Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiärer under många år. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lärosäten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gått? Syftet med denna studie var att ta reda på det och beskriva effekterna av modellen, särskilt med tanke på intern styrning och kontroll. Studien har gjorts som en flerfallsstudie i form av en utvärdering vid sex högskolor. Data har samlats in via telefonintervjuer med ekonomer på central förvaltningsnivå. Styrmedel, positiv teori, särskilt institutionsteori, men även tidigare forskning och rapporter om fullkostnadsmodeller och strategisk ekonomistyrning, har fungerat som en teoretisk lins vid analysen av svaren. Resultaten visar att högskolorna har fått en mer transparent och rättvisande redovisning av de indirekta kostnaderna, vilket också var en av målsättningarna med modellen. Implemen­teringsfasen har inneburit merarbete för administrativ personal, svårigheter att förstå model­len, särskilt inom forskarkategorin och också ett visst motstånd. Någon förändring i externa finansiärers vilja att stödja projekt har inte noterats. Modellen har blivit ett nytt styrmedel, framför allt för prefekter, som fått ta ett större ekonomiskt ansvar än tidigare. Att modellen skulle ha fått någon påverkan på universitetsledningens strategiska styrning och kontroll har ännu inte noterats.

Denna studie bygger på handläggarnas arbetssituation på ett servicekontor i nordöstra Skåne. Studien avser att undersöka motivationen hos handläggarna med hänsyn till deras arbetssituation där de dagligen ställs inför tuffa situationer med många svåra beslut. Undersökningen söker svar på frågorna om hur frontlinjebyråkrati, kontroll, negativ kritik och hot kan påverka handläggarnas arbetsmotivation. Det är de anställdas bild som speglas i denna studie och det är genom deras berättelser som svaren på problemformuleringarna kommer fram. Studien har genomförts på Försäkringskassans servicekontor i en ort i nordöstra Skåne. Fem intervjuer har genomförts med fem kvinnor, alla med olika berättelser och olika anställningstider. Resultatet visar att handläggarna på servicekontoret upplever sig vara motiverade i sitt arbete, trots att de måste ta hänsyn till organisation, regelverk, försäkringstagare, kontrollen från organisationen och eventuella hot och obehagliga möten. Dessa faktorer upplevs inte ha någon större inverkan i deras arbetsmotivation. Arbetsmotivationen erhålls och behålls av intresset att träffa och hjälpa människor. Handläggarna upplever även att själva utredningen för varje ärende bidrar till deras arbetsmotivation samt upplevs rollen som myndighetsutövare som en drivfaktor i deras arbete.

The purpose of this study was to see how teachers experience their own leadership style and how they did to get their leadership to work in the classroom. The purpose was also to understand the teachers’ actions, what they think is best for the students’ development and how they describe the leadership in the classroom. I interviewed six female teachers and they all have had many experiences since this is their profession. My research was based on Stensmo (2000). There are five dimensions this leadership is based on. These are planning, control, grouping, motivation and individualization. In this study I will perform how the teachers plan and organise their work based on students and work styles. The method I used in this study was the qualitative method in which I as an interviewer posed questions to my informants. The further into the studies I came I perceived that the teachers had different leadership styles. Some educators had authoritarian tendencies, while some had democratic leadership style and the others had a different leadership which had an intermediate form; some of the authoritarian elements, but also moved towards the democratic leadership style. The last method that one of these six teachers used had a situational leadership style as her management style varied depending in what situation she was in. So the results of this study do not only depend on what specific method you use for one kind of class. It is the activity in the classroom that decides how a teacher should be and which method she should use. The teacher should be well prepared and planned before she enters the classroom. Clear rules and instructions give a functioning leadership in the classroom. The teaching should be fun and interesting and all students should have equal opportunity to achieve goals.

No description available.

<p>Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?</p><p>Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag. Vidare har vi som avsikt att beskriva och förklara hur internrevisorerna upplever att yrkesrollen och arbetsuppgifterna har förändrats under de senaste fem till tio åren. Vi ämnar även förklara orsaker till förändringen samt vilka konsekvenser den medfört för internrevisorerna.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sex internrevisorer som är medlemmar i Internrevisorernas förening intervjuades. Intervjuerna var semi-strukturerade där tre av intervjuerna genomfördes personligen och tre via telefon.</p><p>Referensram: Referensramen behandlar begreppen revision, intern kontroll och internrevision. En redogörelse av internrevisionens struktur och rapportering, internrevisorns roll och arbetsuppgifter, revisionsformer, principer samt olika riktlinjer och lagar som påverkar internrevisorn görs. Institutionell teori som berör förändringar i organisationer samt tre tidigare studier inom internrevision beskrivs också.</p><p>Slutsatser: Internrevision definieras av samtliga internrevisorer som en funktion som granskar och säkerställer organisationens interna kontroll samt ger förbättringsförslag. Idag utförs mer övergripande revision samt internrevisorerna är ge-nom sin rådgivning mer proaktiva. Orsaker till den förändrade rollen är bland annat regleringar och ökat utbildnings- och kompetenskrav. Konsekvenser av den förändrade rollen är att internrevisorerna blivit mer delaktiga i hela verksamheten samt att arbetsbördan ökat.</p>

<p>The problem area was identified due to the fact that research within internal audit is fragmented and insufficient, simultaneously to internal audit becoming more common in the public debate. Crises and scandals in companies such as Enron in the US and Skandia in Sweden have resulted in new regulations regarding how companies should be governed. These regulations have been established in Sarbanes Oxley Act (SOX) in the US, and in Sweden the Swedish code for corporate governance will be implemented in 2005. The regulations imply that companies must provide sound internal control and to accomplish that, companies should have an auditing and consulting internal audit function. The Swedish code for corporate governance denotes that companies can decide to comply or explain why the code is not complied. SOX on the other hand require that the regulation is being followed. The raised question is how internal audit is performed. International research has thrown light upon this question but few studies have been made in a Swedish perspective.</p><p>The purpose with this thesis is to describe the role of internal audit in Swedish companies, to examine if the role is perceived as a watchdog or as a consultant, and to analyze to what extent present regulations affect internal audit.</p><p>The choice of method in the thesis has taken the form of a profound qualitative research in three companies accompanied by a quantitative research to examine if the results from the qualitative study could be confirmed. The qualitative research consisted of interviews with three companies, which all have an established internal audit function. The interviews were followed by a questionnaire presented to all companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list.</p><p>The results show that of the companies listed on the Swedish stock exchange most traded A-list only 32 percent have an internal audit function. This can be perceived as low when previous studies in the area have shown that internationally it is a common function. In the companies where there is an internal audit function, the role has mainly transformed back to a watchdog perspective from previously been heading towards a consulting role. This shift in the role of internal audit mostly derives from the exceeded regulations within corporate governance.</p> / <p>Det identifierade problemområdet tar sin början i att forskning inom internrevision är fragmenterad och ofullständig samtidigt som internrevision har blivit allt vanligare i den allmänna debatten. Kriser och skandaler i företag som till exempel Enron i USA och Skandia i Sverige har lett till nya regleringar hur företag ska styras och förvaltas. Dessa regleringar har tillkommit i form av Sarbanes Oxley Act (SOX) i USA och i Sverige kommer Svensk kod för bolagsstyrning att implementeras under 2005. Regleringarna säger bland annat att företaget måste tillgodose en god intern kontroll och att företagen för att uppnå detta, bör ha en granskande och konsulterande internrevisionsfunktion. Den svenska koden anger dock att företaget kan välja att i stället förklara varför koden inte efterföljs, detta till skillnad från SOX som kräver att regelverket följs. Frågan väcks hur internrevisionen i företag ser ut. Viss internationell forskning har belyst denna fråga, men studier i ett svenskt perspektiv lyser med sin frånvaro.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva internrevisionens roll i svenska företag, att undersöka om rollen upplevs som övervägande granskande eller konsulterande, samt att analysera i vilken utsträckning aktuella regelverk påverkar internrevisionen.</p><p>Metodvalet i uppsatsen har tagit sig uttryck i en djupgående kvalitativ undersökning av tre företag, åtföljt av en kvantitativ undersökning för att undersöka om resultaten från den kvalitativa studien bekräftas. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med tre företag som alla har en väl etablerad internrevisionsfunktion. Efter dessa intervjuer formulerades ett antal frågor som sammanställdes i en enkät. Dessa frågor ställdes till företag på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta.</p><p>Resultaten som framkom, visar att av företagen på Stockholmsbörsens A-lista, mest omsatta, är det enbart 32 procent som har en internrevisionsfunktion vilket kan anses som lågt då tidigare studier inom området pekar på att det internationellt är en vanlig funktion hos företagen. Där det finns en internrevisionsfunktion har dess roll till övervägande del gått tillbaka till att bli alltmer granskande, från att tidigare ha varit på väg mot en konsulterande roll. Detta skift i internrevisionens roll har framförallt sin grund i den ökade regleringen inom corporate governance.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p><strong>Genomförande: </strong>Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen.</p> / <p><strong>Background:</strong> During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled.</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”.</p><p><strong>Implementation:</strong> The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example.</p><p><strong>Result:</strong> The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.</p>

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad. Resultatet visade slutligen att JDC-S kan förklara upplevd stressnivå till 36,8 % där krav och kontroll predicerar stress signifikant, dock kontroll i högst grad. Detta resultat överensstämmer med JDC-S modellen. / The purpose of the study was to examine the differences in demands, control and social support (JDC-S) from QPS Nordic between technology consultants at large and small companies within the same business. Differences in the perceived level of stress from Statshälsans basundersökning was also taken into consideration. Another purpose of the study was to investigate to what extent the JDC-S predicts stress, as well as the factor that predicts stress in the highest degree. The results indicated significant differences in all scales presented by the JDC-S, where the difference was located in the learning demands and in the control of the work pace. Moreover, the results indicated no differences in company size and stress where technology consultants experience stress relatively infrequently. This contradicts earlier studies considering consultants and stress, which established that consultants experience a high degree of stress. Finally, the results indicated that JDC-S can explain the perceived level of stress at 36,8 percent, where demands and control predict stress, but control in the highest degree. This result agrees with JDC-S-model.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress. / Changes in the labor market because of downsizing and efficiency improvements for the individual meant more responsibility, workload and the increasing demands of the job. With this development, stress-related diseases have increased in Sweden in recent years. It appears that social support can serve as a health resource in relation to the degree of work-related stress. Furthermore, a high load at work and in private life may have an adverse effect and contribute to a higher distress levels. The purpose of this study is then to examine the extent to which social support and the double burden can be linked to work-related stress. The results have been analyzed with the theoretical approach based on the Demand-Control-Support model and social support that health promotion resource. To examine the relationship between social support and the double burden in relation to work-related stress a quantitative survey has been applied. Collected data were analyzed in univariate and multivariate linear regression analyzes. The analysis revealed that work-related stress had no significant correlation with social support at work, in private and double load. However, it emerged that gender was associated with the rate of work-related stress.