Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra till en fördjupad förståelse kring kamratkulturer vid förskolans gungor. Med bakgrund i en diskussion kring gungans vara eller icke vara i förskolan ville vi undersöka vad barnen gör vid gungorna och varför. Genom observationer och informella samtal samlades materialet in på två förskolor under en fyraveckorsperiod. Till hjälp att analysera det insamlade materialet användes barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att gungorna kan fungera som en fristad, där platsens förutsättningar erbjuder barnen en möjlighet att få kontroll över, samt paus ifrån, den ofta intensiva vardagen på förskolan. Den så kallade kompisgungan har visat sig vara relativt enkel att få tillträde till samt möjliggöra för barnen att vara fysiskt nära varandra och umgås förutsättningslöst.

In this paper, I address a situation faced by preschool parents in their interaction with preschool practitioners. In interviews with parents, it became apparent that parents sensed a loss of control over how their children were being raised once they started preschool. The parents in the interviews acknowledge their responsibility regarding how their children are brought up and so struggle to come to terms with this lack of control and try to find solutions. I have looked into previous research as well as policy documents to identify the level of responsibility and control had by preschool institutions and the state and have found that parents are in a position where they are made to have less control but still are held responsible, by themselves and others. An analysis using narrative theory has made more clear the ways in which parents navigate the issue of loss of control versus responsibility. The purpose of the paper is to shed light on a situation faced by parents due to the responsibility attributed to them and the lack of control they have over upbringing, and can help practitioners at preschools be more aware of their role in this and of parents’ struggles.

No description available.

I ljuset av Europaparlamentets nya förordning Allmän dataskyddsförordning (GDPR) och i samband med utveckling av teknik som Big Data och Internet of Things, undersöker denna studie hur användarnas digitala personuppgifter hanteras och allmänhetens åsikter kring detta. De metoder som används för att svara på studiens forskningsfråga är en systematisk litteraturstudie och en webbaserad enkätundersökning. Syftet med enkätundersökningen är att komplettera litteraturstudien med svar från allmänheten i närområdet, i detta fall Sverige. Med hjälp av dessa metoder jämförs det hur företagen hanterar användarnas personuppgifter och allmänhetens syn på denna, för att slutligen komma fram till om företagen uppfyller användarnas behov och önskemål. / In light of the European Parliament's new regulation the General Data Protection Regulation (GDPR) and the development of technologies such as Big Data and the Internet of Things, this study investigates how users' personal data are handled and public opinion about this. The methods used to answer the study's research question are a systematic literature study and a web-based survey. The purpose of the survey is to supplement the literature study with answers from the public in the immediate area, in this case Sweden. Using these methods, the study aims at comparing how companies handle the users' personal data and the public's view on it, to see if companies meet the users’ needs and wishes.

The purpose of the work is to investigate what the conditions were like for women born out of wedlock during the 19th century in Stranda judicial district in Småland. Since the Middle Ages, illegitimate children have had a special position in Swedish society, they have been regulated by both laws and by the religious power and this makes them an interesting group to investigate. Furthermore, my work intends to investigate women born out of wedlock, this as women throughout history have also experienced social and legal restrictions. Combining these two subordinate groups in society and examining how their lives turned out is not only a fairly unexplored area of ​​research but also an interesting one. In the work, a comparison between the 1830s and the 1860s will be carried out in order to examine whether the position of women born out of wedlock in society came to change. The conclusion is that there wasn’t a significant difference between the women born in the 1830s and the 1860s, most women got married and their husbands were neither socially untouchable nor from a similarly unfortunate upbringing as the women was. It’s also possible to see that the economic situation for the women wasn’t as bad as one might think but it’s important to clarify that only a handful of estate inventories were found in the archives. To summarize it’s possible to say that these women were not as badly affected by their title as illegitimate as previous dissertations have concluded and it’s even possible to think that illegitimate children in this part of Småland wasn’t as badly thought of as we like to think.

Bakgrund: Målstyrning är ett sätt för organisationer att styra sin verksamhet där arbetet sker stegvis för att avslutningsvis uppnå specifika mål. Covid-19 bidrar till ett utökat distansarbete inom organisationer, vilket bidrar till en utmaning för användandet av målstyrning. Således krävs det en fungerande kommunikation mellan chefer och medarbetare vid en övergång till distansarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur ett tillverkande företags chefer arbetar med målstyrning vid en övergång till distansarbete. Problemformuleringar: Hur utformar chefer mål? Hur kommunicerar chefer ut mål? Hur följer chefer upp mål? Hur upplevs målstyrningen inom organisationen? Metod: För denna studie har en fallstudie valts ut som metod vilken genomförts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet samlades in genom att använda semistrukturerade intervjuer. Det totala antalet intervjuer var med sju respondenter från samma företag. Eftersom uppsatsen grundas genom både induktivt och deduktivt inslag tillämpades en abduktiv ansats. Slutsats: Utifrån studien konstateras att vid en övergång till distansarbete för chefer inom ett tillverkande företag upplevs inte målstyrning vara en komplett styrform och behöver därav kompletteras med andra medel. Vidare fastställdes konsekvensen av övergången till distansarbete underlättade för autonomi och kontroll att existera under en längre tid i ett tillverkande företag till följd av användandet av digitala kommunikationsmedel. / Background: Management by objectives is a way for organizations to control their operations within the organization to ensure work through stages to achieve specific goals. Covid-19 conducts an increase in telework within organizations, which contributes to a challenge for the use of management by objectives. Thus, this leads to effective communication is required between managers and employees when switching to teleworking. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how managers within a manufacturing company work with management by objectives during a transition to telework. Research questions: How do managers construct goals? How do managers communicate regarding goals? How do managers follow up on goals? How is management by objectives experienced within the organization? Method: A case study has been selected as a method for this study which has been carried out on the basis of a qualitative research strategy. The empirical material was collected using semi-structured interviews. The total number of interviews was with seven respondents from the same company. Since the essay is based on both inductive and deductive elements, led to an abductive approach was applied. Conclusions: Based on the study, it is established that in a transition to telework for managers within a manufacturing company, make management by objectives to be perceived as a non-complete form of management and therefore needs to be supplemented with other means. Furthermore, the consequence of the transition to telework was made easier for autonomy and control to exist for a longer period of time in a manufacturing company as a result of the use of digital means of communication.

Den digitala utvecklingen i samhället påverkar synen på hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Syftet med studien är att utforska grundskollärares uppfattningar om hur tekniken påverkar undervisningen i ett framtida klassrum. Studien utgår från en fenomenografisk teori om kunskapsutveckling som sen analyseras med en fenomenografisk analysmetod. Det insamlade materialet bygger på insamlade journaler från grundskollärare. I resultatet framgår det att lärarna saknar en tydlig bild av hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Lärarna framställer en framtid där kontroll och teknisk kunskapsutveckling är viktigare än pedagogiska metoder. Deras undervisningsmetoder visar på ett instrumentellt sätt att undervisa. Slutsatsen är att lärarna fokuserar för mycket på de synliga problemen som den digitala utvecklingen för med sig istället för att se och lösa de bakomliggande problemen.

Activity-based offices are increasingly being introduced within different organizations aroundSweden. The office format brings many advantages, while the traditional cell office hasproven to be the best when it comes to work that requires high concentration. At the sametime, the financial benefits of activity-based offices are enormous, unlike if all employees hadtheir own office space. This study examines the challenges that managers experience in anenvironment where employees are not always in the same place in the office and that remotework has proven to be tangible. How these managers handle governance and control istherefore also of interest to study. To investigate this, a qualitative interview study has beencarried out within the public organization Uppsala Stadshus, where a total of nine managershave participated. An observation of Uppsala city hall has also been done to give an image ofthe environment that the study intends to investigate. The study's results show, among otherthings, that there are three main factors that "force" managers to exercise trust-basedleadership. These are the design of the work environment, a recently introduced workinghours agreement and remote working. Total trust seems impossible and reconciliations, targetfollow-up and control of deliveries are examples of how managers formally monitor. Finally,the study has found that leadership is undergoing change as the Covid-19 pandemic hascontributed to increased flexibility and the hierarchical leadership style is graduallytransitioning to a more trust-based, informal and social leadership that focuses onrelationships and the employee's own responsibility and commitment / Aktivitetsbaserade kontor införs allt oftare inom olika organisationer på olika platser iSverige. Kontorsformen medför många fördelar samtidigt som det traditionella cellkontoretvisat sig vara bäst när det kommer till koncentrationskrävande arbeten. Samtidigt är deekonomiska fördelarna med aktivitetsbaserade kontor enorma, till skillnad från om allamedarbetare haft ett eget kontorsrum. Studien undersöker vilka utmaningar chefer upplever ien miljö där medarbetarna inte alltid sitter på samma plats i kontoret samt att distansarbetetvisat sig vara påtagligt. Hur dessa chefer hanterar styrning och kontroll är därför också avintresse att studera. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts inomden offentliga organisationen Uppsala stadshus, där totalt nio chefer har deltagit. Även enmindre deltagande observation av Uppsala stadshus har genomförts för att ge en bild av denmiljö som studien avser undersöka. Studiens resultat visar bland annat att det är trehuvudsakliga faktorer som “tvingar” cheferna till att utöva tillitsbaserat ledarskap. Dessa ärarbetsmiljöns utformning, ett nyligen infört arbetstidsavtal och distansarbete. Full tillit verkaromöjlig och avstämningar, måluppföljning och kontroll av leveranser är exempel på hurcheferna övervakar formellt. Slutligen har studien funnit att ledarskapet är under förändringdå Covid-19 pandemin bidragit till ökad flexibilitet och den hierarkiska ledarstilen successivtövergår till ett mer tillitsbaserat, informellt och socialt ledarskap som fokuserar på relationeroch medarbetarens egna ansvar och engagemang

I denna uppsats presenteras en kvantitativ studie om kompetensutveckling och dess motverkande effekt på arbetsrelaterad stress i organisationer som genomgått större förändringar. De senaste decenniernas arbetsmarknadsutveckling har kännetecknats av förändring, där omstruktureringar av organisationer blivit allt vanligare. Tidigare forskning visar att ökade krav och förvirring vid organisationsförändringar ofta leder till upplevelser av arbetsrelaterad stress, samt att kompetensutveckling kan skapa de resurser som behövs för att minska dessa upplevelser hos anställda. Däremot finns det utifrån den forskning som granskats i denna studie ingen som undersökt huruvida kompetensutveckling är effektivare i att motverka stress i organisationer som genomgått stora förändringar än i organisationer med stabila strukturer. Denna studie har därför, med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen, som syfte att öka kunskapen kring hur organisatoriskt stöd kan motverka upplevelsen av arbetsrelaterad stress, särskilt i alltmer osäkra och föränderliga arbetsmiljöer. Med data från Danmark, Finland, Norge och Sverige, hämtad från Europeiska undersökningen om arbetsvillkor (N = 3 596), utförs binomiala logistiska regressionsanalyser som först undersöker huruvida kompetensutveckling motverkar stress bland anställda och sedan huruvida denna effekt skiljer sig beroende på om man arbetar i en organisation som genomgått stora förändringar eller inte. Resultaten visar att kompetensutveckling, kontrollerat för kön och ålder, motverkar stress hos anställda. Däremot går det inte att påvisa att kompetensutveckling är effektivare i motverkandet av stress i föränderliga organisationer jämfört med stabila organisationsstrukturer. Uppsatsen avslutas med en diskussion om de viktigaste resultaten, metodval, studiens bidrag till forskningsområdet, samt förslag till framtida forskning.

No description available.