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppens ursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det här examensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukar göra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem som människor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för den drabbade. <strong>Syfte: </strong>Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. <strong>Metod: </strong>Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklar analyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. <strong>Resultat:</strong> Att inte bli förstådd och att ha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthet och känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen av fysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. <strong>Slutsats: </strong>När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över en viktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan känna sig och detta sätter spår i deras vardag.</p>

<p>Ohälsa och sjukskrivningar är ett stort problem i vårt samhälle och fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer har samband med antalet sjukskrivningar. Dessa har under 1990-talet försämrats för de offentligt anställda och särskilt de psykosociala arbetsproblemen har ökat.</p><p>Studien är av kvalitativ art och genomförd med hjälp av intervjuer med tre arbetsledare med avsikt att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar arbetssituationen positivt, ger ett friskare arbetsliv och möjligheten att efter sjukskrivning komma tillbaks i arbete. Efter litteraturstudier har vissa centrala teman funnits. Dessa teman som krav och kontroll, socialt stöd, ledarskapets betydelse, arbetsplatsen och återgång i arbete har varit utgångspunkten för intervjuerna.</p><p>Faktorer som respondenterna ansåg vara betydelsefulla för att medarbetarna ska hålla sej friska var en tillgänglig arbetsledare som är positiv och stöttar när det behövs. En arbetssituation med rimliga krav, positiv attityd till kompetensutveckling och där medarbetarna är delaktiga i de beslut som fattas är hälsofrämjande. Socialt stöd i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha en bra arbetssituation. Fysiska och sociala aktiviteter ger en vikänsla som fungerar som socialt stöd och är tillsammans med trivsel och arbetsglädje viktigt för att medarbetarna ska må bra. Ett gott socialt stöd är svårt att uppnå på stora enheter eller när arbetsledaren och medarbetarna inte träffas så ofta. En fungerande kommunikation och ett gott samarbete mellan medarbetare – chef – människorna de arbetar med och känslan av att ha ett meningsfullt arbete upplevdes också som en viktig hälsofrämjande faktor.</p><p>Den viktigaste faktorn för att medarbetarna lättare ska komma tillbaks efter sjukskrivning var enligt respondenterna att kontakten hålls med de sjukskrivna under sjukskrivningstiden. Även ett positivt förhållningssätt upplevdes ha stor betydelse.</p>

<p>Ämnet för denna uppsats behandlar distansarbete och upplevelsen av kontroll och övervakning vid distansarbete samt hur individen bemöter detta. Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa hur människor som arbetar hemifrån upplever sin arbetssituation, om de upplever att deras arbete och prestationer kontrolleras/övervakas, samt hur de bemöter denna eventuella kontroll/övervakning. Det empiriska materialet i denna studie består av intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar inom såväl statliga myndigheter som privatägda bolag i fyra olika kommuner. Vid tolkning och analys har Foucaults teori om panoptism och Goffmans dramaturgiska modell använts. Av undersökningens resultat framgår att människor som distansarbetar kan uppleva en rollkonflikt kopplat till de olika rollerna som är förknippad med dennes arbete och privatliv, att en känsla av övervakning finns närvarande vid distansarbete samt att olika handlingsmönster eller strategier står att finna i dessa människors bemötande av kontrollen.</p>

<p>Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.</p><p>Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys.</p><p>Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.</p>