I den här uppsatsen undersöker jag filosofen Edmund Burkes begrepp det sublima i förhållande till visualiseringen av kontroll och död i sju målningar som representerar scener från tjurfäktningar. Här står konstnärerna Arturo Michelena (1863-1898), Pablo Picasso (1881-1973), Porfirio Salinas (1910-1973) och Roberto Domingo y Fallola (1867-1956) för bildunderlaget. I undersökningens första analyskapitel belyser jag vikten av en tjurfäktares kontroll över tjuren och menar att denna kontroll är nödvändig för att det sublima överhuvudtaget ska kunna göra entré i arenan. Paradoxalt nog kräver det sublima även en rubbning av denna kontroll, vilket den otämjda tjuren bidrar till att förmedla. Den visuella sublimiteten uppstår först när kontrollen och icke-kontrollen balanseras, och visar sig vara starkt förknippad med den betraktarnatur den grundar sig på. I det andra analyskapitlet diskuterar jag representationen av död, vilken jag kopplar samman med motiv som framförallt visualiserar den skadade och döende hästen samt den vårdslösa och massiva tjuren. Här argumenterar jag för att hästens lidande är nödvändig för tjurfäktningens totalitet då den förstärker tjurfäktningens skådespel på liv och död. Mina bildanalyser baseras på semiotikens denotation och konnotation, och understöds av litteratur som behandlar tjurfäktningens estetiska och konstnärliga element i två utvalda tjurfäktningsteman, där mötet mellan tjurfäktare och tjur är det första, och målningar som porträtterar en tjur, en eller flera tjurfäktare samt en eller flera hästar det andra.

Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor.   Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna.   Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu.

Sedan pandemins utbredning (Covid-19) har distansarbetet orsakat stora förändringar inom den organisatoriska strukturen. Med de uppdaterade rekommendationerna har Folkhälsomyndigheten uppmuntrat företag och organisationer att förlänga hemarbetet för de anställda. Detta har resulterat i ökade konsekvenser av de psykosociala och fysiska hälsoeffekterna hos organisationens medlemmar.  I denna studie var syftet att förstå hur anställda inom Uppsala universitet uppfattar och upplever förändringarna i sin arbetssituation sedan distansarbete infördes som ny arbetsform i organisationen. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med de anställda och resultatet av studien lyfter fram både för och nackdelar som tillkommit i och med den nya arbetssituationen. I och med begränsningarna inom människors sociala behov visar studien en bristande motivation och kreativitet hos de intervjuade. Distansarbetet skapar i högre grad gränsdragningssvårigheter mellan privat och arbetsliv. Studien visar dock att distansarbetet har bidragit till ökad effektivitet, produktivitet samt större grad av egenkontroll. Man ser också att olika slag av samtal med arbetsgivaren hade ökat i intensitet under distansarbetet. Studien visar att kontrollmekanismer under distansarbetet handlade snarare om att upprätthålla arbetsmiljörelaterade frågeställningar såsom vägledning och handledning än, övervakning av arbetsprocesser och slutmål. / Since the spread of the pandemic (Covid-19), distance working has caused major changes in the organizational structure of work. With the updated recommendations, the Swedish Public Health Authority (FHM) has encouraged companies and organizations to extend working from home for those employees who can. This has resulted in increased consequences of the psychosocial and physical health effects of the organization's members. In this study, the purpose was to understand how administrative employees at Uppsala University perceive and experience the changes in their work situation since distance working was introduced as a new form of work in the organization. The essay is based on ten qualitative interviews with the employees and the results of the study highlight both advantages and disadvantages that have arisen as a result of the new work situation. Due to the limitations of the social situation, the study shows a lack of motivation and creativity among most of the interviewees. Distance work to a greater extent creates difficulty differentiating between private and working life. However, the study shows that the benefits of distance working has contributed to increased efficiency, productivity and a greater degree of self-control. The end result of the study shows that different types of conversations between the employer and employees have increased in intensity during the distance working situation. The study also shows that control mechanisms during distance working were more about maintaining work environment-related issues such as guiding and supervising rather than monitoring work processes and end goals.

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

This is a qualitative study that includes municipal employed managers in the health and care sector in the region of Sjuhärad. The aim of the study is to capture the managers experiences of their profession and their relationship towards the concept of work-life balance. The experiences of these respondents will be founded by subjective thoughts and analyzed to later be generalized into an overview of the terms municipal managers in the health and care sector have to work under. The study is constructed by a narrative form and seek for the respondent's experiences or thoughts rather than concrete answers. Karasek and Theorell(1990) theory of "Demand- Control- Support(DCS)" is the basis of the study and will be used as an approach towards the respondents answers as an interpretative. The employed managers has been interviewed and their answers have been categorized into three different themes - Demand, Control and Support. These categories serve as the purpose of clarifying and to find patterns of the respondents work-related situations. Later on, these categories and their content is used as a discussion point, were they become the basis for a comparison with Karasek and Theorells reasoning in their theory. The results showed that there are different kind of boundless conditions in the workplace that affect female municipal managers in the health and care sector. These conditions are often based in the managers strong connection to their control needs. Since these individuals work in so called human service organizations, it exists an element of unpredictability. This circumstance means that total control over their staff, clients or various tasks is something difficult to achieve. Therefore, to deal with the unpredictability the expectations and responsibilities experienced in the professional role comes with a great need for control that is difficult to fully satisfy, which may explain why managers choose to work without boundaries, on their own terms.

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.

Introduktion: Balans definieras som förmågan att kontrollera tyngdpunkten i förhållande till understödsytan. Bålen är centrum av de kinetiska kedjorna och har en betydelsefull roll vid utförande och kvalitén på rörelser. Tidigare studier har föreslagit att bålstabilitetsträning har en positiv effekt på dynamisk balans. Nedsatt balans kan ge upphov till skador och rehabilitering av dessa sker ofta kliniskt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bålstabilitet och dynamisk balans hos unga friska individer. Metod: Studien omfattade 8 försökspersoner. Förfrågan om medverkan sändes till sex klassgrupper med universitetsstudenter på Facebook. Dynamisk balans testades via star excursion balance test och bålstabiliteten testades via core muscle strength and stability test. Resultat: Mellan bålstabilitet och dynamisk balans vid stående på höger fot och sträckning av vänster fot, fanns ett måttligt positivt samband vid riktning posteriomedialt (r=0.63). Samt ett lågt positivt samband vid riktning posteriolateralt (r=0.35). Ett lågt negativt samband kunde ses vid stående på vänster fot och sträckning av höger fot, i den anteriora riktningen (r=-0.45). Konklusion: Samband kan antydas mellan bålstabilitet och dynamisk balans vid enstaka sträckriktningar och skiljer sig beroende på stödfot. Större studier behövs för vidare undersökning inom området.

Syftet med studien var att försöka förstå en mans dödliga våld mot en kvinna för att öka kunskapen kring mekanismerna bakom mäns dödliga våld mot kvinnor och på sätt kunna förhindra våld. I denna kvalitativa fallstudie användes tematisk analys med en deduktiv ansats där teorier kring strukturella-, terapeutiska- samt socialpsykologiska perspektiv användes i samspel med tidigare forskning om reaktiv- och proaktiv aggression samt utåtagerande våldsmönster. Resultatet från studien påvisade hur man i det enskilda fallet till stor del kunde förklara våldets orsaker, motiv och tillvägagångssätt. Man fann bakomliggande mekanismer till våldsutövandet genom kategorin “sociala problem och våld”, medan våldsmönstret speglades bäst i Johnsons typologi Coercive Controlling Violence. Gärningsmannens aggressiva drivkraft bedömdes i denna studie vara proaktiv.

Introduktion: Ländryggssmärta är en av de diagnoser folk söker mest vård för i västvärlden och cirka 80% av alla vuxna kommer någon gång i livet drabbas av det. Primära orsaken är icke-specifik, det vill säga, att man inte vet vad som ligger bakom. Tidigare elektromyografi studier har visat att personer med icke-specifik ländryggssmärta kan utveckla förändrade muskelaktiveringsmönster för bålmuskulaturen. Till skillnad mot tidigare studier riktar denna sig till vardagliga aktiviteter där forskning i nuvarande läge lider brist Syfte: Syftet med studien var att undersöka aktiveringsmönster av bålmuskulaturen med hjälp av yt-EMG bland studenter vid utförande av funktionella aktiviteter. Metod: Två deltagare delades in i två grupper, en med icke specifik ländryggssmärta och en utan symtom. Tre funktionella tester utfördes med yt-EMG mätning av muskelaktivitet i bålen vid ett tillfälle. EMG amplituden beräknades med root mean square (RMS). Deltagarna fick skatta sin smärta på visual analogue scale (VAS) samt värdera sin upplevda funktion med Oswestry disability index (ODI). Resultat: Större muskelaktivering i erector spinae (ES) hos deltagaren med besvär jämfört med deltagaren utan besvär. Aktiveringsgraden hos lumbala multifidus (LMF) hade deltagaren utan besvär en större aktivering jämfört med deltagaren med besvär. Deltagaren med besvär hade 2-5 gånger större aktivering i främre bålmuskulatur i alla tester. Konklusion: Då studien är en pilot-studie med begränsat antal deltagare ses resultaten som preliminära indikationer. Framtida större studier kan ge svar på om och på vilket sätt neuromuskulära kontrollen påverkas vid vardagliga aktiviteter, dock är resultaten i studien i stora drag överensstämmande med tidigare studier.

Bakgrund: Riskhantering har blivit en viktig aktivitet i offentliga såväl som privata organisationer. Svenska förvaltningsmyndigheter ställs inför allt högre krav att effektivisera sina verksamheter samtidigt som de har ett samhällsansvar för att skydda verksamheten från allvarliga störningar som kan ha en påverkan på landets funktionalitet och befolkningens välbefinnande. Vikten av att samordna riskhanteringsarbetet har därför fått en stor betydelse för att effektivt kunna hantera riskexponeringen. Myndighet X är en förvaltningsmyndighet som genomgår ett förändringsarbete för att samordna sitt riskhanteringsarbete från att tidigare ha hanterat risker som en frikopplad aktivitet. Det finns en avsaknad i tidigare forskning specifikt hur en svensk förvaltningsmyndighet kan gå tillväga för att samordna sitt riskhanteringsarbete.   Syfte: Syftet med studien är skapa en förståelse för hur en svensk förvaltningsmyndighet kan samordna sin riskhantering. För att klargöra detta ska studien kartlägga Myndighet X syn på risk och deras riskhanteringsarbete. Vidare ska studien identifiera och analysera vilka svårigheter Myndighet X upplever i samordningen av sin riskhantering och därefter ge förslag på hur dessa svårigheter kan hanteras.   Metodval: Denna studie är en kvalitativ fallstudie på Myndighet X. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med ett snöbollsurval för att komma i kontakt med respondenter som har den kompetens som krävs för att kunna bidra till att studiens syfte uppfylls.   Slutsats: Myndighet X gör risk- och möjlighetsanalyser enligt ISO-standarder i sina respektive processer där sedan de mest väsentliga riskerna filtreras upp till verksamhetsplaneringen där generaldirektören använder denna information för att göra den övergripande riskanalysen enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Denna riskanalys används sedan som beslutsunderlag för styrningen mot strategiska mål. Studiens resultat illustreras i en modell som är en utveckling av Myndighet X nuvarande riskhanteringsarbete och inkluderar förslag hur svårigheter i samordningen av riskhanteringsarbetet kan hanteras.   Nyckelord: Risk, Enterprise Risk Management, Svensk förvaltningsmyndighet, Samhällsviktig verksamhet, Förordningen om intern styrning och kontroll. / Background: Risk Management has become an important activity in public as well as private organizations. Swedish management authorities are faced with ever-increasing demands to streamline their operations while at the same time having a social responsibility to protect the business from serious disruptions that can affect the country's functionality and well-being. The importance of integrating the risk management activities has a great importance in order to effectively manage and control the risk exposure. Myndighet X is a management authority that is undergoing a change process to integrate its risk management work from previously have managed risks as a decoupled activity. There is a lack of previous research specifically how a Swedish management authority can proceed to integrate its risk management work.   Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a Swedish management authority can integrate its risk management activities. To clarify this, the study will map the Myndighet X's view of risk and their current risk management work. Furthermore, the study will identify and analyze which difficulties Myndighet X are experiencing in the integration of its risk management work and then give suggestions on how these difficulties can be managed.   Method: This study is a qualitative case study on Myndighet X. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with a snowball selection to get in touch with respondents who have the skills required to be able to contribute to fulfil the purpose of the study.   Conclusion: Myndighet X makes risk- and opportunity analysis according to ISO standards in their different business processes, where the most significant risks are filtered up to the business planning, where the director general uses this information to make the overall risk analysis according to the regulation on internal governance and control. The results of the study are illustrated in a model that is a development of Myndighet X's current risk management work that includes proposals on how difficulties when integrating the risk management work can be managed. Keywords: Risk, Enterprise Risk Management, Swedish management authority, Society importance, Regulation on internal governance and control.