Kontaktyrken i dagens samhälle beskrivs som högstressarbeten som främst innehas av kvinnor. Läraryrket anses vara ett av de mest utsatta arbetena utifrån press och psykisk arbetsbörda. Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och stress utifrån de kvinnliga grundskollärarnas perspektiv. Studiens teoretiska ramverk innefattar Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Robert Karasek och Töres Theorells krav-kontroll-stödmodell. Teorierna appliceras för att undersöka lärarrollen och lärares upplevda arbetsmiljö. Empiriskt material har samlats utifrån sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnliga grundskollärare som arbetar på fyra olika grundskolor i Stockholmsområdet. Resultatet visar att läraryrket omfattar två huvudsakliga aspekter av stress. Den första aspekten omfattar det administrativa arbetet där mycket deadlines och höga krav förekommer. Lärarna arbetar under hög arbetsbelastning, vilket medför att arbetet aldrig blir färdigt eller har inget slut. Den andra aspekten av lärarnas stress berör undervisningen som inkluderar elevrelationer och klassrummets arbetsmiljö. Det administrativa arbetet och undervisningen innebär att lärare bemöter flera olika roller där de förväntas agera professionellt, vilket kan vara psykiskt påfrestande och orsaka etisk stress. Rollerna innebär bland annat att lärarna behöver anpassa sig till varje elevs unika behov, men även samarbete med kollegor samt utomstående är viktiga komponenter. Höga krav ingår i lärarnas arbetsmiljö, eftersom lärarrollen innefattar stora ansvarsområden. Ett relevant och ökat omtalat ansvarsområde är arbetet kring elevernas hälsa. Lärarnas höga krav jämfört i förhållande till tillgången av resurser, granskas i syfte att tolka lärarnas arbetssituation. Trots tillgången till flera resurser i läraryrket, visar resultaten att lärare upplever mer stress än någonsin i sitt yrke.

The study aims to compare public procurement practices in four municipalities in Kronobergs County and analyze procurement requirements and monitoring from an environmental sustainability perspective, which is of high importance in today's society. The study reveals a significant shortage of resources for both requirement setting and monitoring, directly linked to the available municipal resources. The municipalities need to undertake various activities, such as market analysis and monitoring, but there are concerns about whether they have sufficient resources in terms of knowledge, expertise, time, and personnel to carry out these tasks effectively. The allocation of responsibilities within the procurement process is unclear, and the municipalities tend to delegate responsibilities to different entities. This is likely due toinadequate management responsibility and insufficient political decisions. Procurement officers also play a crucial role, but if the responsibility allocation is unclear and the involved individuals perceive it as challenging, it leads to a lack of accountability throughout the process. Overall, regardless of their size, municipalities do not adhere to the Plan-Do-Check-Act (PDCA) cycle for continuous improvement. It was also observed that many municipalities discussed similar issues in requirementsetting and monitoring, indicating an overlap between these areas. / Studien syftar till att jämföra offentligt upphandlingsarbete i fyra kommuner i Kronobergs län och analysera upphandlingskrav och uppföljning utifrån ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Bristen på resurser för kravställning och uppföljning är betydande och kopplad till tillgängliga kommunala resurser. Kommunerna behöver genomföra flera moment, som marknadsanalys och uppföljning, men det finns frågetecken kring om de har tillräckliga resurser i form av kunskap, kompetens, tid och personal för att göra det effektivt. Ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen är otydlig, och kommunerna tenderar att delegera ansvaret till olika avdelningar eller verksamheter. Detta beror troligtvis på bristande ledningsansvar och otillräckliga politiska beslut. Upphandlarna har också en viktig roll, men om ansvarsfördelningen är oklar och de involverade personerna upplever det som besvärligt, leder det till bristande ansvarstagande genom hela processen. Generellt sett följer inte kommunerna, oavsett storlek, PDCA-cykeln för kontinuerliga förbättringar. Det noterades att många kommuner diskuterade liknande ämnen inom kravställning och uppföljning, vilket tyder på att dessa områden överlappar varandra.

Denna studie har riktat in sig på lärares arbetsmiljö med fokus på hur de själva upplever den. Lärare beskrivs ofta som en yrkesgrupp med hög stress och mycket krav. Syftet med uppsatsen har varit att belysa de eventuella problem som finns i arbetsmiljön på skolan. Uppsatsen har även sökt svar på vilka faktorer som är av betydelse för stress och psykisk ohälsa hos lärare, samt hur de upplever att det organisatoriska och sociala arbetsmiljöarbetet bedrivs. Tidigare forskning på detta ämne har kunnat belysa en rad olika problem i lärarnas arbetsmiljö, däribland har det visat sig att hög arbetsbelastning och samvetsstress samt tidspress har påtagligt negativa effekter. Vidare har det också förts fram vad som är viktigt för att förebygga ohälsa på arbetsplatser, där vikten av ett gott ledarskap påpekas men även det stöd som erbjuds från såväl chefer som kollegor lyfts fram som en vital del i det hela. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer utförda med nio lärare på grundskole- och gymnasienivå, samt relevanta lagar och föreskrifter som ställts mot intervjuerna. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och ställdes därefter mot två teorier; den nyinstitutionella teorin samt krav, kontroll & stöd-modellen. I analysen av materialet har det framkommit olika teman som ligger till grund för att förstå de problem som återfinns i skolvärlden. Ett av de mer påtagbara handlar om lärares upplevda otillräcklighet. Detta är ett resultat av flertal faktorer, däribland en diskrepans mellan ledning och lärare men även så som skolan har kommit att se ut, med mer ansvar och mindre resurser. Tiden räcker helt enkelt inte till för att lärarna ska hinna uppfylla de krav som de har på sig, krav satta av såväl sig själva som omgivningen.

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.

Syftet med studien är att undersöka om krav, kontroll och socialt stöd kan ha betydelse för grupputveckling i produktutvecklingsprojekt. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvantitativ metod i form av tvärsnittsdesign. Resultatet av studiens multipla regressionsanalys har påvisat attbåde kontroll och socialt stöd har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium. Socialt stöd har dock visat sig ha det starkaste unika bidraget. Variabeln krav har exkluderats från resultatet då den inte har visat sig ha något signifikant unikt bidrag till grupputvecklingsstadium.  Resultatet från den hierarkiska regressionsanalysen har visat att varken teamstorlek eller tiden i det nuvarande projektteamet har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium när dessa variabler kontrollerades för. Det är endast kontroll och socialt stöd som har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium. Utifrån dessa två analyser har slutsatser dragits om att kontroll tillsammans med socialt stöd kan predicera och bidra till att förklara grupputvecklingsstadium i produktutvecklingsprojekt. Teamstorlek och tiden i det nuvarande projektteamet när de kontrolleras för, bidrar inte till att förklara grupputvecklingsstadium i produktutvecklingsprojekt.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.

Sverige påstås vara världens mest jämställda land år 2019 men trots att vi toppar listan över de mest jämställda länderna så är vi långt ifrån att inte vara ett könssegregerat land. Den svenska arbetsmarknaden är i stor utsträckning könssegregerad. Det här är en kvantitativ studie genomförd på ett mansdominerat företag vars syfte är att undersöka vilka könsskillnader vi kan se i arbetsmiljön och om det existerar könsskillnader i hur jämställdheten upplevs på arbetsplatsen.I studiens teoretiska referensram presenteras läsaren för tidigare forskning och teorier om bland annat genus, segregering, arbetsmiljö och modellen om krav-, kontroll och socialt stöd av Karasek och Theorell.  I metodavsnittet presenteras hur vi gått tillväga med datainsamling, hur enkäten skapats och utformats samt hur vi gått tillväga i databearbetningen. I studiens resultat och analys redogör vi för könsskillnader utifrån krav, kontroll och socialt stöd samt jämställdhet. Vi diskuterar även varför dessa könsskillnader uppstår. I resultatet framkommer det att kvinnor i större utsträckning upplever högre krav, högre kontroll och ett högt socialt stöd i jämförelse med män. Det framkommer även att majoriteten av kvinnorna anser att det finns en sexistisk och kränkande jargong om män och kvinnor på arbetsplatsen samtidigt som majoriteten av dem anser att alla behandlas lika på sin arbetsplats. I den sammanfattande diskussionen besvaras frågeställningarna och syftet och vidare förs en diskussion om förslag till vidare forskning samt förbättringar.

Förlossningsvården kan betraktas som en komplex organisation där etablerad styrning är av intresse att undersöka i samband med ökade uppsägningar. Denna studie ämnar att undersöka hur styrning påverkar stress och motivation hos barnmorskor verksamma inom förlossningsvården utifrån Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell. Studien är av kvalitativ form där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer. Empirin mynnar ut i en analys som indikerar att styrningen av organisationen gör det svårt för barnmorskor att hantera de krav som existerar. Analysen visar att vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga eller höga nivåer av krav ökar stress. Vidare konstateras att motivation minskar vid låga nivåer av stöd och kontroll i kombination med låga krav. Studiens slutsats sammanfattar att styrningen av förlossningsvården lett till försvårade möjligheter för barnmorskor att kontrollera sin arbetssituation, en splittrad kultur på arbetsplatsen samt otillräcklig belöning vilket påverkar stress- och motivationsnivåer.

In Sweden social work in general and community care in particular have changed a lot since the 1990s. This is because social work is part of our politically governed welfare service. In a broader context, local governance is influenced by the policies that are put in place, which also influence the ideals that shape the services. Despite this, there has been a lack of investment in professional care staff with adequate training to reflect the educational nature of the work. Previous research shows that there are both high demands on care workers and that these demands come from a variety of sources. For care workers to meet these demands, professionals need both the skills and room for maneuver to realize them. Adequate skills and support from colleagues, management and the organization are crucial for care workers to meet the specific needs of users and prevent problem behaviors. If the demands are too high, the scope for action too small and the social support insufficient, the risk of harmful stress increases. From an organizational and social work environment perspective, this study attempts to provide a picture of how care workers in municipal autism services experience demands, control and support in their work in relation to stress in a contemporary Swedish context. The results of this study show that the organizational and social work environment in municipal autism services is characterized by being relaxed and health-promoting, but that there may be a risk because the demands experienced by staff increase the frequency of perceived stress.

Denna studie behandlar hur studie- och yrkesvägledare, som arbetar på flera skolor samtidigt, upplever sin yrkesroll. Detta studeras genom att titta på vägledarens upplevelse om krav, resurser, förväntningar och stöd. Genom dessa faktorer får läsaren en klarare bild över hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation. Den kvalitativa studien har genomförts på så sätt att sex studie- och yrkesvägledare, som arbetar inom grund- och gymnasieskolan, intervjuats. Vi har utgått från Krav-kontroll modellen för att undersöka hur faktorerna påverkar den upplevda arbetstillfredsställelsen. Resultatet visade att på grund av små tjänster behöver arbetsuppgifterna prioriteras vilket har en negativ inverkan på vägledningen. Att studie- och yrkesvägledarna i denna studie har arbete på flera skolor samtidigt gör att de upplever att de inte utför ett gott arbete på grund av tidsbrist. Detta kan leda till upplevelse av negativ stress. Studie- och yrkesvägledarna upplever att det finns en otydlighet i deras yrkesroll vilket präglar samarbetet på arbetsplatsen. Okunskap om studie- och yrkesvägledares yrkesroll gör att övrig personal har orealistiska förväntningar på vägledarna, vilket påverkar samarbetet och gruppdynamiken.