This paper examines the reasons behind firms considering backsourcing. While firms experience problems with their outsourcing activities, backsourcing emerges as an alternative solution. Firms primarily take cost considerations into account when reconsidering their outsourcing practices, but this only scratches the surface. A deeper analysis is needed, since cost increases arise from issues such as quality defects and cooperation problems. Even though production costs are low, outsourcing always implies transaction costs. Therefore, firms must implement a landed cost analysis before making their outsourcing decision. However, transaction costs occur from lack of competence, difficulties in communicationand problems in working relationships. This paper intends to focus on these underlying elements, since backsourcing is not only a matter of increased costs. Based on five interviews this study identifies these underlying elements. Findings suggest that backsourcing has emerged due to lack of monitoring and control systems as well as communication difficulties. Excessive focus on the core competence of the firm will also increase the risks of backsourcing. This paper also suggests that backsourcing may arise from business opportunities, since internal and external conditions change.

The aim of this study is to analyze how individuals experience their eating disorder, the focus being if anorexia may be perceived as a secure safe zone in the new modern world. The aim is to examine if individuals affected with anorexia nervosa understand the disorder as a solution to the modern worlds changes and the new individual freedom that it entails. This will be analyzed with the help of terms in Erich Fromms theories about escape mechanisms and Catarina Kinnvalls theories about the modern worlds ontological insecurity. The study is based on data collected from four informants of different ages and gender. The interviews were conducted through email and informants were chosen based on a strategic selection and snowball sampling. For the analysis of the empirical material Fromms escape mechanisms (authoritarianism, destructiveness and automaton conformity) and Kinnvalls theories of identity in the modern world have been used. The results of the analysis show that the eating disorder has a great significance for the individual construction and maintenance of identity and that the eating disorder becomes a safe zone to retreat to in a world of performance anxiety. To escape the anxiety that arises when individuals are faced with unmanageable choices he/she develops anorexia in an attempt to regain a sense of control and security.

Denna studie syftar till att undersöka hur skolkuratorer i svenska grundskolan upplever sin arbetssituation. För att ta reda på detta har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fyra skolkuratorer som alla är verksamma i ett område i Mellansverige. Vi valde att i intervjun fokusera på upplevelsen av krav, kontroll och stöd utifrån krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgångspunkt. Denna modell anses kunna förklara vilka kombinationer av krav, kontroll och stöd som bidrar till en stressig arbetssituation samt vilka kombinationer som motverkar en stressig arbetssituation. Resultaten i denna studie visar att skolkuratorer upplever höga krav i form av en hög arbetsbörda vilket är det som bidrar till stress. Kuratorerna upplever samtidigt mycket kontroll över och i sitt arbete, samt mycket stöd från chefer och arbetskamrater. Detta gör att de kan vara med och påverka sin arbetssituation och därigenom minskar upplevelsen av stress i arbetet. / This study aims to find out how school counsellors in Swedish primary school perceive their work situation. To find out this, we have used a qualitative method where we interviewed four school counsellors working in primary schools in Middle Sweden. During the interviews we focused on the experience of demands, control and support on the basis of the demand-control-support model as theoretical starting point. This model is considered to be able to explain what combinations of demands, control and support that contributes to a stressful work situation and which counteracts a stressful work situation. The results of this study show that school counselors in Swedish primary school experience high demands in the form of a high workload which is what contributes to stress. Combined to this they experience much control over and in work, and a lot of support from managers and colleagues. This enables them to have a voice in their work situation and thereby reduce the experience of stress at work.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam. 1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? 4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet? Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp. För att analysera statistiken användes Statistica.  Resultat Resultaten visade inte på några skillnader hos interventionsgruppen gällande konflikter, samarbete, effektivitet och krav respektive kontroll. Gällande kommunikation var förbättringen 19,4 procent, ett resultat som var marginellt signifikant (p=0,08).  Resultaten från kontrollgruppen innehöll ett signifikant resultat, där de försämrade sitt resultat gällande samarbete och effektivitet med 4,5 procent (p=0,03). Slutsats En halvdags teambuilding visade sig inte ge några stora effekter på de parametrar som undersökts, bortsett från att kommunikationen förbättrades hos interventionsgruppen medan samarbetet och effektiviteten försämrades hos kontrollgruppen. / Aim The overall purpose of this study was to investigate whether a half-days physically active team building activity can affect a working group or not. The aim is explicated by the following questions: 1.      Can the collaboration and efficiency within a team be improved by a physically active team building activity? 2.      Can the perceived level of demands and control be improved by a physically active team building activity? 3.      Can the communication within a team be improved by a physically active team building activity? 4.      Can the conflicts within a team decrease through a physically active team building activity? Method This study was a quantitative intervention study where both the intervention group and the control group have filled out two questionnaires. The participants were recruited from two similar companies located in the area of Stockholm, Sweden. In the intervention group there were 17 participants and in the control group there were six. The intervention conducted was physically active. The questionnaire contained background questions regarding such as age and gender and questions regarding how the respondents experienced the communication, collaboration, efficiency, demands and control within their working group. Statistica was used to analyze the statistics. Results The results revealed no significant differences within the intervention group regarding conflicts, collaboration, efficiency, demands and control. The communication within the group was improved by 19, 4 percent (p=0,08) and the result was marginally significant. The results for the control group revealed one significant difference, where the results regarding collaboration and efficiency were deteriorated by 4, 5 percent (p=0,03). Conclusions A half day of physically active team building did not give any significant effects on the parameters investigated, aside from the fact that the communication within the intervention group was improved and the collaboration and efficiency within the control group was deteriorated.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn. Studien är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med personalchefer och personalsekreterare anställda vid kommunala förvaltningar i en medelstor svensk kommun. Eftersom det finns en skillnad i den hierarkiska ordningen har komparativ analys använts, där de två yrkesgrupperna jämförs med varandra.   Lojalitet är ett svårdefinierat begrepp. I arbetslivet kan lojalitet komma att te sig i många olika former, bland annat som handling, attityd eller mer formellt utifrån lojalitetsplikten. Även begreppet arbetsvillkor kan innehålla mycket i sin definition, men i denna studie har arbetsvillkoren avgränsats till att uppmärksamma två delar, där den ena delen är organisatorisk styrning och den andra delen psykosociala aspekter. Tidigare forskning om kopplingen mellan arbetsvillkor och lojalitet är smal, men den forskning som finns visar bland annat på att mellanchefer inom den kommunala vården visar lojalitet till politiska beslut, eller förvaltningsbeslut trots att dessa beslut kan medföra att högre krav ställs på deras arbete. Resultatet av denna studie visar på att det finns en koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor, där den organisatoriska styrningen, psykosociala aspekter och lojalitet har en påverkan på varandra. Det insamlade materialet visar att den organisatoriska styrningen påverkar personalchefernas och personalsekreterarnas arbetsvillkor såtillvida att de ges stor handlingsfrihet till att själva planera sitt arbete, samtidigt som det ställs höga krav på dem. Resultat visar även på att ju högre egenkontroll respondenterna har, desto lättare har de för att visa lojalitet till organisationen. Likaså tyder resultatet på att lojalitetsplikten är en viktig länk mellan krav och lojalitet. Det empiriska materialet visar också på att det inte finns några större skillnader i upplevelsen av lojalitet mellan personalcheferna och personalsekreterarna, men att det finns skillnader i upplevelsen av arbetsvillkor, där personalcheferna har större krav på sig att hålla sig till de ekonomiska riktlinjerna. Slutligen visar resultatet på att fem lojalitetsformer kan uppmärksammas.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet. För det tredje kan Qom i Gong dessutom hjälpa de anställda att sätta upp och genomföra mål rörande det personliga välbefinnandet. Viljan att delta i hälsofrämjande arbete som anordnas av arbetsplatsen ser olika ut och det är viktigt för arbetsgivare att acceptera arbetstagarnas olika förutsättningar för att kunna motivera till ett deltagande. Resultatet visar på fyra primära faktorer som är viktiga för att få de anställda motiverade; sociala faktorer, utvecklingsfaktorer, hälsofrämjande faktorer samt intresseinriktade faktorer. Alla faktorerna är relaterade till inre motivation vilket innebär att personerna väljer att delta i Qom i Gongs aktiviteter för att de vill, inte för att de måste. Det innebär även att motivationsfaktorerna först blir relevanta när de som deltar är medvetna om vad Qom i Gongs verksamhet handlar om. De främsta hindren för att inte delta i hälsofrämjande aktiviteter är de ökade kraven i dagens arbetsliv, vilket dels gör att tiden inte alltid räcker till samt att de ökar stresspåslaget hos de anställda. Det påverkar gränsen mellan arbete och privatliv vilket innebär att en del av arbetstagarna tar med sig arbetet hem när dagen är slut. Det leder i sin tur till att tiden inte finns över till att träna på egen hand utan energin läggs på arbetsuppgifterna. För att förstå vad de hälsofrämjande aktiviteterna kan ha för positiva effekter på den egna prestationen och välbefinnandet är det viktigt att det finns en ledare som kan förmedla den medvetenheten. Oavsett om ledarrollen tas av chefen eller flyttas längre ner i organisationen är det genom den som nyttan kan förmedlas för att öka ett intresse. Hos Qom i Gong är det främst inspiratörerna som tar rollen som en bra ledare och inspirerar och informerar kollegor om deras verksamhet. Det måste finnas en förståelse för att alla på företaget tjänar på att ha en god arbetsmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.

Idag upplever nästan av alla kvinnor och män i Sverige sitt arbete som psykiskt påfrestande enligt Arbetsmiljöverkets undersökning om den svenska arbetsmiljön, främst individer i tjänstemannasektorn. Denna kvalitativa studie avser att undersöka juristers psykosociala arbetsmiljö i relation till krav, kontroll och stöd, för att slutligen se om det finns könsskillnader i hur arbetsreateradstress upplevs och hanteras. För att nå förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö så används en fenomenologisk ansats där empirin samlades in genom teoretiskt öppna intervjuer. Informanterna bestod av åtta jurister, fyra kvinnor och fyra män, verksamma i både privat och offentlig sektor. Intervjuerna analyserades deduktivt utifrån teorin Krav-kontroll-stödmodellen och modellen coping, men även induktivt för att få en fullständig förståelse. Av det kompletterades studien med work-life balance-modellen. Resultatet visar att samtliga informanter menar att kraven är höga och att den negativa stressen blir påtaglig om arbetsbördan blir för stor. Vidare upplever samtliga att de har stor kontroll över sitt arbete men att arbetet tar tid från privatlivet. Vi fann könsskillnader i hur män och kvinnor hanterar stressen, vilket även bekräftas av den tidigare forskningen. Kvinnor hanterar den främst genom det sociala stödet medan männen väljer att hantera stressen på egen hand. Slutligen fann vi en stor skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller krav, kontroll och stöd. Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse för individens subjektiva upplevelse av sin arbetsrelaterade stress och om den psykosociala arbetsmiljön då majoriteten av den tidigare forskningen inom området är kvantitativ.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.