Syftet med denna studie var att undersöka om motion och träning kan förklaras med hjälp av teorin om planerat beteende. Genom en kvantitativ metod i form av enkäter, kom 178 respondenter att besvara frågor om bland annat beteende, avsikt, attityd, upplevt normsystem och upplevd känsla av kontroll, kopplat till motion och träning. Resultatet i denna studie visade att nästan 80 % motionerade i minst 150 minuter per vecka, och att över 90 % tycker att det är hälsosamt att träna. Vidare kan man se att de som tränar upplever en positivare attityd och högre upplevd känsla av kontroll, än de som inte tränar, något som också är statistisk signifikant. Framtida forskning bör fokusera på att öka attityden till motion och träning, främst genom att öka kunskaperna om effekterna som motion och träning ger till hälsan.

Litteratursamtal är en metod som används av lärare för att diskutera lästa texter. Dessa samtalkan se olika ut eftersom det är upp till läraren själv att bestämma vilken typ av litteratursamtal läraren vill ha med sina elever samt vilken roll läraren väljer att ta. Således också vilken och till vilken grad läraren väljer att utöva kontroll över samtalet. Syftet med studien var att belysa lärarens utövande av kontroll vid litteratursamtal i årskurs 7-9. Detta undersöktes genom två observationer av en lärare och dennas klass under två lektioner med en veckas mellanrum. Den insamlade datan behandlades med en IRE-analys (initiativ, respons, uppföljning) och sedan bedömdes lärarens uppföljning utefter om det var hög eller låg grad av modalitet i hennes svar. Resultatet av studien visade att läraren hade kontroll i alla frågor denna ställde, även de som var formulerade för eleverna att tänka fritt. Likaledes använde läraren en hög grad av modalitet i sina uppföljningar, vilket kan uppfattas som att frågorna hade förutbestämda svar. Dessutom visade resultatet att det fanns respons på lärarens tidigare uppföljning och att dessa till stor grad var på begäran av läraren men att eleverna vid ett flertal tillfällen själva gav respons på lärarens föregående initiativ. Av resultatet kan man också se att läraren ofta gjorde samma typ av uppföljningar; hon accepterade (höll med om) elevernas svar för att sedan kommentera (vidareutveckla) dem, och att dessa accepteranden ofta var samma korta fraser, exempelvis “ja, precis!”.

Syftet inom den offentliga sektorn i Sverige är att allokera skattemedel på ett effektivt sätt. Trots detta förekommer ändå avvikelser vilka uppstår på grund av bristande budgetstyrning. Syftet med studien är därför att granska om ett slösaktigt beteende förekommer inom offentlig sektor och vad det beror på. Offentlig sektor präglas av inkrementell budgetering, vilket i många fall bidrar till att det slösas i slutet av en budgetperiod i rädsla att få mindre nästkommande år. Faktorerna inköpsprocess, kommunikation och kontroll har i tidigare studier visat sig ha stor påverkan på budgetstyrning. För att uppnå syftet har en kvalitativ forskningsstrategi använts där elva intervjuer har genomförts. Resultatet visar att det råder ett slösaktigt beteende inom offentlig sektor och att dessa både kan vara medvetna och omedvetna. Vi ser att det finns ett samband mellan samtliga studerade faktorer, där kommunikation och kontroll visade sig ha störst påverkan på ett slösaktigt beteende. Det råder brist på kommunikation mellan politiker och verksamheter vilket försvårar budgetstyrningen inom offentlig sektor. Det hade därför varit intressant, att i fortsatt forskning, undersöka i vilken utsträckning politiker samarbetar med anställda inom hela hierarkin och hur informationsflödet ser ut.

De senaste åren har en ökning av andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsnoterade företag kunnat urskiljas. I takt med denna ökning är det intressant att undersöka huruvida en mer könsdiversifierad styrelse har en påverkan på diverse bolagsbeslut, exempelvis beslut om utdelning. Tidigare studier har funnit att andelen kvinnliga styrelseledamöter, samt dessa styrelseledamöters aktieinnehav, har ett signifikant positivt samband med olika mått på utdelning. Detta ligger i linje med agentteorin och tidigare forskning gällande kvinnor och mäns riskpreferenser. Tre regressionsmodeller används i studien för att undersöka huruvida samma samband går att finna i svenska börsnoterade företag mellan åren 2014-2017. Utdelning mäts på tre olika sätt: huruvida företag genomför utdelning eller inte, aktiens direktavkastning och utdelningen per aktie. Resultaten visar att det inte föreligger ett samband mellan något av måtten på utdelning och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Studien finner inte heller stöd för att ett samband skulle föreligga mellan de kvinnliga styrelseledamöternas aktieinnehav och något av de olika måtten på utdelning.

Bakgrund: Sjukfrånvaro är ett kostsamt problem för det svenska samhället och dess arbetsgivare. Psykisk ohälsa blir alltmer utbrett inom organisationer och är således ett växande problem för arbetsgivare. Tillverkningsindustrin anses vara en bransch där medarbetare har en högre risk att drabbas av psykisk ohälsa. Krav- kontroll- stödmodellen och KASAM är två teorier som kan användas till att analysera medarbetarens psykiska hälsa. På arbetsplatser kan det finnas riskfaktorer för psykisk ohälsa, men även friskfaktorer för psykisk hälsa. Tidigare forskning visar på att höga krav och låg kontroll kan öka risken för psykisk ohälsa. Ledare som ger stöd till medarbetarna kan sedermera enligt tidigare forskning vara en friskfaktor för psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur arbetsgivare inom den svenska tillverkningsindustrin kan motverka arbetsrelaterad psykisk ohälsa och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa på arbetsplatsen. Metod: För att besvara studiens syfte har det genomförts kvalitativa intervjuer med medarbetare från två organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin och externa konsulter med kunskap kring området psykisk ohälsa. Från de två organisationerna har även dokument samlats in. Slutsats: Studiens resultat är att medarbetare inom den svenska tillverkningsindustrin ofta kan anses uppleva låg kontroll och höga krav i sitt arbete. För att kunna motverka psykisk ohälsa är stöd på arbetsplatsen en betydande aspekt. Aktiviteter och kompetensförsörjning kan främja medarbetares psykiska hälsa.

Syftet med studien var att undersöka vilka samband som finns mellan upplevd stress, kontroll, krav och stöd hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Hypotesen var att budget- och skuldrådgivare som upplever en hög stressnivå upplever högre krav, mindre grad av kontroll och mindre socialt stöd än de budget- och skuldrådgivare som upplever en lägre stressnivå. Den andra hypotesen var att kön, ensamarbete, hög arbetsbelastning, delad tjänst, deltidsarbete och frånvaro av handledning visar samband med en högre stressnivå. Ett frågeformulär konstruerades utifrån Perceived Stress Scale, The Swedish Demand Control Support Questionnaire samt frågor om kön, tjänstgöringsgrad, kollegor, delad tjänst, väntetid för besök och tillgång till handledning. Frågeformuläret förmedlades till 326 budget- och skuldrådgivare där svarsfrekvensen var 24 %. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd visar ett samband med hög stressnivå.

I denna studie har platsannonser inom yrkesgruppen Human Resources analyserats för att studera hur krav, kontroll och stöd balanseras i platsannonser. Därefter diskuteras detta i förhållande till organisatorisk och social arbetsmiljö. Forskning visar att det råder stora brister inom området arbetsmiljö. Bristerna behöver förebyggas från arbetsgivarens sida då dessa vanligtvis hanteras när arbetsmiljöproblem uppstår. Denna studie har gjorts då viser en möjlighet för arbetsgivaren att arbeta förebyggande genom att tillämpa arbetet med arbetsmiljön redan i platsannonsering. Eftersökta egenskaper och kompetenser visade sig omfatta en stor del av platsannonserna medan resurser påträffades i betydligt mindre grad.Resultatet visar att det ställs högre krav på den arbetssökande än vad arbetsgivaren kan erbjuda utrymme för vilket går emot arbetsmiljöreglerna då krav, kontroll och stöd inte balanseras.

Fria adverbial med ett inledande för att kan antingen bestå av en final bisats eller prepositionen för + final infinitivfras. Syftet med den här studien är dels att jämföra distributionen av dessa två syntagmer i fria adverbial, dels att utreda huruvida för att kan ses som ett sammansatt infinitivmärke vid finala infinitivfraser. Genom en korpusundersökning analyserades 400 finala infinitivfraser och 400 finala bisatser utifrån kontroll och bisatsernas subjekt. Resultatet visar att de flesta finala infinitivfraser är möjliga att omformulera till finala bisatser, medan majoriteten av bisatserna inte är möjliga att omformulera till infinitivfraser. Slutsatsen är att språkbrukare föredrar en infinitivfras när det är möjligt, men eftersom det finns undantag kan detta endast ses som en tendens och inte en regel. Undersökningen ger stöd för att betrakta för att som ett sammansatt infinitivmärke eftersom den finala infinitivfrasen kan ses som reducerad variant av en final bisats.

Introduktion: Knäleden är en gångjärnsled vars rörelser är komplex och gör den känslig för skador. Främre korsbandsskada är den skada som förkommer mest och fotbollsspelande kvinnor är överrepresenterade. Efter en rekonstruktion krävs rehabilitering med fokus på stabiliserande, styrkande och rörelseökande övningar men trots detta är det svårt att återfå den dynamiska posturala kontrollen och funktionaliteten. Nya tekniker från bland annat tv-spelsindustrin möjliggör objektiva mätmetoder av rörelsekontroll vilket är värdefullt inom fysioterapi vid undersökning, uppföljning och utvärdering, t.ex. efter en korsbandsskada. Syfte: Undersöka knäts rörelse vid knäböj hos kvinnliga fotbollsspelare med rekonstruerat ACL samt utan specifik knäskada med kinect kamerasensor och Qinematics testprotokoll. Material och metod: Åtta kvinnliga elitfotbollsspelare deltog. Deltagarna blev indelade i tre grupper, knä utan skada, knä med främre korsbandsskada (ACL-R) och knä med annan skada ej främre korsbandsskada. Mätningarna genomfördes på alla deltagare med testprotokollet Qinematic där testpersonerna ska genomföra olika funktionella tester. Resultat: Vid bilateralt knäböj försköts knäleden mer i frontalplanet hos individer med ACL-R jämfört med de resterande grupperna, både i upp- och nedfas. Vid unilateralt knäböj försköts knäleden mer hos individer med annan skada och ACL-R under nedfas, däremot försköts knäleden mer hos friska individer i uppfasen. Konklusion: Studien pekar på större knärörelse i frontplanet hos kvinnliga fotbollsspelare med rekonstruerad korsbandsskada vid bilateralt knäböj. Vid unilateralt knäböj var resultaten varierande med större rörelse i nedfas men ej uppfas. Detta är en initial pilotstudie. Större studier med fler deltagare behövs för att möjliggöra statistiska signifikansanalyser av eventuella gruppskillnader.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan definieras som obalans mellan de förväntade kraven som ställs på individen samt dennes förmåga att hantera de ställda kraven. Forskningen har hittills visat att stressproblematiken har ökat både i Sverige och omvärlden. Det är ett växande fenomen som påverkar negativ individens arbetssätt och privatliv. Arbetsrelaterad stress har ökat särskilt bland socialarbetare jämfört med andra yrken. De senaste åren har det skett stora förändringar inom välfärdssektorn. På grund av omstrukturering inom välfärden ställs högre krav på socialarbetare. Konsekvenserna av dessa krav främjar ohälsan, vilket leder till flera sjukskrivningar, utbrändhet samt stress. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares upplevelser av arbetsrelaterad stress i förhållande till deras arbete vid Socialtjänsten i en mellanstor stad i Sverige. Metoden: Är en kvalitativ intervjustudie. Individuella intervjuer anses vara mest lämpliga för att på bästa sättet besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat: I denna studie visar att ökning av arbetsbelastning, komplexitet av arbetsuppgifterna, tidsbrist samt missnöje är några bidragande faktorer till arbetsrelaterad stress. Vidare visar studien att sådan stress påverkar negativ hälsan och gör att arbetskvalitet blir sämre. Dessutom visar studie att kollegialt stöd och färre antal arbetstimmar kan minska arbetsrelaterad stress. Slutsats: Baserade på de erhålla resultaten kan man dra en slutsats att socialtjänsten är underbemannad. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande och nästintill accepterad som ett faktum bland socialarbetare. För övrigt en annan slutsats som kan dras av denna studie är att det i nuläget råder ett tillfredställande kollegialt stöd i den organisationen där studien utfördes. Kollegialt stöd verkar vara en skyddande faktor gällande uppkomsten av arbetsrelaterad stress. / <p>2018-01-19</p>