Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Bakgrund: Distansarbete har vuxit fram som ett alternativt arbetssätt som erbjuder flera fördelar. Men distansarbete som ett permanent inslag i hur anställda väljer att arbeta ställer flera krav på chefer och deras styrning. Under pandemin såg vi hur anställda som övergick till distansarbete efterfrågade större autonomi, medan chefer tidigt satte in fler kontroller. Det har således uppstått en problematik i relationen mellan tillit och kontroll när anställda väljer att arbeta på distans. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva relationen mellan tillit och kontroll under distansarbete, med avsikt att närma sig en förståelse över hur dessa förhåller sig till varandra för att slutligen föreslå hur tillit och kontroll kan balanseras för att uppnå organisatoriska mål. Metod: För att besvara frågeställningarna förhåller vi oss till en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudie på företaget Alpha. Fallstudien består av 12 semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter inom ett verksamhetsområde inom fallföretaget. Resultat: Relationen mellan tillit och kontroll vid distansarbete skildras individuellt per anställd beroende på tre faktorer: (1) personen som undersöks och dennas leveranser, (2) tidsintervallet som undersöks, och (3) processen som undersöks. Vi finner genom vår analysmodell stöd för att personer kan delas in i en av fyra grupper för att bättre förstå vilken nivå av tillit respektive kontroll en anställd bör förhålla sig till. Utifrån detta föreslår vi hur personer genom olika inkrement kan förflyttas för att antingen styrka nivån av tillit eller minska nivån av kontroll. / Background: Remote work has emerged as an alternative way of working that offers several advantages. But remote work as a permanent element in how employees choose to work places several demands on managers and their management. During the pandemic, we saw how employees transitioning to remote work demanded greater autonomy, while managers put in more controls early on. A problem has thus arisen in the relationship between trust and control when employees choose to work remotely. Purpose: The purpose of the thesis is to describe the relationship between trust and control during remote work, with the intention of approaching an understanding of how these relate to each other in order to finally propose how trust and control can be balanced to achieve organizational goals. Methodology: To answer the questions, we use a qualitative research strategy with a case study at the company Alpha. The case study consists of 12 semi-structured interviews with 12 respondents within a business area within the case company. Conclusion: The relationship between trust and control in remote work is portrayed individually for each employee depending on three factors: (1) the person being investigated and their deliverables, (2) the time interval being investigated, and (3) the process being investigated. Through our analysis model, we find support that people can be divided into one of four groups to better understand what level of trust and control an employee should relate to. Based on this, we suggest how people can be transferred through different increments to either strengthen the level of trust or reduce the level of control.

Offentliga rum är en konstant i urbana miljöer och också därför en stor del av människors liv. Att det ska vara tryggt att vistas i dessa offentliga miljöer är således kanske en självklarhet. Trygghet i offentliga miljöer är en central fråga för att skapa en trivsam och säker omgivning för alla människor. Det handlar om att känna sig säker och skyddad när man vistas på platser som parker, torg, gator, kollektivtrafik och andra offentliga utrymmen. En hög nivå av trygghet i dessa miljöer främjar både individens och samhällets välbefinnande. För att uppnå trygghet i offentliga miljöer är det viktigt att ta hänsyn till flera faktorer och implementera lämpliga åtgärder. Dessa faktorer är ibland inte helt självklara och genom vetenskaplig litteratur kan samhällsplanerare bättre förstå och utforma miljöer som människor kan bruka till sin fulla potential.  Undersökningen bygger därför på en komparativ fallstudie av tre offentliga miljöer av olika karaktär. Genom platsanalys och observation har dessa miljöer undersökts för att skapa en fysisk och verklig koppling mellan teori och fysisk planering. Av den kvalitativa textanalysen framkommer det att flera faktorer såsom exempelvis: arkitektonisk design och utformning, belysning, översikt och social kontroll bidrar till miljöns upplevda trygghet. Studering av de olika miljöerna har lett till slutsatsen att Karlskrona kommun har ett trygghetsperspektiv grundad i vetenskapliga teoretiska utgångspunkter vid planeringen av offentliga miljöer men att det finns en del brister i genomförandet. Det vill säga att en dissonans existerar mellan teorin och den fysiska planeringen där förbättringar och strategier för ökad trygghet kan göras.

The changes that have taken place during and after the Covid-19 pandemic are a fact, including the way managers communicate. This is because more and more employees are choosing to work from home, which represents a distance of communication between the manager and employee which they did not previously have. In contrast, remote communication in the consulting industry has been established since before the pandemic, where consulting managers are not present at the same workplace as the consultants. The aim of this study is to investigate the importance of managerial presence in communication between the manager and the employee in the consulting and staffing industry. To answer the aim, a comparison of the communication between a present and an absent manager is carried out. This is done using the concepts: communication, demands, control, support, availability and belonging. To answer the purpose, a comparative qualitative study has been conducted with three consultants and their respective consulting managers, where a comparison between the consultants' current workplace as a consultant and their then workplace when they were not working as a consultant is carried out. The empirical data is analyzed based on the theory of the requirement-controlsupport model, the theory of interaction and organizational identity. The study shows that clear communication and support in the form of the consultant manager's availability to the consultant contributes to an increased sense of control over the work and belonging to the consulting firm for the consultant. Thus, the fact that they do not communicate face-to-face does not matter, if the communication is clear, and the consultant feels a sense of security towards the consultant manager. / Att omställningar skett under och efter Covid-19 pandemin är ett faktum, varav chefers sätt att kommunicera har varit en omställning. Orsaken till omställningen är att allt fler anställda väljer att arbeta hemifrån, vilket skapar en distanskommunikation mellan chef och den anställda som tidigare in existerat. Däremot är distanskommunikationen inom konsultbranschen etablerat sedan innan pandemin, där konsultchefer inte är närvarande på konsulternas arbetsplats. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse chefens närvaro har i kommunikationen mellan chefen och den anställda inom konsult- och bemanningsbranschen. För att besvara syftet har en jämförelse av kommunikationen mellan en närvarande respektive frånvarande chef genomförts med hjälp av begreppen: kommunikation, krav, kontroll, stöd, tillgänglighet samt tillhörighet. För att kunna besvara syftet har en komparativ kvalitativ studie genomförts med tre konsulter och deras respektive konsultchefer, där konsulternas tidigare arbetsplats, när de inte arbetade som konsult, och konsulternas nuvarande arbetsplats jämfördes. Empirin har analyserats utifrån teorin om krav-kontroll-stödmodellen, teori om interaktion samt organisationsidentitet. Studien visar att tydlig kommunikation och stöd i form av konsultchefens tillgänglighet bidrar till ökad känsla av kontroll över arbetet och tillhörighet till konsultföretaget för konsulten. Att de inte kommunicerar ansikte mot ansikte har således ingen betydelse, så länge kommunikationen är tydlig och konsulten känner en trygghet till sin konsultchef.

Bakgrund: Fysioterapeutiska interventioner som exempelvis fysisk aktivitet har positiv effekt på flertalet symptom hos personer med ADHD. Dessa personer har även påvisad nedsatt motorisk kontroll och motorisk färdighet jämfört med neurotypiska personer. Trots påvisade positiva effekter nyttjas inte fysioterapeuters kompetens vid rehabilitering av ADHD. Syfte: Syftet var att kartlägga det aktuella kunskapsläget angående fysisk träning som fysioterapeutisk intervention för ökad motorisk färdighet och ökad motorisk kontroll hos personer med ADHD. Metod: En artikelsökning utfördes i databaserna Pubmed, PEDro, Cinahl, Web of Science och Scopus. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar varav fyra av dessa inkluderades. Referenslistor på inkluderade artiklar och review-studier granskades, vilket resulterade i ytterligare två inkluderade artiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes i en resultattabell. Resultat: Fem artiklar, varav fyra av dessa med högt bevisvärde, visar att fysisk träning har signifikant effekt på motorisk färdighet. En artikel med högt bevisvärde indikerar att fysisk träning har signifikant effekt på motorisk kontroll. Effekten verkar inte bero på vilken typ av träning som utfördes, däremot visar en studie att högintensiv träning verkar ha bättre effekt på motorisk färdighet än lågintensiv. Konklusion: Fysisk träning verkar ha effekt på motorisk färdighet och motorisk kontroll hos personer med ADHD oavsett typ av träningsform. Högintensiv träning verkar ge bättre effekt på motorisk färdighet än lågintensiv. Brist på forskning inom området leder till svårigheter att dra tydliga slutsatser utifrån dessa resultat, därav behöver fler studier utföras.

Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa individernas beskrivningar och upplevelser av konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser. Fokus ligger på att förstå konfliktens olika aspekter och dess påverkan på både gruppen och myndigheterna. Genom att använda narrativ analys av deras berättelser i tre dokumentära TV-serier undersöker denna studie och tolkar deras berättelser utifrån Goffmans teorier om social kontroll och stigmatisering. Tidigare forskning visar att myndighetsingripanden ofta sker på grund av oro för barnens välbefinnande inom de nya religiösa rörelserna. Resultaten visar att både explicita och implicita maktutövning integreras med varandra och är rotad i ledarskapet. Både myndigheterna och religiösa ledare utövar makt genom olika strategier och metoder för att kontrollera och påverka sina anhängare. Detta visar att maktutövningen bidrar till att förstärka stigmatisering och social kontroll. Myndigheterna förlitar sig på regelverk, lagar och auktoritet medan de religiösa ledarna utnyttjar auktoritet. Resultateten visar även en bristande kunskap hos myndigheterna när det kommer till hantering av sådana konflikter, vilket resulterade i skada och negativa konsekvenser för många individer, särskilt barnen inom dessa rörelser. Det framkommer att allt mänsklig handlande har komplexa konsekvenser och att en ökad förståelse behövs för att kunna hantera dessa situationer på ett mer effektivt sätt. Genom att inkludera dessa aspekter av individers upplevelser ger denna studie en djupare inblick i de individuella erfarenheter som uppstår under konflikten mellan myndigheterna och nya religiösa rörelser.

The rapid digital development has transformed our lives, and today we can work in new ways compared to before. With an increased demand for flexible work arrangements, where the home serves as a workplace, it is crucial for companies to understand how this affects the well-being of employees. Therefore, the purpose of this study is to examine how the possibility of work flexibility promotes individuals well-being. Previous research points out several factors that can influence well-being during remote work, including the work environment, the balance between work and private life, and interaction. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model (1990), but in specific sections, support will also be drawn from studies by Kangas et al. (2023) and Espersson et al. (2023) using the concepts of Family-supportive supervisor behaviors and urholkade sociala relationer. The study is based on qualitative interviews conducted with employees in various units at Västerås municipality who work part-time at the physical workplace and part-time remotely. The results show that remote work is significant, especially for employees work-life balance, which positively impacts their well-being. What is really important for well-being is the ability to manage and plan worktasks on your own, no matter where you're working. / Den snabba digitala utvecklingen har förändrat våra liv och idag kan vi arbeta på nya sätt jämfört med tidigare. Med en ökad efterfrågan på flexibelt arbete med hemmet som arbetsplats, är det viktigt att företag är insatta i hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande. Syftet med studien är därför att undersöka hur möjligheten till arbetsflexibilitet främjar individers välbefinnande. Tidigare forskning visar på flera faktorer som kan påverka välbefinnandet under distansarbete, såsom arbetsmiljön, balansen mellan arbete och privatliv samt interaktionen. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), men i särskilda avsnitt kommer även stöd tas från studier av Kangas m.fl. (2023) och Espersson m.fl. (2023) med begreppen Family-supportive supervisor behaviors och Urholkade sociala relationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med medarbetare inom olika enheter på Västerås kommun som arbetar halvtid på den fysiska arbetsplatsen och halvtid på distans. Resultatet visar att distansarbete är betydelsefullt, speciellt för medarbetarnas livspussel, vilket har en positiv inverkar på deras välbefinnande. Det som framkommer som avgörande för välbefinnandet är förmågan att självständigt styra och planera arbetsuppgifterna, oavsett platsen för arbetet.

Studien handlar om civil-militära relationer och att militär makt styrs genom demokratisk kontroll i demokratier för att inte bli alltför stark gentemot samhället, vilket innebär att politiker har civil överhöghet över militären och officerare. Att militären ska vara tillräckligt stark för att försvara samhället, men ändå tillräckligt underordnad folkvalda politiker så de följer politiska direktiv anses av forskarna vara en paradox, och denna balans uppfattas utmanande att få till. Vidare är problemet att dagens officerare är en del av det civila samhället, och förväntas vara goda medborgare precis som folket. Detta gör att officerare riskerar att hamna mitt emellan de funktionella och samhälleliga imperativen som militären styrs av, vilket antas kunna skapa friktion. Syftet med studien är dels att omhänderta officersprofessionens egna upplevelser av demokratisk kontroll och civil överhöghet, dels att ge ett svenskt perspektiv på dessa fenomen.    Resultatet visar att såväl forskare som respondenter är överens om att demokratisk kontroll och civil överhöghet är det enda tänkbara styrsättet över militären i demokratier. Folket väljer politiker som styr samhället och genom demokratisk kontroll försvaras ordningen med civil överhöghet över militären. Vidare visar resultatet att den svenska officersprofessionen endast påverkas positivt av demokratisk kontroll och civil överhöghet samt att lojalitet gentemot politiken är en självklarhet för officerare. Systemet är inbyggt i officerskollektivet och är något officerare förhåller sig till. Uppfattningen är att officersprofessionen inte ska påverkas av demokratisk kontroll och civil överhöghet, då endast högre officerare har i uppgift att dialogisera med den politiska nivån.

This qualitative study highlights how independent artists experience various role conflicts and how they use boundaries. The study takes its point of departure from previous research on how boundaries and role conflicts arise in several different professions. Four separate qualitative interviews have been analyzed according to a thematic analysis. The interview questions focused on how independent artists combine their commitments, which role conflicts they experience and how they make use of boundaries.

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.