Att man gör verksamhetsprocesser körbara innebär att man exekverar modellerade processer och förvandlar processerna till ett levande arbetsflöde. För att använda körbara processer i verksamheten behöver man först kartlägga och modellera verksamhetens processer, vilket lämpligast gör enligt metoden Business Process Management. Tre vanliga processrelaterade problem är långa ledtider, dålig följsamhet av fastställda arbetssätt och regelverk samt bristfällig kontroll över hur arbetet fortskrider. Syftet med B-uppsatsen är att undersöka vilken effekt användande av körbara processer får på verksamheten. För uppsatsen har en kvantitativ inriktad forskning tillämpats. Empirisk data har samlats in genom en riktad enkätundersökning till medlemmar i LinkedIn-gruppen ”Processorientering i praktiken”. Gruppens medlemmar är yrkesverksamma från både offentlig och privat näringsliv och har tagit del av någon form av utbildning inom processorientering i praktiken på Karlstad Universitet. Syftet med gruppen är att samproducera metoder för processorientering i praktiken som en del i kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte inom processorienterad verksamhetsutveckling. Undersökningen visar att man är tveksam till att körbara processer medför kortare ledtider. Undersökningen visar också att det finns brister i hur verksamheter följer upp att medarbetarna följer fastställda processer och det upplevs att medarbetarna missar viktiga steg i processerna. Körbara processer medför bättre följsamhet av fastställda arbetssätt och regelverk. Körbara processer medför också bättre kontroll över hur arbetet fortskrider.

Hela samhället tjänar på en säker och lättframkomlig trafik både ur ett samhällsekonomisk och individuellt perspektiv. Trafikverkets trafikledningscentraler arbetar aktivt för att se till att alla som vistas på vägarna gör så på ett så säkert sätt som möjligt. Studien har konstaterat att det finns ett växande behov av att kunna utvärdera trafikledningens funktionalitet därav har ett utvärderingsverktyg utvecklats. Empiriskt material har införskaffats genom observationsintervjuer på Trafikverkets trafikledningscentraler för vägtrafik, totalt införskaffades 42 timmar observationsintervjuer över 6 dagar. Genom en kvalitativ tematisk analys har framgångsfaktorer eller teman identifierats för effektiv och funktionell trafikledning. Dessa faktorer, bland annat kontroll, verifiering och kommunikation ligger som grund för det utvärderingsverktyg som tagits fram. En första analys av systemet utfördes med hjälp av Nielsens heuristiker för att kartlägga behovet av gränssnittsstudier. I materialet visade det sig att de största utmaningarna låg på en högre nivå och en bredare analys av trafikledningen krävdes för att skapa ett mer användbart verktyg. Möjligheterna till att skapa en god situationsmedvetenhet visade sig vara nära kopplat till systemets övergripande funktionalitet vilket bidrog till studiens inriktning och resultat. Resultatet av den kvalitativa analys som utförts över systemet ligger som grund för det utvärderingsverktyg som skapats. Förhoppningen är att verktyget kan bidra med att vidareutveckla och utvärdera dagens vägtrafikledning. Resultatet i studien belyser även vikten av att kontrollera för flertalet olika faktorer inom vägtrafikledning när en trafikledningscentrals funktionalitet kartläggs.

SAMMANFATTNING Syftet med studien var att undersöka hur lesbiska och bisexuella kvinnor i Indien beskriver sina livserfarenheter utifrån sociala normer om kön och sexualitet, samt att söka förstå vad som påverkar deras möjligheter att leva det liv de vill. Den tidigare forskningen på området har varit knapp och visat på många luckor, men visat att denna grupp kvinnor både är marginaliserad och våldsdrabbad. Studiens empiri bestod av fem semistrukturerade intervjuer som genomfördes på plats, per telefon och e-post. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen genussystem, heteronormativitet och social kontroll. Resultatet tyder på att sociala normer kopplade till kön och sexualitet påverkar kvinnorna i hög grad, bland annat när det kommer till klädsel och övrigt socialt beteende, och att deras möjlighet till ett fritt liv är begränsat i jämförelse med mäns. Vidare tyder resultatet på att ekonomisk självständighet kan vara en förutsättning för att kunna leva öppet med den sexuella läggningen, eftersom en lesbisk kvinna riskerar att förvisas av sin familj. Resultatet tyder på att familjen är den som har svårast att acceptera kvinnorna, och flera av kvinnorna menar att det handlar om att familjen är rädd att förlora sitt sociala anseende. Avslutningsvis menar merparten av kvinnorna att det krävs en personlig styrka att ”komma ut ur garderoben” och vara öppen med sin sexualitet.

I den prehospitala vårdkedjan är ambulansen en viktig del. Det är ambulansens uppgift att identifiera och åtgärda vårdbehov hos den hjälpsökande. Detta görs utifrån en larmoperatörs bedömning, och efter detta med hjälp av given prioriteringsgrad ta sig till patienten på ett så trafiksäkert sätt som möjligt till patienten, för att inleda ett vårdande möte. De allvarligaste patienttillstånd är det som bedöms vara prioritet 1 av larmoperatör och är den typ av larm som har högst potential att påverkan ambulanssjuksköterskan på ett negativt sätt. Prioritet 1 larm är ett vardagligt fenomen för ambulanssjuksköterskan som utgör en källa till stress. Forskning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter kring prioritet 1 saknas. Därför är studiens syfte att undersöka ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att erhålla och genomföra prioritet 1 larm. En kvalitativ intervjustudie med en tematisk innehållsanalys genomfördes. Nio ambulanssjuksköterskor med erfarenhet från yrket rekryterades. Utifrån informanternas erfarenhet framträdde resultatet till två teman med fem subteman vardera. Temana var kontroll och kaos. Författarna identifierade fem subteman som tillsammans utgjorde stommen till upplevelsen av kontroll. Även fem subteman påvisades som källor till upplevelse av kaos. Upplevelsen av kontroll framkom som en viktig komponent för att motverka stress och hantera en oförutsägbar miljö. Kontroll är en viktig beståndsdel för ett vårdande som är hållbart över tid. Åtgärder som kan ligga till grund för kontroll, och i förlängningen ett hållbart vårdande över tid, är utbildningar och strukturerade arbetssätt.

Bemanningsbranschen är en snabbt växande bransch och en stor aktör på arbetsmarknaden. Utvecklingen på arbetsmarknaden präglas av höga krav på flexibilitet, högt arbetstempo och hög konkurrens. Detta kännetecknas även i bemanningsbranschen och de anställdas sätt att arbeta. Anställda måste anpassa sig till de intressen och behov som styrs av arbetsmarknaden. Situationen ställer höga krav på de anställda och kan bidra till en hög arbetsbelastning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur anställda inom ett bemanningsföretag upplever sin arbetsbelastning i förhållande till krav, kontroll och stöd. Tio semi-strukturerade intervjuer har genomförts på ett bemanningsföretag. I studien framkom det att respondenterna upplever höga men hanterbara krav i sitt arbete. De menar att de möjligtvis borde vara mer stressade än de känner sig. Respondenterna uttrycker att de själva valt den här branschen trots vetskapen av höga krav och hög arbetsbelastning. De upplever trots den höga arbetsbelastningen goda möjligheter till att själva vara delaktiga och planera sitt arbete vilket ökar respondenternas upplevelse av kontroll. Relationerna mellan kollegor och chefer är bra och respondenterna trivs på arbetsplatsen. Studiens resultat präglas av påverkan från rådande verksamhetsförändringar vilket påverkar respondenternas upplevelse av krav, kontroll och stöd. Respondenterna upplever att kraven är under förändring och högre än normalt. Då många kollegor valt att lämna företaget i samband med verksamhetsförändringar är även stöttningen begränsad. Detta bidrar även till en högre arbetsbelastning än vad respondenterna är vana vid.

Den ökade flexibiliteten på arbetsmarknaden har gett upphov till olika former av icke- standardiserade anställningsavtal, däribland inhyrning av personal via bemanningsföretag. Bemanningsbranschen är idag en väletablerad bransch på den svenska arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att arbetsvillkoren för inhyrd personal medför en ökad risk för psykosocial ohälsa. I vår kvalitativa studie har bemanningsanställda intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt på vilket sätt anställningsformen påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara studiens frågeställningar har tidigare forskning och empirin ställts i relation till de teoretiska utgångspunkterna KASAM (känsla av sammanhang) och krav-kontroll-stödmodellen. I studiens resultat framkommer det att respondenternas upplevelser kring den psykosociala arbetsmiljön skiljer sig åt. Vilken bransch respondenterna befinner sig i och hur attraktiva de är på arbetsmarknaden är betydande faktorer gällande hur respondenterna upplever sin arbetssituation. De faktorer som går att härleda till en positiv upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön är socialt stöd och gemenskap. Bristande delaktighet och höga krav i arbetet är faktorer som påverkar upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön negativt. Respondenternas upplevelser bygger delvis på de förväntningar och behov de har kopplat till sin bemanningsanställning. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna, KASAM och krav- kontroll-stödmodellen kan vi dra slutsatsen att stödet är en förklaring till att respondenterna upplever att kraven är hanterbara. Gemenskap och delaktighet är betydelsefullt för att öka känslan av meningsfullhet vilket är den viktigaste komponenten för att de bemanningsanställda ska uppleva en stark KASAM.

Studien syftar till att utöka förståelsen för hur laissez faire-ledarskapsstilen och de egenskaper som inkluderas i den upplevs påverka stressorerna krav, kontroll och stöd. Data har insamlats genom tolv semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisar att laissez faire-ledaregenskaperna kan innebära såväl för- som nackdelar för underställda i deras arbete. Två framträdande faktorer som påverkar effekterna har identifierats - dels mängden erfarenhet hos de underställda, dels frågan huruvida ledarens uppvisande av laissez faire-egenskaperna är ett strategiskt val eller beror på passivitet. Studien indikerar att laissez faire- ledarskap kan ge positiva effekter för de underställda, framför allt när det används som ett strategiskt val och när de underställda har lång erfarenhet

The purpose of this essay is to describe some dimensions of the psychosocial work environment for priests and deacons in the Church of Sweden. The essay aims to describe the essay occurrence of a spiritual dimension wich can work as additional support in the psychosocial work environment. With a starting-point in Karasek & Theorell’s (1990) demand-control-support theory, Hochschilds theory (1983) in emotional labor and Collins (2004) theory in emotional energy has this essay searched for the answer in to what extent demand, control, emotional work and stress occurs in the Church of Sweden, and to what extent priests and deacons experience emotional energy and social and spiritual guidance. This was made by quantitative method, 95 paper surveys were answered by priests and deacons. The result of the study shows that there is a reasonable demand level and a high extent of control in the Church of Sweden. It occurred that the emotional work occurre in a high extent and the informants in the survey experienced a low stresslevel. Furthermore the existent of social support was high and there were a high grade of private social support. The informants also experienced an emotional energy and a spiritual guidance in a high grade. The conclusion of the essay was that in the Church of Sweden the social work environment was good for the informants in this survey. Social support and the spiritual guidance contribute the informants to be less responsive to stress-issues

Studiens utgångspunkt var ett intresse för work-life balance (WLB) och vilka förutsättningar behövs för att nå en balans mellan privat- och arbetsliv. Enligt forskning har antal arbetstimmar en direkt inverkan på individens WLB. Egenföretagare arbetar i genomsnitt fler timmar per vecka än anställda men studier visar att de paradoxalt har högre arbetstillfredsställelse än anställda. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning gällande WLB hos egenföretagare. Tidigare forskning beskriver att några av de viktigaste faktorerna för att kunna uppnå WLB är att kontrollera upplägget av sin tid, att vara flexibel i sitt arbete, att själv ha kontrollen samt att nå en jämn fördelning av tiden mellan privat- och arbetsliv. Krav som studien ställde på respondenterna var att de aktivt har valt eget företag som organisationsform efter att tidigare varit heltidsanställda i minst tre år, ha detta som primära inkomstkälla samt inga anställda i företaget. Intresset för studien lades på vilka WLB-faktorer som motiverar till att starta eget samt vilka WLB-faktorer egenföretagare når. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att WLB-faktorerna som motiverar individer till att starta eget företag är att få kontroll över sin framtid, beslutsfattande, sina arbetsvillkor och sin tid samt flexibilitet, personlig och karriärmässig utveckling, potential till att tjäna mer pengar och att ett tillfälle gavs. Resultatet visar vidare att den enda WLB-faktorn egenföretagare når är kontroll.

Den psykosociala arbetsmiljön har fått en större uppmärksamhet i arbetslivet då allt fler människor sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa. Intresset för psykosociala frågor har ökat i takt med att många människor idag arbetar inom serviceyrken. Det är också den yrkesgrupp som flest kvinnor söker sig till och som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Syftet med vår uppsats var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Kundservice på ett bostadsföretag. I uppsatsen undersöktes vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som kan orsaka stress och psykisk ohälsa bland medarbetarna samt vilka strategier som används för att hantera stress. Vidare studerades chefens insats i arbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen. Urvalet baserades på fem medarbetare samt ansvarig chef inom Kundservice. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer som senare analyserades med hjälp av tematisering och kodning.Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan medarbetarnas upplevelse av krav och kontroll samt arbetsrelaterad stress. Medarbetarna upplever periodvis en hög arbetsbelastning som blir ett direkt stressmoment i arbetet. De få karriärmöjligheterna som erbjuds inom företaget är även något som indirekt kan påverka medarbetarnas stress. En annan aspekt som går att koppla till stress är medarbetarnas upplevelse av lägre status. Statusskillnader inom företaget beskrivs vara en del av företagskulturen som sitter i väggarna. För att främja den psykosociala arbetsmiljön är chefen närvarande och stödjande i sitt ledarskap där hon arbetar mycket i dialog med gruppen. Den psykosociala arbetsmiljön finns även med som en stående punkt i dagordningen under arbetsplatsträffar. Medarbetarna får då möjlighet att diskutera faktorer i arbetet som kan leda till stress.