Denna uppsats utreder problemet bakom finansiellt bedrägeri. Då bedrägeri är ett vanligt förekommande ekonomibrott är det ett problem alla företag kan utsättas för. Syftet med uppsatsen är att försöka få en djupare förståelse för den interna kontrollen och vilken roll den spelar inom företag. Det exakta forskningsproblemet är: Vad har den interna kontrollen för betydelse för en organisation? För att studera problemet började vi med att undersöka den mänskliga faktorn bakom bedrägeri med hjälp av COSO-modellens fem huvudkomponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter samt information och kommunikation har vi utfört ett fallstudie på ett svenskt företag. Den teorin vi valde att använda oss av var i linje med COSO-modellen, vilket är ett ramverk som hjälper företag att organisera sina interna kontroller, och det var också detta vi använde som analysmodell för det insamlade materialet. Det utvalda företaget använde sig för stunden av ramverket för deras interna kontroller. Den empiriska delen har bestått av kvalitativa intervjuer som har genomförts med hjälp av sex olika individer anställda på olika nivåer inom den utvalda organisationen, för att på så vis få en bättre bild av och förståelse för hela organisationen. Respondenternas bakgrund och befattning varierade mellan varandra, av denna anledning passade det bra med en semi-strukturerad intervjuguide för att undvika att viktiga eller intressanta ämnen skulle förbises. Genom denna uppsats har vi undersökt en organisations interna kontroller och hur den uppfattas genom hela organisationen. Analysen stämde överens med teorierna som påstod att en organisation behöver ett väl strukturerat internt kontrollsystem med en kontinuerlig riskanalysering, för att undvika bedrägerier och liknande skandaler. Samt att med de rätta kontrollerna och med en mer enad arbetsprocess lämnar det mindre utrymme för anställda och andra involverade att utnyttja systemet och därmed ökar säkerheten och minskar risken inom organisationen. / The purpose of this thesis is to get a deeper understanding of the role that internal control plays within the company, also what internal control means to the organizations. We examined a swedish company using the COSO-modell ’s five components, namely control environment, control activities, risk assessment, information and communication and monitoring. The chosen company was currently using the COSO-modell for their internal control. Therefore, the questionnaires were designed in line with these components The study showed that to avoid fraud and scandals an organization need a well structured internal control system with a constant risk analysing. With the right control mechanism and a more united working process it leaves less room for employees and other individuals involved to manipulate the system, consequently increasing the security and decreasing the risk within the organization.

There is no further training in management in teacher education programs, which can create uncertainty among teachers in terms of management. According to the curriculum, the teacher should base it on a democratic approach, but how does it look in real life? The purpose has been to investigate how practicing teachers perceived management and their own leadership style, whether they made conscious choices and if so, whether they then had any purpose in their leadership style. Teachers' views of a good leader and how much influence students have on the teaching, enter into these issues. The survey is based on a qualitative research approach, based on interviews with four active teachers. Although observations were made they did not play any major role in this investigation. They did however provide me with an important context for the interviews conducted. The theoretical basis is drawn from Christer Stensmos books Leadership styles in the classroom and Classroom management. From these books, I have picked out what’s relevant for my essay and summarized it. The democratic and the authoritarian leader, six different leadership styles and their effect on the five dimensions of tasks Mr. Stensmo have written about, has been the foundation of this essay. These five dimensions are: control, motivation, grouping, individualization and planning. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believed that their management has an important significance in the classroom, but the teachers, however, may be insecure in their leadership style. The majority of the teachers interviewed had not made conscious choices of leadership styles. One conclusion that has been drawn is that teachers can work with leadership issues, without being fully aware of them.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=<0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Främsta anledningen till att kontant rörlig ersättning existerar är för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieägarnas främsta mål, vilket är en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersättning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mål vilket kan leda till ett högt risktagande och är därmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari år 2010 gav därför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anställda som har inflytande över ett företags risknivå ska minst 60 procent av deras rörliga ersättning betalas ut efter tre år eller mer. Finansinspektionen ger även ut nya regler, CRD III, som är mer preciserad om den rörliga ersättningens form och träder i kraft 1 januari 2011. Vårt syfte med denna uppsats är att bidra med en förståelse om hur Finansinspektionens implementering av FFFS 2009:6 och CRD III påverkar de institutionella aktieägarna till att få ledningen att arbeta mot institutionella aktieägarnas mål om en ökad avkastning. Resultatet visar indikationer på att de nya reglerna från Finansinspektionen leder till att styrningen genom kortsiktig rörlig ersättning begränsas men att det istället uppkommer en ökad kontroll från institutionella aktieägarna. Den ökade kontrollen uppkommer eftersom reglerna bidrar till en ökad transparens och insyn i företagen. Företagen måste även se till att finna nya egna sätt att motivera ledningen och anpassa dessa efter dess företagskultur. Det är även viktigt att ifrågasätta ifall Finansinspektionens nya regler gällande rörlig ersättning verkligen leder till en långsiktig nytta som överstiger de kostnader som uppstår i och med implementering av nya regler.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen. Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt. Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer. Små företag utövar ingen direkt kontroll utan förlitar sig på nära relationer som bygger på ömsesidighet och förtroende. De större företagen har ett större behov av att utöva kontroll då de har ett större antal leverantörer och inte kan ha tillräckligt nära relationer för att kunna förlita sig på ömsesidigt förtroende. Istället har företagen infört uppförandekoder och standards samt tagit hjälp av en tredje part i kontrollarbetet. Olika typer av relationer har därmed betydelse för hur kontrollarbetet ser ut.

Outsourcing har i dagens samhälle blivit allt vanligare och trenden är fortsatt stark. Företag eftersträvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten påverkas. Vi är intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen påverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför. Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssätt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Intervjuer med 13 representanter från tre olika företagskategorier har genomförts. Representanterna var från outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av teorier kring outsourcing, risker vid outsourcing, intern kontroll samt revision. I empirin presenteras respondenternas åsikter i de tre olika företagskategorierna var för sig. Riskerna med att outsourca processer beror på flera faktorer; vilken aktivitet som läggs ut, hur nära kärnverksamheten den befinner sig, kompetensnivån samt beroendet av outsourcingföretaget. Olika aktiviteter medför olika risknivåer, samtidigt som samma aktivitet kan medföra olika risknivå för andra företag. Även valet av outsourcingföretag och deras kompetensnivå påverkar risken. För att kontrollera och minimera riskerna för fel och oegentligheter använder sig företagsledningen av intern kontroll, som även innefattar rutiner för styrning av processer i verksamheten. När processer outsourcas behöver rutinerna hos det outsourcande företaget anpassas till att istället övervaka utförandet av processen. Detta kräver enligt vår studie att det outsourcande företaget bibehåller en tillräcklig kompetensnivå samt har en kontinuerlig kontakt med partnern för att följa upp processen. Det framkom även att den interna kontrollen kan bli bättre när processen outsourcas förutsatt att outsourcingföretag har större kompetens och erfarenhet av processen. Outsourcingföretagets kompetensnivå påverkar även revisorernas syn på risken vid revision. Av studien framgår att revisionsprocessen som helhet inte alltid behöver påverkas, däremot påverkas alltid planeringen av att företag outsourcar. Revisorerna måste kritiskt planera revisionen, genom ytterligare informationsinhämtning beträffande utförandet, transaktionsflödet och de outsourcade affärsprocesserna, för att kunna säkerställa att den interna kontrollen hos de båda samarbetsparterna är tillräckliga. Samtliga tre parter; outsourcande företag, outsourcingföretag samt revisionsbyråer, är medvetna om riskerna med outsourcing, betydelsen av intern kontroll och hur outsourcing påverkar den samt revisionsprocessen. Skillnaderna i respondenternas åsikter kan bero på deras skilda erfarenheter av outsourcing. Avslutningsvis anser vi att outsourcing kan vara ett framtida koncept till stor framgång för företag, förutsatt att företagen är medvetna om riskerna och aktivt arbetar med att reducera dem.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter’s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index. Undersökningen gav inte stöd för ställda hypoteserna att LD har en medierande effekt i sambandet mellan LoC och depression eller mellan LoC och subjektivt välbefinnande. Dock har den visat på en liten signifikant korrelation mellan högre frekvens av LD och högre grad av negativ affekt. Resultatet antyder att LD korrelerar med känslor, vilket bör undersökas vidare då affekt skulle kunna vara en komponent inom LDT via möjligheten att förändra känslor från negativa till positiva.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun. Resultaten visar att alla de undersökta styrmedlen kan påverka stressorerna, antingen negativt eller positivt. Slutsatserna för studien är att de cybernetiska styrmedlen inte upplevs som stressande, beroende på att respondenterna upplever kontrollen över dessa som hög, medan de administrativa upplevs påverka stressorerna mer negativt, då dessa styrmedel påverkar arbetet, men respondenterna har inte mycket utrymme att själva påverka dessa.

No description available.

No description available.