The space industry and the technological developments regarding space exploration hasn’t been this popular since the first moon landing. The privatization of space exploration and the vertical landing rockets made rocket science mainstream again. While being able to reuse rockets is efficient both in terms of profitability and popularity, these developments are still in their early stages. Vertical landing has challenges that, if neglected, can cause disastrous consequences. The existing studies on the matter usually don’t account for aerodynamics forces and corresponding controls, which results in higher fuel consumption thus lessening the economical benefits of vertical landing. Similar problems have been tackled in studies not regarding booster landings but regarding planetary landings. And while multiple solutions have been proposed for these problems regarding planetary landings, the fact that the reinforcement learning concepts work well and provide robustness made them a valid candidate for applying to booster landings. In this study, we focus on developing a vertical booster descent guidance and control law that’s robust by applying reinforcement learning concept. Since reinforcement learning method that is chosen requires solving Optimal Control Problems (OCP), we also designed and developed an OCP solver software. The robustness of resulting hybrid guidance and control policy will be examined against various different uncertainties including but not limited to wind, delay and aerodynamic uncertainty. / Rymdindustrin och den tekniska utvecklingen av rymdutforskningen har inte varit så populär sedan den första månlandningen. Privatiseringen av utforskningen av rymden och de vertikala landningsraketerna medförde att raketvetenskapen återkom som en viktig huvudfråga igen. Även om det är effektivt att återanvända raketer i form av lönsamhet och popularitet, är denna utveckling fortfarande i sina tidiga stadier. Vertikal landning har utmaningar som, om de försummas, kan orsaka katastrofala konsekvenser. De befintliga studierna i frågan redovisar vanligtvis inte aerodynamikkrafter och motsvarande regulatorer, vilket resulterar i högre bränsleförbrukning som minskar de ekonomiska fördelarna med vertikal landning. Liknande problem har hanterats i studier som inte avsåg boosterlandningar utan om planetariska landningar. Även om flera lösningar har föreslagits för dessa problem beträffande planetariska landningar, det faktum att förstärkningsinlärningskonceptet fungerar bra och ger robusthet gjorde dem till en giltig kandidat för att ansöka om boosterlandningar. I den här studien fokuserar vi på att utveckla en lagstiftning för styrning av vertikala booster-nedstigningar som är robust genom att tillämpa koncepten inom förstärkningsinlärning. Ef- tersom förstärkt inlärningsmetod som väljs kräver lösning av optimala kontrollproblem (OCP), designade och utvecklade vi också en OCP-lösningsmjukvara. Robustheten för resulterande hybridstyrning och kontrollpolicy kommer att undersökas mot olika osäkerheter inklusive, men inte begränsat till vind, fördröjning och aerodynamisk osäkerhet.

Fuel Cell Hybrid Electric vehicles are hybrid vehicles that consist of both fuel cells and batteries as energy conversion systems. The Energy Management System plays an important role in the operation of the fuel cell hybrid system, as it helps in reducing the hydrogen consumption of the system. This study investigates an optimal control algorithm with an aim to reduce the hydrogen consumption of the fuel cell system for five different drive cycles operating in Europe. Model Predictive Control(MPC) is used to solve the optimal control problem, by formalizing a look ahead controller, utilizing its receding horizon approach. The optimal controller analysis is compared with a conventional rule-based controller, by analysing the hybrid system over various battery and fuel cell sizes, on the basis of the overall hydrogen consumption. Firstly, a simplified system model is developed, by modelling the fuel cell system with respect to the efficiency curve of the hydrogen power and fuel cell power. The battery system model with its State of Charge(SOC) is coupled with the fuel cell model to form an objective function satisfying the power demand from the drive cycles. The MPC controller and the rule-based controller are implemented in MATLAB and the powersplit analysis is simulated for all five routes. The results show that the energy management system with the MPC controller optimizes the powertrain configuration efficiently, with preparing for the uphill or downhill, such that the battery SOC stays in its limits and the fuel cell operates in the most efficient range. This ensures operating over different types of drive cycles with the most efficient battery and fuel cell size, hence concluding with the MPC controller outperforming the rule-based one. / Fuel Cell Hybrid Electric Vehicle (FCHEV) är hybridfordon som består av både bränsleceller och batterier som energiomvandlingssystem. Energy ManagementSystem (EMS) spelar en viktig roll i driften av bränslecellshybridsystemet, eftersom det hjälper till att minska systemets vätgasförbrukning. Denna studie undersöker en optimal styralgoritm framtagen i syfte att minska syfte att minska vätgasförbrukningen i bränslecellssystemet. Algoritmen testas på fem olika körcykler, baserade på verkliga Europeiska vägsträckor. Model Predictive Controller (MPC) används för att lösa det optimala styrproblemet, genom att formalisera en framåtblickskontroller med hjälp av dess vikande horisont. Den optimala kontroller jämförs med en konventionell regelbaserad kontroller, genom att analysera hybridsystemet över olika batteri- och bränslecellstorlekar, baserat på den totala väteförbrukningen. Först utvecklas en förenklad systemmodell, som modellerar bränslecellssystemet med avseende på effektivitetskurvan för vätgaskraften och bränslecellseffekten. Batterisystemmodellen med dess State of Charge (SOC) är kopplad till bränslecellsmodellen för att bilda en målfunktion som tillfredsställer kraftbehovet från drivcyklerna. MPC-styrningen och den regelbaserade styrningen är implementerade i matlab och effektdelningsanalysen simuleras för alla fem rutterna. Resultaten visar att energihanteringssystemet medMPC-styrningen optimerar drivlinans konfiguration effektivt, med förberedelser för uppförsbacke eller nedförsbacke, så att batteriets SOC håller sig inom sina gränser och bränslecellen arbetar i mest optimala räckvidden. Detta säkerställer drift över olika typer av körcykler med den mest effektiva batteri- och bränslecellsstorleken, och avslutar därför med att MPC-styrenheten överträffar den regelbaserade.

Krav och kontroll utgör delar av den så kallade krav, kontroll, och stödteorin som ofta används för att förklara hälsoutfall i arbetslivet. En organisations ledarskap tillskrivs ofta den stödjande funktionen i krav, kontroll, och stödteorin. Genom teorin tilldelas ledaren ett ansvar för såväl anställdas hälsa som välbefinnande i arbetslivet. Att inneha en chefsroll i en organisation kan utifrån detta betraktas som utmanande. Ledarskapsforskningen innehåller en teori om hur ledaren kan anpassa nivån av stöd i relation till motstridiga krav i arbetslivet. Andra studier menar att ledarskap är ett resultat av den kontext ledarskapet utövas i. Första linjens chefer beskrivs genom forskning som en chefsposition utsatt för höga krav i kombination med begränsade kontrollutrymmen. Särskilt utsatta anses första linjens chefer inom hälso-, och sjukvården vara. Studier inom ämnet fokuserar främst på första linjens chefer med en vårdrelaterad yrkesroll där patientkontakt ingår, som verkar inom den offentliga hälso-, och sjukvården. Då den privata vårdsektorn växer sig allt större kan forskning med inriktning mot privat hälso-, och sjukvård ses som intressant att studera. Studiens syfte är att undersöka och beskriva första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll inom den privata psykiatri-, och missbruksvården. Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sammanställts genom en fenomenografisk analysansats. Resultatet av studien visar att första linjens chefers upplevelser av krav och kontroll är ett relaterade till chefsrollens ansvarområden, kontext och möjlighet att utöva ledarskap. Första linjen chefernas möjlighet att utöva ledarskap är i sin tur ett resultat av omgivande kontext. Att addera kontext som en faktor i den befintliga krav, kontroll stödteorin kan utökas förståelsen för chefers arbetsmiljö, möjlighet att utöva ledarskap och möjlighet att ge underordnade anställda stöd. / Aim: Examine and describe first line managers’ perceptions of demand and control within the private psychiatric, and treatment care. Background: First line managers’ (FLM) work in health care contains high demands and limited control space. It is claimed through leadership research that leaders can adapt the amount of support and control to a given work situation. Other leadership studies claims that a certain work situation, context, can affect the leadership performance. Due to the demand, control, support model, work situations containing high demands and limited control space effects the individuals’ experience of work in a negative way that can affect health and wellbeing. Method: Ten first line managers’ from the private psychiatric and treatment care were interviewed. The interview material was analyzed and presented through a phenomenographic analysis. Result: FMLs’ experiences of demand and control were a result of manager role’s responsibilities, context and opportunity to exercise leadership. FMLs’ opportunity to exercise leadership was in turn a result of surrounding context. Conclusion: Adding context to the existing demand, control and support model can develop an understanding of managers' work environment, opportunity to exercise leadership and ability to support subordinate employees.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur födelseordning (syskonposition och kön) och ledarskap (ledare och icke-ledare) påverkar arbetsrelaterad upplevd kontroll (Work Locus of Control). Ett urval av 116 individer besvarade en enkät bestående av bakgrundsfrågor och mätskalan arbetsrelaterad upplevd kontroll, WLCS. Resultatet visade två signifikanta huvudeffekter av ledarskap respektive kön på arbetsrelaterad upplevd kontroll. Ledare och kvinnor hade en högre intern arbetsrelaterad upplevd kontroll än icke-ledare och män och bekräftar resultat från tidigare studier, men där resultatet skiljer sig för kvinnor. / The primary objective of this research was to investigate how birth order (sibling position and gender) and leadership (leader and non-leader) determine Work Locus of Control. The sample consisted of 116 individuals answered the survey, consisting of background questions and the Work Locus of Control scale, WLCS. The results showed two significant differences between leadership and gender, regarding Work Locus of Control. Leaders and women had a higher internal Work Locus of Control than non-leaders and men, which confirmed the results from previous studies, but whit different result for women.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Internal control is something that’s grown more important for enterprises to keep in mind. The community is increasingly affected by the IT-development which demands a bigger degree of security. Enterprises needs to make sure that their systems are up to date and secure enough to keep it safe from unauthorized to take part of sensitive information. Internal control can exist in a major part of the work. If an enterprise have a goal for no harm or serious injury at work, internal control is necessary to reach that goal. The purpose for this essay is to examine how five different departments of Trafikverket practices internal control. How internal control is described. How the guidance from the managements is described and how it reaches the rest of the enterprise. This will lead to a proposal of improvement of the internal control at Trafikverket. We focus our frame of reference on the COSO-model and its five components. The components included in the COSO-model are control environment, risk valuation, control activities, information and communication and monitoring. The essay is a case-study of Trafikverket. We have chosen a qualitative method and interviewed five respondents from the different departments on Trafikverket. The respondents we interviewed works with internal control in their everyday work or have a god insight in the subject. We used a semi structured interview guide with questions based on the COSO framework. The results from our study shows that it exist big variations between how the departments work with internal control. It emerged that there are new guidelines for how the work should be done. This makes it necessary with education to implement the new ways to work. How the departments use the COSO-model varies. Some of them have incorporated the model in their new ways to work others have never heard of it. The conclusion of our study shows that the COSO-model and it´s components contribute to a functioning internal control. Implementing the components is important and the most important feature to good internal control is the corporate management. Education within the enterprise is the most effective way to inform the staff about the model and to implement it. / Intern kontroll är något som blir allt viktigare för organisationer att ha koll på. Samhället påverkas allt mer av IT-utvecklingen vilken ställer krav på en viss grad av säkerhet. Organisationer måste försäkra sig om att deras system är tillräckligt säkra för att inte obehöriga ska komma åt känslig information. Intern kontroll kan finnas i en stor del av arbetet. Om en organisation har ett mål för att ingen ska skadas allvarligt eller avlida på arbetsplatsen, krävs det interna kontroller för att uppnå målet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de olika verksamhetsområdena inom Trafikverket tillämpar intern kontroll. Hur intern kontroll beskrivs i ledningssystemet och hur det når ut i verksamheten. Det ska leda till ett förbättringsförslag av den interna kontrollen hos Trafikverket. Vår teoretiska referensram fokuserar på COSO-modellen och de fem komponenter som ingår i modellen. De komponenter som ingår i COSO-modellen är kontrollmiljö, riskvärdering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt övervakning. Uppsatsen är en fallstudie på Trafikverket. Vi har valt en kvalitativ metod där vi genomfört fem intervjuer på de olika verksamhetsområdena på Trafikverket. Vi har intervjuat personer som har positioner där de arbetar med intern kontroll eller har god insyn i området. Vi har använt en semistrukturerad intervjuguide där frågorna baserats på COSO:s ramverk. Resultatet av vår studie visar att det finns stora variationer i hur verksamhetsområdena arbetar med intern kontroll. Det framkom att det har kommit nya riktlinjer för hur arbetet ska utföras. Det i sin tur kräver en utbildningsinsats för att implementera arbetssätt. Hur verksamhetsområdena använder COSO-modellen i arbetet varierar. Vissa har det inarbetat i arbetssätten och känner till modellen medan andra aldrig har hört talats om den. Slutsatser av vår studie visar att COSO-modellen och dess komponenter bidrar till en fungerande intern kontroll. Att implementering av komponenterna är viktig och att det viktigaste för bra intern kontroll är företagsledningen. Utbildning inom organisationen är det effektivaste sättet att informera de anställda och implementera modellen.

Vårt syfte är att beskriva och analysera hur tjänsteföretag kommunicerar via sociala medier gentemot kunder samt vilka problem de kan uppleva med att kommunicera via sociala medier. För att kunna besvara vårt syfte har vi utformat två forskningsfrågor: Hur kan ett tjänsteföretag kommunicera via sociala medier? Vilka problem skulle ett tjänsteföretag kunna uppleva med att kommunicera via sociala medier? Vårt arbete följer en kvalitativ forskningsmetod med syfte att ge en djupare förståelse inom det valda forskningsområdet. Vi har utgått ifrån en abduktiv ansats då vi har växlat mellan att utgå ifrån empiri och teori. Materialinsamlingen har skett genom primära samt sekundära källor där empirin har präglats av semistrukturerade intervjuer. För att få ett så brett perspektiv som möjligt har vi utgått ifrån intervjuer med sex tjänsteföretag med olika verksamheter samt två intervjuer med utomstående konsulter. I vår uppsats har vi kommit fram till att de tjänsteföretag som har präglat vår datainsamling främst har använt sig av annonsering på Facebook i sin kommunikation via sociala medier. Samtidigt som ingen av de utvalda tjänsteföretagen har haft någon uttalad strategi som de måste följa i sin kommunikation via sociala medier har deras främsta syfte handlat om att sprida information kring erbjudanden samt kring deras verksamhet. Vi har dessutom kunnat konstatera att framförallt tidsbegränsningen och sociala mediers funktionalitet har upplevts som ett problem av flera tjänsteföretag. Utöver detta har merparten av tjänsteföretagen förklarat att de överlag har upplevt att de har mindre kontroll via sin kommunikation på sociala medier. / The purpose with this study is to describe and analyze how service companies communicate via social media against customers and what problems they can experience by communicating via social media. In order to answer our purpose, we have designed two research questions: How can a service company communicate via social media? What problems could a service company experience by communicate via social media? Our study follows a qualitative research method with the purpose of giving the reader a deeper understanding of the chosen area of research. We have assumed an abductive research approach since we are switching between the use of empiricism and theory. The material has been collected through primary and secondary sources were the empirical data consists of semi-structured interviews. In order to get a as broad perspective as possible, we have assumed interviews with six service companies in different categories as well as two interviews with external consultants. In our paper, we have come to the conclusion that the service companies that has characterized our data collection mainly has used advertising on Facebook in their communication via social media. While none of the selected service companies had no explicit strategy which they must follow when communicating via social media, their main focus have been centred on disseminating information about their offers and about their business. We have furthermore found that especially time constraints and social media functionality has been perceived as a problem by a number of service companies. In addition, the majority of service companies stated that they generally have experienced that they have less control via their communication on social media.

No description available.

Our purpose with this qualitative study is to investigate how teachers experience their work situation, using Karasek and Theorell’s demand-, control- and support model. The study is based upon ten semi-structured interviews with gymnasium teachers. The interviews were transcribed and coded with three different themes; demand, control and support. We analyzed the results with Karasek and Theorell’s mentioned model. The results shows that all three dimensions – demand, control and support – seem important for teachers’ experienced work situation. Though we found that social support seems to be more important than the degree of control, which is the most important dimension according to Karasek and Theorell’s model, as well as according to previous research within the area of psychosocial disorder. Further, we reached the conclusion that a high level of control does not always have to be favorable, as it might cause more stress for the employees. / Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur lärare på en utvald gymnasieskola upplever sin arbetssituation, utifrån Karaseks och Theorells krav-, kontroll och stödmodell. Vi önskar få en djupare förståelse för hur lärares välmående påverkas av krav, kontroll och stöd i arbetet. Vi genomförde tio semistrukturerade telefonintervjuer med gymnasielärare på den utvalda skolan. Intervjumaterialet transkriberades och kodades därefter utifrån tre olika teman; krav, kontroll samt stöd. Analysen gjordes utifrån Karaseks och Theorells ovan nämnda modell. Resultatet visar att samtliga dimensioner tycks ha en stor betydelse för hur lärare upplever sin arbetssituation. Vi fann att den dimension som verkar vara mest betydelsefull för lärares upplevda arbetssituation är det sociala stödet, och således inte i första hand egenkontroll, som framgår av Karaseks och Theorells modell samt i tidigare forskning. Studien visar vidare att hög egenkontroll inte per automatik behöver vara någonting positivt, som det framstår vid studerande av Karaseks och Theorells modell.

Vår studie baseras på enhetschefers upplevda arbetssituation. Offentliga verksamheter ska verkställa politiskt fattade beslut och därigenom tjäna allmännas intresse. Enhetschefer i den offentliga sektorn befinner sig i skärningspunkt mellan olika intressenter och ska tillgodose olika intressenters behov. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för enhetschefers upplevda arbetssituation utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Med stöd från tidigare forskning vill vi få en ökad förståelse för om arbetssituationen upplevs som stressanden för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studien syftar också till att försöka förstå enhetschefernas upplevelser i relation till organisatoriska faktorer av olika styrningsförfaranden såsom mål- och resultatstyrning som präglar den offentliga sektorn till följd av New Public Management. Offentliga verksamheter är strikt styrda av budget samt tvingas vara kostnadseffektiva i sitt utförande, det har visats i vår studie vara en tänkbar faktor till en upplevd stressad arbetssituation för enhetschefer i den offentliga sektorn. Studiens resultat grundas på tidigare forskning, teorier, samt genom kvalitativ metod där tillvägagångssättet har varit intervjuer med sju kommunala enhetschefer. Vi kan generellt se att det kan bli problematiskt för enhetscheferna att skapa jämvikt mellan ekonomiska riktlinjer som sätts upp av politiker i samband med att tjäna allmännas intresse, som kan medföra upplevd stressad arbetssituation. Vårt resultat visar att enhetschefer har höga krav samt högt beslutsutrymme att planera sitt dagliga arbete. Decentralisering genom New Public Management har lett till ökad arbetsbelastning för enhetscheferna vilket har genererat administrativt arbete som är ett ytterligare krav på enhetschefen. Grad av stöd varierar för våra respondenter. Enhetschefer med delat chefskap har högsta graden av stöd, både socioemotionellt och instrumentellt.