Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.

Byggbranschen är projektbaserad och för varje projekt upprättas en ”tillfällig fabrik” som ofta leder till komplexa försörjningskedjor och tillfälliga projektorganisationer. Huvudentreprenören kompletterar sin organisation med underentreprenörer som bidrar med spetskompetenser och hindrar entreprenadsumman från att skjuta i höjden. UE-kedjan är oundviklig och bidrar tyvärr inte endast med problemlösningar. Språkbarriärer, produktivitetsineffektivitet och arbetskriminalitet är sådant som uppkommer vid flertalet involverade aktörer på byggarbetsplatser, det är viktigt för huvudentreprenören att få rutiner kring hur dessa problemområden kan hanteras och motarbetas. Kontroller och uppföljningar är två arbetsmoment för att motarbeta dessa problemområden, för att kartlägga branschens utvecklingsmöjligheter kring förbättringar av dessa genomfördes studien tillsammans med NCC med referensprojektet Riksväg 25 mellan Sjöatorp och Alvesta väst.   Studiens syfte var att undersöka hur NCC arbetar med kontroller och uppföljningar av de arbetssätt, lagar, regler och villkor som är överenskomna med underentreprenör i deras byggprojekt. Målsättningen var att implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet hos både NCC och liknande aktörer i byggbranschen. För att inhämta kunskaper och skapa sig en förståelse kring ämnet genomfördes initialt litteraturstudier. Författarna insåg snabbt att ämnet är ett nytt uppkommande problem och att det var brist på tidigare studier. Vidare genomfördes intervjuer och observationer vilket vägde in faktorer som erfarenheter, åsikter och upplevelser i datainsamlingen. Metodvalet gav författarna en djupare inblick och förståelse kring ämnet samt tankar kring hur NCC skulle kunna implementera ett förbättrat arbetssätt kring ämnet.   Resultatet visade att NCC i dagsläget har stor tillit till sina underentreprenörer och jobbar på långsiktiga relationer. Vidare konstaterades att förarbetet innan man börjar samarbeta med en underentreprenör är väl utformat och konstruerat, det finns rutiner för vad man bör kontrollera och gå igenom med företagen som ska vara på arbetsplatsen. Det konstaterades att NCC inte har några tydliga rutiner kring hur kontroller och uppföljningar ska genomföras under projektets gång.   För ett lyckat arbete kring att motarbeta arbetskriminalitet i byggbranschen krävs ett gemensamt krafttag från samtliga aktörer. Myndigheter spelar en viktig roll i frågan och kan påverka branschen, ett samarbete och gemensamt krafttag med flertalet aktörer hade påverkat ämnet till det positiva. Aktörer i branschen behöver initialt kolla ”inombords”, arbetet kring kontroller och uppföljningar för att motarbeta arbetskriminalitet behöver genomsyra hela organisationer. Interna utbildningar för att informera och utbilda personal om problematiken är lämplig för att öka medvetenheten kring ämnet. I studien framgick att en lämplig metod som motarbetar arbetskriminalitet på byggarbetsplatsen är att införa och genomföra stickprov. / The construction industry is project-based and for each project a ”temporary factory” is established, often resulting in complex supply chains and temporary project organizations. The main contractor supplements their organization with subcontractors who contribute with specialized skills and prevents the contract sum from skyrocketing. Unfortunately, the subcontractor chain not only contributes with problem-solving but also brings language barriers, productivity inefficiencies and labor crime, which occur with multiple actors involved at construction sites. It is important for the main contractor to establish routines for handling and counteracting these problem areas. Controls and follow-ups are two work processes used to counteract these issues. To identify the industry's potential for improvement in these areas, the study was conducted in collaboration with NCC, focusing on the reference project "Highway 25 between Sjöatorp and Alvesta west."  The study aimed to examine how NCC works with controls and follow-ups of work methods, laws, regulations, and conditions agreed upon with subcontractors in their construction projects. The objective was to implement an improved approach to the subject for both NCC and similar actors in the construction industry. Initially, literature studies were conducted to gather knowledge and gain an understanding of the subject. The authors quickly realized that the subject was emerging and lacked previous studies. Interviews and observations were then carried out, incorporating factors such as experiences, opinions, and perceptions into the data collection. The chosen methodology provided the authors with deeper insights and understanding of the subject, as well as thoughts on how NCC could implement an improved approach to the topic.  The results showed that NCC currently has a high level of trust in its subcontractors and works towards building long-term relationships. Furthermore, it was noted that the preparation before collaborating with a subcontractor is well designed and structured, with routines for what should be checked and reviewed with the companies present at the worksite. It was observed that NCC does not have clear procedures on how controls and follow-ups should be conducted during the project.  To successfully combat labor crime in the construction industry, a joint effort from all actors is required. Authorities play a vital role in this matter and could influence the industry. Collaboration and collective action with multiple actors would have a positive impact on the subject. Industry actors need to look "inward" initially, focusing on controls and follow-ups to counteract labor crime, which should permeate throughout their entire organizations. Internal training to inform and educate staff about the issue is suitable for increasing awareness. The study revealed that an appropriate method to counteract labor crime at construction sites is to introduce and implement random checks. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Föreliggande studie har två syften. Det första syftet är att undersöka hur förskollärare och förskolebarn beskriver förskollärares förhållningssätt till makt, kontroll samt kommunikation för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Det andra syftet är att synliggöra hur förskolebarn beskriver deras inflytande och delaktighet för att bidra med kunskap om barns perspektiv. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare sin kommunikation med barnen för att i undervisning implementera barns inflytande och delaktighet? Hur framträder kontroll- och maktpositioner i förskollärares beskrivningar av arbetet med barns inflytande och delaktighet? Samt, Hur beskriver förskolebarn sin möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan? Studiens avstamp tas i socialkonstruktionism och Bernsteins teori om makt och kontroll. Studiens centrala begrepp är kontroll, makt, kommunikation samt barns perspektiv. Inom Bernsteins teori tillämpas begreppen klassifikation och inramning som används och studeras i resultatet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare och förskolebarn har intervjuats på olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärares olika maktpositioner, kontroll och kommunikation gentemot barnen påverkar barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Resultatet visar också att förskolebarnen har olika uppfattningar om deras inflytande och delaktighet i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna är medvetna om deras maktposition och kontroll i förskolans undervisning, men att de ständigt brottas mellan en stark samt svag klassifikation och inramning.

Effekterna av covid-19-pandemin har gjort att många småföretagare har drabbats hårt av ekonomiska problem, som kraftigt minskad omsättning och likviditetsproblem. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta verkställande direktörer för små aktiebolag inom tjänstesektorn. Vi vill skapa en förståelse för hur dessa ägare har finansierat respektive verksamhet under pandemin, för att utreda vilka finansieringsbeslut småföretagare fattar för att klara sig ur ekonomisk kris. Vi fick reda på att småföretagare föredrar att använda sig av internt kapital i första hand och av externt kapital i nödfall. Det viktigaste är att minimera kostnader och att inte använda sig av kortsiktiga finansieringsformer med en hög ränta och en kort återbetalningstid, för att som företag överleva en ekonomisk kris. / The effects of the covid-19 pandemic have meant that many small businesses have been hit hard by financial problems, such as sharply reduced sales and liquidity problems. We have done a qualitative study in which we interviewed eight CEOs of small limited companies in the service sector. We want to create an understanding of how these owners have financed each business during the pandemic, to investigate what financing decisions small businesses make to cope with an economic crisis. We found that small business owners prefer to use internal capital in the first place and external capital in emergencies. The most important thing is to minimize costs and not to use short-term forms of financing with a high interest rate and a short repayment period, in order for a company to survive an economic crisis.

Studier av mobilitet och dess påverkan på individer kan kopplas till en radområden såsom hälsa, utveckling, ekonomi eller som i detta fall, brott. Mobilitetoch dess relation till nivå av brottslighet har sedan länge varit en del avkriminologiska teorier, både som en enskild faktor och som en del av störreförklaringsmodeller. Påverkan från mobilitet har kopplats till mekanismer iinteraktioner på områdesnivå såsom kvarter och gator, det vill säga informellsocial kontroll. Variationen gällande den informella sociala kontrollen är därmeddet som förklarar olika nivåer av brottslighet. Att undersöka exakt vilkenpåverkan mobilitet har på brottslighet och om denna påverkan varierat beroendepå brottstyp är utgångspunkten för denna uppsats. Detta har gjorts viaregressionsanalyser med data från Malmö stad gällande brottstyperna misshandel,bostadsinbrott och rån kontra mobilitet på delområdesnivå. Resultaten visar ettsignifikant samband mellan nivåerna av brottstyperna misshandel och rån samtmobilitet. Dessa skiljer sig dock gällande koppling till kriminologiska teorier.Sambandet mellan rån och mobilitet är direkt kopplat till informell social kontrollmedan misshandel och mobilitet snarare kan kopplas till teorier gällande rutiner,platser, och centrumeffekter. / Studies of mobility and the impact it has on individuals can be related to a numberof areas such as health, human development, economy, and as in this case, crime.Mobility and its correlation to levels of crime has for time been a part ofcriminological theories, both as a separate factor, but also as part of greatertheories and models of explanation. The impact of mobility is connected tomechanisms as to interactions on a sub areal level, such as blocks or even specificstreets and addresses, meaning informal social control. The variation regardingthe informal social control across different areas is therefore what regulates tolevel of crime. To audit exactly what impact mobility has on the level of crime,and if this impact varies depending on the type of crime is the aim of this thesis.Regression analysis has been done with data supplied by the City of Malmöregarding the level of reported assaults, burglaries, and robberies versus the levelof mobility on a sub area level. The results show a significant correlation betweenthe levels of reported assaults, robberies and level of mobility although thedifferent types of crimes is related to theoretical explanations. Robbery andmobility is can be explained through level informal social control, but assault andmobility is more likely related to theories regarding routines, places, and ruraleffects.

Bakgrund: Sår och såromläggning ingår i sjuksköterskans ansvarsområde. Det tycks som att det i praktiken emellertid är undersköterskor som sköter merparten av såromläggningen och i vissa fall dokumentationen kring denna. Det finns många olika sorters sår och såromläggningar, vissa mer komplicerade än andra och ibland kan det anses lämpligt att överlåta uppgiften till annan profession.Syfte: Undersöka relationen ansvar – delegering i samband med såromläggning utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En kvalitativ intervjustudie. Fem sjuksköterskor med olika arbetserfarenhet intervjuades på en avdelning i södra Sverige. Resultatet har analyserats med innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre kategorier, ansvar, utförande samt kontroll, framkom. Medvetenhet om eget ansvar finns men omläggningen prioriteras ofta bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Vid överlåtning av såromläggning tas ansvar genom att överlåta till personal med kunskap och erfarenhet. Den största erfarenheten och kunskapen tillskrivs undersköterskorna medan ansvaret ligger hos sjuksköterskor och läkare. Sårvård har blivit som en osynlig regel och beskrivs som en arbetsfördelning. Kommunikation är viktig som säkerhetskontroll och utvärdering.Slutsats: Någon tydlig och formell delegering av såromläggning görs inte. Sjuksköterskor har stort ansvar för såromläggning men uppgiften prioriteras ofta bort. Undersköterskorna sköter huvudsakligen både såromläggning och en del av dokumentationen vilket kan ses som en praktisk arbetsfördelning. Den arbetsfördelning som informanterna beskriver bygger på ett mycket stort förtroende för att undersköterskorna sköter arbetet på ett bra sätt. Tillit är ett nyckelord. Teamarbete och hur vården utformats gör att professionsgränserna delvis försvinner eller blir mindre tydliga. / Background: Wound and wound dressing are part of nurses’ responsibilities. It seems though, as if the health care assistants perform the majority of wound dressings and documentation. There are many varieties of wounds and wound dressings, some are more complicated than others. Sometimes it might seem appropriate to pass on the assignment. Aim: To explore the relation between responsibility and delegation in connection with wound dressing from the nurses’ perspectives.Methods: A qualitative interview study was performed in which five nurses from a ward in the south of Sweden with different working experience participated. Content analysis was restricted to the manifest level to elicit the result.Results: The result was divided into three categories: responsibility, performance and control. Other tasks are highly prioritized over wound dressing even though nurses are aware of their responsibilities. Handing over the assignment to an experienced and knowledgeable person is nurses’ way of taking responsibility. The greatest experience and knowledge are ascribed to the health care assistants while the nurses and doctors have the responsibility. Task performance regarding wound care is described as division of work and rules are unclear. Communication plays an important role for safety, control and evaluation. Conclusions: There is no clear and formal delegation of wound dressing. Nurses have big responsibility regarding wound dressing yet it is often neglected. The fact that the health care assistants perform both wound dressing and some documentation is considered as a practical work division. Nurses are confident to hand over the assignment since trust and faith to the health care assistants exists. Teamwork and structure of work, however, results in unclear boundaries between professions.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur personer med NPF-diagnoserupplever den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. För att besvara syftet användes krav-, kontrolloch stödmodellen som ett verktyg för att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ochhur det påverkade hälsan. Vidare undersöktes även hur den fysiska arbetsmiljön upplevdes påverkaarbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med åtta stycken semistruktureradeintervjuer. Urvalet bestod av personer med ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) och AST(Autismspektrumtillstånd) med arbetslivserfarenhet. Resultatet och analysen visade att denpsykosociala och fysiska arbetsmiljön är viktiga faktorer som påverkar hälsan hos personer medNPF-diagnoser. Balansen mellan rimliga krav, möjlighet till kontroll och det sociala stödet är extraviktigt för denna grupp. Det framkom att det är individuellt hur NPF-diagnoser yttrar sig och attindividuell kartläggning är att föredra för att skapa eventuella anpassningar. Det framkom även attbrist på kunskap hos kollegor och chefer var återkommande. Stigmat kring att ha en diagnospåverkade respondenterna i olika grad vilket går samman med tidigare forskning. Studiensförhoppning är att ge ett bidrag till hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande gentemotpersoner med NPF-diagnoser.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.

Under senare år har vi övergått från ett traditionellt kontorsarbete till att delvis, eller mestadels, arbeta hemifrån. De flesta av våra hem har varit och är fortfarande en del av vår arbetsplats. Det nya arbetssättet betonas som det “nya, normala” hybridarbetet. Vår kvalitativa studie har i syfte att ge läsaren en djupare förståelse kring chefers attityd till det “nya normala” hybridarbetet. Vidare kommer studien ge läsaren kännedom hur chefer upplever att de kan ge medarbetare utrymme till självständighet i kombination med krav och stöd vid hybridarbetet.   Centrala begrepp som attityder, organisationsförändring, förändringsmotstånd och ledarskap kommer att redogöras. Vidare kommer tidigare forskning om distansledarskapets möjligheter och utmaningar. Sedan redovisas hybridledarskapets möjligheter och utmaningar och autonomi. Studiens teoretiska referensram utgörs av Karasek och Theorells krav- kontroll och stödmodell för att skapa förståelse hur chefer kan kombinera krav- kontroll och stöd vid hybridarbetet.     Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i val av metod och genomfört totalt nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är chefer inom offentlig verksamhet och har arbetat på en hybridarbetsätt i minst ett år. Alla intervjuer har spelats in och transkriberats inför analysprocessen.    Studiens resultat påvisar att chefer har en positiv attityd till hybridarbetet. Detta beskrivs genom att respondenterna upplever en större flexibilitet i och med det nya arbetssättet. Den förbättrade flexibiliteten bygger på tillit och kommunikation mellan cheferna och medarbetarna. Studiens resultat synliggör även att alla chefer utom två upplever att de ger sina medarbetare en hög självständighet i kombination med högt krav och högt stöd.

First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work. / Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.