Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur 50-65 åringar förhåller sig till risker och olyckor i sitt vardagsliv i hemmet. Detta har vi gjort genom att studera hur individen förhåller sig till risker genom riskuppfattning och riskförståelse samt hur de influerats av tidigare erfarenheter. Forskning har tidigare gjorts inom riskområdet men har till större del dominerats av riskperception som har en psykologisk grund. Vi ansåg det därför vara intressant att även koppla in riskförståelse för att få en djupare insikt i hur individer förhåller sig till risk. Då detta begrepp även berör individens sociala interaktion samt kontext. De resultat vi har fått fram i samband med vår stuide är bland annat att individens egna subjektiva tankar och upplevelser påverkar hur individen förhåller sig till risker. Hemmet och dess utformning påverkar även i hög grad individens förhållningssätt. Resultatet vissade på en tredje faktor som vi kallar praktiker. Denna infallsvinkel tar hänsyn till hur individens förebyggande åtgärder påverkar synnen på risker.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress. -          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? -          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen. Resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning kring ämnet. Resultat Överlag uttryckte de intervjuade eleverna kontroll över vardagliga situationer och socialt umgänge samt upplevde inte besvär av negativ stress. Kopplat till fysisk aktivitet var detta inte en betydande faktor för upplevelsen av negativ stress. Upplevelsen av socialt stöd verkar, hos de intervjuade eleverna, vara en bidragande faktor för den upplevda mentala hälsan. Slutsats Avsaknad av socialt stöd framstår som en betydande stressor för eleverna i studien. Stort socialt stöd verkar ha en mildrande effekt av upplevd negativ stress. Samtidigt tyder resultatet på att en avsaknad av fysisk aktivitet inte behöver betyda att individen är mer benägen att uppleva stress, dock syns att de elever i studien som bedriver regelbunden fysisk aktivitet är benägna att kunna hantera stressen bättre, en sorts sköld mot negativ stress.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka den arbetspsykologiska vinsten i form av kontroll, stress och arbetstillfredsställelse av en utbildningsinsats med skiftlagsutveckling. En enkätundersökning genomfördes på ett stort industriföretag i Mellansverige. Totalt 65 personer svarade på enkäten, indelade i de som deltagit (experimentgrupp) och de som inte deltagit (kontrollgrupp) i utbildningen. Resultatet visade att experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen skattade sin kontroll över arbetshastigheten högre. Likaså ansåg sig experimentgruppen bättre kunna förutsäga resultatet av sina beslut i arbetet än kontrollgruppen. Resultatet indikerade även en tendens till signifikant huvudeffekt av ålder på skattad stress; yngre kände större stöd i arbetet medan äldre kände att de kunde utnyttja sina färdigheter och talanger till fullo i arbetet. Nyckelord: Arbetsrelaterad kontroll, arbetsrelaterad stress, arbetstillfredsställelse, utbildning / Abstract The work psychology-related benefits of group training in a shift-going work team The objective of the study was to investigate whether team building-based training could improve work satisfaction, reduce stress, and increase perceived control of the work environment for a shift-going work team. A questionnaire study was performed at a large industrial company in central Sweden. 65 participants were divided into an experimental (participation in training) vs. a control (no participation in training group). The results showed that former compared to latter participants perceived a greater amount of control over their work, as well as estimated their ability to predict the results of their work decisions as higher. Concerning the perceived stress, younger compared to older were shown to experience more support whereas older vs. younger rated the ability to fully use skills and abilities as higher. Keywords: Work control, work stress, work satisfaction, training

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, med personer som arbetade som personlig assistent, i två olika kommuner. Intervjuerna analyserades genom en latent innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som beskriver assistenternas upplevelser i arbetsmiljön; professionellt förhållningssätt, respekt för brukaren, emotionell påfrestning, fysisk påfrestning, trygghet i yrkesrollen och stolthet i yrkesrollen. Ett övergripande tema skapades under arbetets gång: Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö. Slutsats: De personliga assistenterna upplevde trots stora påfrestningar i arbetsmiljön, både när det gäller de fysiska och de psykosociala belastningarna, välbefinnande i arbetet. De kände också trygghet och stolthet över att de kunde hantera den utmanande arbetsmiljön de ställdes inför. Företagssköterskan har en viktig roll att vara uppmärksammad på de arbetsmiljöförhållanden som de personliga assistenterna arbetar under. De personliga assistenterna behöver känna stöd och handlingsutrymme för att balansera belastningar de utsätts för i yrket. / Background: The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments came into force on 1 January 1994.People with major, lasting disabilities have been guaranteed better living conditions by means of personal assistance. Working as a personal assistant in the homes of people with different types of disabilities can vary considerably. Attention has been called to various inadequacies in the work environment of personal assistants. Purpose: To describe how personal assistants for the third category of people under LSS experience their work environment. Method: Six semi-structured interviews were conducted with personal assistants in two different municipalities. The interviews were subjected to a latent content analysis. Results: The results are described on the basis of six categories: professional attitude, respect for the patient, emotional stress, physical stress, sense of professional security, and professional pride. An overarching theme was created during the process: Well-being in a challenging work environment. Conclusion: The results showed that the personal assistants experienced a sense of wellbeing despite major physical and psychosocial stress factors in their work environment. They also experienced a sense of security and pride in their ability to deal with the challenging work environment that they encountered. Occupational health nurse has an important role to be notified of the working conditions that the personal assistants working under. The personal assistants need to feel supported and room for maneuver to balance the loads they are subjected to in the profession.

No description available.

Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena. Resultatet visar på att individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv olika, och huruvida de drabbas av ohälsa är också väldigt individuellt. Det framkommer även att de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning, men att det går att lära sig hantera det, genom att hitta rätt strategier som är passande för sin livssituation. / The workload of women and men are now higher than before and the boundary between work and personal life has more or less been erased, which may have adverse health effects. With today's technology, employees can be accessible to a greater degree, and the work can be performed in more places than the workplace. The purpose of this study is to explore how individuals with active jobs manage the balance between work and private life, and if those with active jobs may suffer ill health because of work. Active work means the jobs with high control and high demands according to Karasek´s demand/control- model, which is said to be the "best" works, to perform high without suffering ill health. In this study, a qualitative study has been made by interviews with seven respondents working in active works. The findings shows that individuals manage the balance between work and private life differently and whether they suffer of ill health is also very individual. It also appears that those with active jobs may suffer ill health due to heavy workload, but it is possible to learn how to handle it, by finding the right strategies that are appropriate for their situation.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstå hur ledarskapet påverkas när en organisation genomgår en förändring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen på ledarskap där chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förändrades synen på arbetsledning och arbetsfördelning där medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen. Med utgångspunkt i detta har vår forskning behandlat de effekter på ledarskapet som inträffar när en organisation går ifrån ”command and control” till ”empowerment”. Därav har vi ställt upp följande frågeställningar; Hur har kontrollen (över teamen) förändrats för linjechefen i övergången från Classic Waterfall till Agile, På vilket sätt har förändringen påverkat linjechefens informationshämtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter får förändringen på ledarstilen när organisationen övergår till en agil organisation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med linjechefer ur två avdelningar för att samla in vårt empiriska material. Resultatet har pekat på att den fysiska placeringen påverkar både kontroll och ledarstil hos linjecheferna. Ledarstilen påverkas också till stora delar av medarbetarnas mognadsgrad och att organisationen befinner sig i en förändring / The purpose of this study was to explore and understand how leadership is affected when an organization was undergoing a change to an agile business. The background to the survey is based on the traditional view of leadership as the manager led and distributed work. During the 1950s, changed the perception of management and labor in which employees became more involved in the work process. Starting from this, our research focused on the effects of leadership that occurs when an organization goes from "command and control" to "empowerment". Hence, we will address the following questions: How has the control (across teams) changed for the line manager in the transition from Classic Waterfall to Agile, How has the change affected the line manager's information retrieval to implement IPM-dialogues and How does the change in style of leadership impact the organization when entering an agile organization. We have used a qualitative method in which eight semi-structured interviews were conducted with line managers from two departments to collect the empirical material. The results have indicated that the physical location affects both the control and management style of line managers. Leadership style is also influenced largely by the employees' level of maturity and that the organization is in process of a change.

There is a large number of children living or spending most of their day on the street. The situation for those children is harsh since they for example do not get their basic needs met. Several organizations’ work includes interventions towards street children in their programmes, but the amount still increases every year. The aim with this study is to examine and explore which challenges the OVC-program face when working with street children, and how these challenges are addressed in their daily work. A qualitative approach was chosen where observations and interviews with personnel were conducted at the OVC- program in Iringa, Tanzania. The result shows that it is hard to know if the program’s goal – to reduce the number of street children in Iringa region – is reached as it is newly implemented. However, the program’s evaluation shows a positive trend. Focus in the work to fulfil the goal is primary the personnel’s attitudes towards the children. The result also shows that an empowerment- based approach is used in the daily work. By combining control and participation the possibility to help the street children to achieve autonomy increases. One challenge in the work is that this control limits the freedom on the street that the children desire. Consequently the relation between control and participation is important to create a successful intervention. / Det finns ett stort antal barn som lever eller spenderar merparten av sin dag på gatan. Situationen för dessa barn är svår, bland annat då deras basala behov inte blir tillgodosedda. Trots att många organisationer arbetar med interventioner riktade mot gatubarn ökar antalet varje år. Syftet med denna studie är att undersöka och utforska vilka utmaningar OVC-programmet möter i arbetet med gatubarn, samt på vilket sätt dessa utmaningar hanteras i den dagliga verksamheten. En kvalitativ ansats har valts för att besvara studiens syfte, där observationer och intervjuer med personal har genomförts på OVC-programmet i Iringa, Tanzania. Resultatet visar att programmets mål, att reducera antalet gatubarn i Iringaregionen, i dagsläget är svårt att uttala sig om då det nyligen är implementerat. Dock visar programmets utvärdering på en positiv utveckling. I arbetet mot att nå målet ligger fokus främst på personalens bemötande gentemot barnen. Resultatet visar även att ett empowermentbaserat arbetssätt tillämpas i den dagliga verksamheten. Genom att kombinera kontroll och medbestämmande skapas möjligheten att hjälpa gatubarnen till ett autonomt liv. En av utmaningarna i arbetet är att denna kontroll begränsar barnens frihet som de upplever och värdesätter på gatan. Därmed är relationen mellan kontroll och medbestämmande viktig för att skapa en lyckad intervention.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna. Attachment fokuserar på vilken grad föräldrainsikten är, det villsäga vilken närvaro föräldrarna har till ungdomarna. Samt vilken roll den spelat förungdomarna.Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden intervjuer. Vi bestämde oss för attintervjuerna skulle vara explorativa och att teman som rörde familj, skola och vänner skullevara i fokus. Vi bestämde oss för att samtidigt att utgå från Travis Hirschi (2001) teori om desociala banden och låta materialet styrka teorin. Vi valde att intervjua ungdomar i årskurs niooch undersöka vilken rollfunktion alkohol har och inte har. Sammanlagt genomfördes tolv3intervjuer där tio var med ungdomar från två olika skolor, samt rektorn från respektive skola.Konkreta förklaringar varför ungdomar börjar dricka och att vissa avhåller sig från alkohol är,inom ramen för denna studie, problematiskt att summera beroende på ämnets komplexitet.Vår studie har emellertid pekat i riktningen om att attachment till föräldrarna framstår som denmest betydelsefulla i förhållande till skolan och vännerna.Vidare forskning på attachment till föräldrarna är ett fullgott förslag då denna studie indikeraratt föräldrarna har en betydande roll.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll. De regleringar och lagstiftning som idag finns kring intern kontroll ger ej några fullständigt specifika riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska gå till i företagen. Det kan därför vara svårt för företag att veta hur de ska arbeta för att uppnå en effektiv intern kontroll. Syfte: Syftet är att skapa en modell för hur företag ska arbeta för att nå en effektiv intern kontroll med målet att uppnå hög kvalitet på den finansiella rapporteringen. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde dessa metoder för att erhålla djupgående information kring ämnet samt för att kunna bygga en modell utifrån hur företagen arbetar med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den kvalitativa delen bestod av fyra expertintervjuer för att sedan öka urvalsgruppen med den kvantitativa undersökningen som bestod av en webbaserad enkätundersökning till de företag som är noterade på Large cap-listan på Stockholmsbörsen. Resultat: För att företag ska kunna uppnå en effektiv intern kontroll och en tillförlitlig finansiell rapportering finns det en rad olika faktorer som de bör ta hänsyn till. Arbetet med intern kontroll är en ständigt pågående process där faktorer som personella resurser, kontrollmiljö, risker, kontroller, avrapportering och uppföljning samt lagar och regler påverkar. Till processen förs resurser och processen resulterar i den finansiella rapporteringen. Kvaliteten ska införas i varje steg av processen för att hela tiden vara en del av arbetet med en effektiv intern kontroll inom den finansiella rapporteringen.