Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa. Även inom arbetslivet finns ett stort intresse för organisationers arbete med hälsopromotion. Denna kandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som en ledningsstrategi. För att uppnå syftet med studien och besvara tillhörande forskningsfråga valde jag att göra en fallstudie på en organisation med ett utpräglat hälsofrämjande arbete. Det empiriska materialet som samlats in analyserades utifrån kritisk organisationsteori och Alvesson och Willmotts teori om identitetskonstruktion. Studiens resultat visar att hälsofrämjande insatser inte bara är ett sätt för organisationer att få friskare medarbetare utan även ett sätt att konstruera medarbetarnas identitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Hälsopromotion kan i termer av kontroll därmed fungera som ett verktyg för att styra personalen i önskad riktning.

Uppsatsens syfte är att undersöka de människor som greps för lösdriveri i Örebro under 1888. För detta har lösdrivarprotokoll från polismyndigheten i Örebro gåtts igenom och information om de gripnas antal, könsfördelning, yrken, geografisk härkomst och ålder har sammanställts. Också orsaker till gripandet och påföljden har undersökts.Resultatet visar att 274 personer greps för lösdriveri under året. 92% av de gripna var män och 7% var kvinnor. Det vanligaste yrket bland kvinnorna var före detta piga, och det vanligaste yrket bland männen var arbetare. Den geografiska spridningen bland de som greps var stor, och flest kom från Örebro län, följt av Stockholms län. De gripna männen hade en medelålder på 34 år, och för de gripna kvinnorna var medelåldern 28 år. Den vanligaste orsaken till gripandet bland männen var kombinationen fylleri och lösdriveri. För kvinnorna var det ett så kallat liderligt levnadssätt. Vanligaste påföljden för männen var att de följdes ut från staden och kvinnorna skickades vidare till cellfängelset i Örebro stad.

No description available.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares beskrivning av upplevelser kring vardagens arbetsklimat samt om lärarnas upplevelser kan kopplas till ett kreativt arbetsklimat. I studien tillämpades en kvalitativ metod och tre fokusgrupper användes för datainsamling. Elva lärare ingick i studien som delade med sig av sina upplevelser ifrån sin vardag i semi-strukturerade intervjuer. Tematiska analysen genererade fyra teman; dagligt anpassningsarbete, kollegiala relationer, arbetsmaterial med egen prägel och gemensamma ramar. Dagligt anpassningsarbete beskriver flexibilitet och att anpassa varje dag efter rådande behov. Kollegiala relationer beskriver arbetsgruppens betydelse och funktion. Temat arbetsmaterial med egen prägel beskriver lärares egen kontroll över sin undervisning, att få ta fram det material som passar både individ och klass. Det sista temat är gemensamma ramar och beskriver organisationsstrukturen och kulturen som råder och vilka gemensamma ramar det finns att jobba efter. Resultatet av analysen visade att varje tema har underliggande faktorer med psykologisk mening från lärares arbetsplatsklimat som påverkar upplevelsen i vardagen. De psykologiska effekterna påverkar varje del av hela organisationen i det dynamiska samspelet, mellan individ, samhälle och organisationen. Ett komplext organisatoriskt arbete där varje lärare använder sitt eget tillvägagångssätt i undervisningen med hjälp av omarbetat inlärningsmaterial som passar den specifika eleven och klasserna. / The purpose of the present study is to investigate teachers' description of experiences around the everyday working climate and whether teachers' experiences can be linked to a creative work climate. In the study, a qualitative method was applied, and three focus groups were used for data collection. Eleven teachers were included in the study who shared their experiences from their everyday lives in semi-structured interviews. Thematic analysis generated four themes: daily adaptation work, collegial relationships, learning materials with own approach and common frameworks. Daily adaptation work describes flexibility and adapting each day to current needs. Collegial relations describe the importance and function of the working group. The theme of learning materials with own approach describes teachers' own control over their teaching and to develop the material that suits both individuals and classes. The last theme is a common framework and describes the organizational structure and what culture prevails and what common frameworks there are to work for. The results of the analysis showed that each theme has underlying factors with psychological meaning from the teachers' workplace climate that affect the experience in everyday life. Psychologically every part of the entire organization affects the dynamic interaction, between the individual, society and the organization.  A complex organizational work in which every teacher uses their own approach to teaching using reworked learning material that suits the specific student and the classes.

Studien syftar till att belysa och diskutera de kommunikativa anpassningar som chefer upplever att de behövt göra när arbetet övergått till distans. De kommunikativa anpassningarna avser två övergripande teman. Det första temat är interaktion vilket innefattar den verbala och icke-verbala kommunikationen och det andra temat är utövandet av kontroll. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetat på sin position både innan och under distansarbete. Materialet har analyserats med hjälp av det dramaturgiska perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet för att undersöka chefers anpassningar i interaktionen med anställda, samt teorier om olika kontrollsystem för att analysera chefers anpassningar i utövandet av kontroll. Resultatet visar att chefer upplever nya krav och förväntningar på chefsrollen under distansarbete. De anser att kommunikation främst behöver ske mer frekvent, tydliggöras och effektiviseras. De anser även att ett större fokus behöver läggas på att skapa en trivsam arbetsmiljö genom att stötta och släppa på den professionella fasaden något under distansarbete. Vad gäller utövandet av kontroll, visar studien att den i de flesta fall har inneburit en ökad uppsikt över anställda genom mer frekventa avstämningar, eftersom chefer vill stötta mer under distansarbete.

I takt med kontinuerlig samhällsförändring och en accelererande digitalisering sker förändringar inom arbetslivet, där hybridarbete har blivit en framträdande följd av denna utveckling. Hybridarbete är en flexibel arbetsform som möjliggör kombinerat arbete på kontor och distans. Möjligheten till ett flexibelt arbetsliv är något som värdesätts högt av arbetssökande idag, vilket också leder till att arbetsformen blir alltmer efterfrågad. Däremot innebär hybridarbete nya utmaningar som ställer andra krav på ledning och organisationer. En av dessa utmaningar är att utvärdera och kontrollera hur väl de anställda presterar, vilket är en viktig faktor i ledarskapet. Det finns nämligen en risk att man som ledare upplever en tappad kontroll över verksamheten när arbetet sker både på plats och distans. Utifrån denna bakgrund identifierades ett forskningsgap vad gäller att kombinera de tre fälten organisatorisk kontroll, ledarskap och hybridarbete som arbetsform. Studien syftar därför till att utforska hur ledare upplever arbetet med organisatorisk kontroll i hybrida arbetssammanhang med betoning på vilka utmaningar och möjligheter det medför. Där följande frågeställning besvaras: Hur upplever formella ledare arbetet med organisatorisk kontroll vid hybridarbete? I denna kvalitativa studie utfördes nio semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes på både kvinnliga och manliga ledare som verkar i organisationer där hybridarbete erbjuds. I studiens teoretiska referensram behandlas den etablerade litteraturen om organisatorisk kontroll i olika arbetsformer samt ledarskap i olika arbetsformer, detta eftersom det finns begränsad forskning som behandlar samspelet mellan dem. Den begränsade forskningen inom ämnesområdet innebar att ett induktivt angreppssätt antogs. Den data som samlades in analyserades med en tematisk metod och genererade fyra huvudsakliga teman som ligger till grund för studiens resultat. Studiens slutsatser visar på att ledares upplevelser av arbetet med organisatorisk kontroll vid hybrida arbetssammanhang generellt sett är positiv, där den hybrida arbetsplatsens utformning, synen på ledarskap, mänskliga interaktioner samt prestationsmätning och styrning tillhör deras upplevelser. En konceptuell modell tas fram för att illustrera hur dessa faktorer samspelar med varandra, samt hur de kan medföra möjligheter och utmaningar i ledares arbete med organisatorisk kontroll. Baserat på dessa slutsatser presenteras praktiska rekommendationer för hur både ledare och organisationer kan förenkla hanteringen av arbetet med organisatorisk kontroll. Slutligen ges ett bidrag till framtida forskning om att genomföra liknade studier men där organisationskontexten inkluderas, detta eftersom våra resultat indikerar på att det kan ha en betydelse för ledares upplevelse.

Studien belyser vilken funktion rektorer anser sig ha till ungdomskriminalitet utifrån sin yrkesroll, samt vilket ansvar och funktion rektorer anser att skolan har gentemot ungdomskriminalitet. För att synliggöra och vidare analysera rektorers förhållningssätt har ett teoretiskt ramverk skapats med grund i Hirschis (1969) kontrollteori om sociala band. Studiens resultat bygger på kvalitativa epost-intervjuer och muntliga intervjuer med tolv rektorer. Den tematiska analys som genomfördes utifrån de tolv intervjuerna mynnade ut i två teman, kontroll och funktion. Även ämnen som samverkan och ansvar har under analysens gång visat sig vara viktiga delar för förståelsen av rektorernas utsagor. Studien synliggör hur rektorer ser på sitt arbete mot bakgrund av skolan som brottsförebyggande institution, samt vilka svårigheter och möjligheter som finns i rektorernas arbete avseende förhindrande av ungdomskriminalitet. Utifrån teorin om sociala band går det att finna att rollen som rektor innefattar en kontroll över skolans aktiva val i det brottsförebyggande arbetet, men också en maktlöshet i det brottsförebyggande och brottsagerande arbetet vilket skapar en frustration. Skolan kan vara en viktig aktör i ungas liv för att få dem att avstå från kriminalitet. Ansvaret för brottsförebyggande insatser i skolan är något som rektorer tolkar olika och därmed också i tolkningen av vilken kontroll skolan ska utöva utifrån de sociala banden. / <p>2024-02-09</p>

Bakgrund: Postural kontroll är en komplex process där flertalet faktorer inverkar, men är central för en individs alla dagliga aktiviteter. Nedsatt postural kontroll kan resultera till skador och begränsad rörelseförmåga. Adekvata fysioterapeutiska interventioner är i och med detta nödvändiga för att förbättra den posturala kontrollen. Ett sett att utföra detta skulle kunna vara träning med slutna ögon. Träning med slutna ögon syftar till reducera den visuella informationen och träna de övriga sensoriska systemen. Detta är en metod som inte är välstuderad idag. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av träning med slutna ögon och dess påverkan på balans. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga inom aktuellt område med hjälp av databaserna: Pubmed, Scopus och google scholar. Mesh-termer i kombination med fritextord nyttjades för att få fram relevanta artiklar. PEDRO-scale användes för att kvalitetsgranska de inkluderade artiklarna. Resultat: Totalt inkluderades åtta artiklar i denna litteraturstudie som studerade träning med slutna ögon och dess effekt på balans. Tre studier undersökte kategorin idrott och tre studier undersökte neurologisk problematik. En annan studie undersökte den äldre människan och den sista artikeln studerade människor med avsaknad av hörsel. Två av artiklarna i studien visade på signifikanta skillnader gentemot kontroll grupperna. De övriga sex studier påvisade en förbättring, men påvisade ingen skillnad i jämförelse med kontrollgrupp. Konklusion: I denna kartläggning finns det indikationer till att träning med slutna ögon skulle vara gynnsamt inom vissa områden. I nuläget visar det dock att träning utan visuell input inte har några större fördelar gentemot träning med öppna ögon. Vidare forskning behövs.

Uppsatsen har som syfte att beskriva och analysera hur arbetsledarens krav, kontroll och uppfattning om arbetstagarens kunskap, sett från arbetsgivarens samt arbetstagarens perspektiv. Att analysera och förstå skillnader i tänkande inom åtta utvalda branscher. Det valda syftet kommer att studeras genom kvalitativ metod, intervjuer med de åtta informanterna.Problemet som har gett upphov till det valda ämnet är så i vilken grund finns där kunskap och förståelse för vilken eller vilka betydelser, krav, kontroll och kommunikation har för en arbetsledare? Förståelsen för det valda problemet har uppkommit vid våra, författarnas, egna ledarskapsstudier. Denna position har från oss skapats en bild av att vara en väldigt utsatt position både från underperspektivet men tillika från överperspektivet. Det vill säga medarbetares krav, förväntningar etc. som chefens kontroll.Uppsatsen teoretiska perspektiv kom att byggas på användande av Taylorism, krav och kontrollmetod och Maslows behovstrappa. Tidigare forskning inom området har visat på att ledarskapet har förändrats, ledning och organisation arbetar nu som ett.Resultatet av uppsatsen har varit att liknande svar har kommit från de åtta informanter utöver av de branscher som är hårt kontrollerade av regelverk. Definition arbetsledare verkar knappt finnas idag utan andra namn används för att beskriva rollen. Ett tydligt mönster är att arbetsledaren inte har så mycket egenkontroll utan har krav från sin chef. Många utav de svarande ansåg att kommunikationen mellan arbetsledare och medarbetare var god även om kontrollen över arbetstagarna inte var så stor. / The paper aims to describe and analyze how the supervisor requirements, control and perception of the employee's knowledge, as seen from the employer's and employees' perspective and to analyze and understand the difference in thinking in eight selected workplaces. The selected object will be studied by qualitative methods, interviews with eight informants. The problem that has lead to the selected topic is so in what basis is there knowledge and understanding for which the meanings, claims management and communication have a supervisor? The understanding of the chosen problem has arisen at ours, the authors, and leadership studies. This position has been from us to create an image of being a very vulnerable position both from the under perspective but also the over-perspective. That is, employees' demands, expectations and the manager's control. The essay theoretical perspectives will be built on the use of Taylorism, demands and control model and Maslow's hierarchy of needs. Previous research has shown that leadership has changed, management and organization is now working as one. The results of the thesis have been following the similar response that has come from the eight informants in addition to those industries that are tightly controlled by regulation. Definition supervisors seem to barely exist today, but other names used to describe. A clear pattern is that the supervisor does not have as much self-control without the demands of his boss. Many of the respondents felt that communication between supervisors and staff was also good as the control of the workers were not so great.

Kognitiv kontroll är förmågan att flexibelt anpassa sitt beteende till en eller flera specifika inre motiverande handlingar. Kognitiv kontroll möjliggör denna fokusering för de krav som informationsprocessen kräver. Kognitiv kontroll samt självreglering handlar bland annat om en så kallad top-down informationsprocess i ett globalt neuralt nätverk som pågår i den mänskliga hjärnan. Vi människor utövar denna kognitiva kontroll varje dag i vårat vardagliga liv utan vidare reflektioner. Detta sker genom flera informationsprocesser samtidigt och det är därför svårt att finna en enhetlig integrerad förklaring till de underliggande neurala mekanismerna. Syftet med arbetet är att förklara vad kognitiv kontroll, självreglering och impulsivitet innebär. Kopplingen mellan dessa två kognitiva kapaciteter föreskrivs i denna uppsats gällande de neurala mekanismerna och även kopplingen mellan kognitiv kontroll och självreglering i form av prestationer av både kontrollerade experiment och det vardagliga livet. Medan impulsivitet kopplat till kognitiv kontroll och självreglering är konsekvensen av när de neurala och kognitiva processerna brister i någon mening. Studier relaterat till kognitiv kontroll, inhibering och impulsbeteende använder sig bland annat av functional magnetic resonance imaging (fMRI) för att studera och undersöka detta kognitiva fenomen. Idag beskrivs impulsivitet samt bristande kontroll möjligen som ett maladaptivt beteende med hjälp av bland annat fMRI. Ytterligare fMRI studier har även visat på att kognitiv kontroll samt bristande kognitiv kontroll möjligen kan handla om en minskad eller ökad aktivering i nucleus accumbens, insulan och anterior cingulate cortex (ACC). Forskare inom ämnet har försökt att grundligt undersöka detta neurala nätverk genom flera olika perspektiv och därav presenterar uppsatsen några olika exempel av dessa ingångar för att möjliggöra ett brett perspektiv av denna komplexa mentala kapacitet. Resultaten inom ämnet visar än idag på en komplex multifaciterad natur av de underliggande neurala korrelaten.