En kvalitativ intervjustudie har genomförts på fem vårdcentraler i Stockholms län där syftet var att undersöka om nio distriktssköterskor upplever att deras psykosociala arbetsmiljö har förändrats sedan införandet av Vårdval Stockholm. Jag ville också undersöka hur de i sådana fall upplevde att det har förändrats, om det fanns skillnader i denna upplevelse beroende på i vilket socioekonomiskt område de arbetar inom samt hur förändringarna skiljer sig från effekter av tidigare vårdreformer. Eftersom Vårdvalsreformen infördes i årsskiftet 2007/2008 finns det knappt någon forskning om denna reform och därför skulle den här studien kunna bidra med intressanta resultat. Teorier och tidigare forskning behandlar psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöns utveckling under 1990-talet inom välfärdstjänsteområdet samt effekter av ett New Public Management-inspirerat styrsystem på sjukvårdens arbetsmiljö. Resultaten av den här studien visar att på alla vårdenheter upplever respondenterna en förändring i den psykosociala arbetsmiljön efter införandet av Vårdval Stockholm som ofta uttrycks som en utveckling åt det sämre, men förändringen är olika stor på de olika vårdenheterna. De största förändringarna har skett i området Sydvästra 1 och i Innerstadsområdet, medan Norrortsområdet tycks ha påverkats minst. Förändringarna tar sig uttryck i minskade resurser, främst i form av personal som leder till stress och ohälsa. Detta gäller dock inte alla enheter. Tidsbristen leder till ett minskat socialt stöd vilket bidrar till minskad arbetsglädje. Nya krav anses främst felaktiga och svåra att hantera, dessutom undergräver de det egentliga distriktssköterskearbetet. I det empiriska materialet finns det inga skillnader i deras upplevelser som enligt denna studiens omfattning kan förklaras av den socioekonomiska situationen i de olika områdena. Det är inte mycket i resultaten som verkar skilja sig från situationen under 1990-talet och alltså därmed från effekter av tidigare vårdreformer. Därför är det svårt att avgöra om de upplevda förändringarna beror på Vårdvalet, om de förstärkts av Vårdvalet eller om de inte alls påverkas av reformen.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga. Syftet med denna uppsats är att klargöra internrevisorns roll och arbetsuppgifter samt definiera internrevision och intern kontroll inom Sarbanes Oxley Act. Vidare har vi för avsikt att redogöra för vad revisorerna anser om den Svenska koden för bolagsstyrning. I syftet ingår även att undersöka hur väl samarbete mellan intern- och externrevisorer fungerar. Metod: Vår studie betraktas som kvalitativ av den anledningen att vi har valt att genomföra detaljerade intervjuer med våra undersökningspersoner för att ta reda på vad dessa anser om internrevisors roll på olika företag. Vi samlade sekundärdata i form av litteratur om kritisk samhällsvetenskaplig forskning, om olika metoder som forskaren använder sig av under arbetets gång. Den litteratur vi använde oss av till vår studie var bland annat Internet, bibliotekets databaser där forskarna kan leta efter böcker, artiklar samt fall ur verkligheten. Vi har använt oss av artiklar från tidningen Balans för att kunna få en djupare insikt i det aktuella ämnet. Vi har även studerat tidigare magisteruppsatser som finns bland bibliotekets referens litteratur. Den sökmotor vi använde oss av till största delen var Google. Resultat och slutsats: I uppsatsen har vi undersökt hur de interna kontrollerna påverkar internrevisorns roll och arbetsuppgifter inom företagen samt internrevisorernas samarbete med externrevisorer. Vi har dragit slutsatsen att alla stora företag med en hög omsättning bör ha en internrevisor. Internrevisorns närvaro kan bidra till ett bättre resultat för verksamheten och samtidigt kan det underlätta det arbete som externrevisorn utför. För att internrevisorns verksamhet skall uppfattas som positiv och som en tillgång för företaget måste internrevisorn placeras under styrelsen eller Revisionskommittén eftersom företagets VD och ekonomichef involveras i granskningen. Detta ger signaler till organisationen att internrevisionen är viktig och även visar att internrevision som funktion accepteras av företagsledningen. En bra strukturerad organisation med god kommunikation genom de olika beslutsorganen är viktig för att internrevisorn inte ska betraktas som polis eller motståndare i organisationen. Samarbetet mellan internrevisorn och externrevisorn är avgörande för det slutliga resultatet. Externrevisors uppgift är att se till att få tillräcklig information från internrevisorn för att kunna skriva en revisionsberättelse medan internrevisors roll är att bistå externrevisorn med underlag om hur företagets kontrollprocesser fungerar. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att undersöka om internrevisorernas roll i olika företag kommer att förändras som en följd av Sarbanes Oxley Act. Ytterligare en intressant uppgift skulle vara att få studera i vilken utsträckning SOX kommer att påverka internrevisionen på svenska företag och vilka nya funktioner som internrevisorer i Sverige kommer att få. Att ingående studera samarbetet mellan intern- och externrevisorer skulle också vara ett intressant uppslag. Då det inte är så många externrevisorer som kommunicerar med sina kollegor. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats kommer att vara till inspiration och vägledning för de studenter som kommer att arbeta inom revisionsyrket. / Aim: The background of this paper is the collapse of Enron which took place in the USA in 2001. The crash of this huge financial conglomerate gave rise to many discussions. Among them were: how the laws are being followed as well as the market’s capacity to react to important information quickly. These events gave rise to an international discussion about both the importance of the work that internal auditors do and the companies system for internal control. In order to govern the company correctly its leaders should have an internal auditor whose task is to make sure that internal control in the company is reliable and appropriate. The aim of this paper is to learn what internal audit and control are according to Sarbanes Oxley Act, as well as to find out what role and tasks the internal auditor has in different companies. We have also looked into the problem of what different auditors think about the Swedish code for corporate governance as well as how well the cooperation between internal and external auditors functions. Method: Our search is qualitative because we have chosen to make detailed interviews with our respondents in order to find out what they think of the role of the internal auditor in different companies. The secondary information that we have gathered consists of literature on critical scientific research, on different methods that the researcher uses while writing the paper. The sources that we used were Internet, the library’s database where we could search for books, articles and real cases. We used some articles from a Swedish newspaper Balans in order to get a deeper understanding of the subject we were writing about. We have even studied earlier papers that we could find among the library’s reference literature. Google was also a good means of searching for relevant information. Result and conclusions: In this paper we have examined how internal control influences the role of the internal auditor and how internal and external auditors cooperate and communicate with each other. We have come to a conclusion that all big companies with big financial resources should have an internal auditor because he might contribute to a better result of the company and can make it easier for the external auditors to do their job. In order to see an internal auditor as a positive resource in the company he should be placed under management or the Committee of the auditors, because the company’s chief and economic advisors are involved in the company’s review. This might give signals to the organization that internal audit is important and that it is a function which should be accepted by the company’s management. A well- structured organization with good communication through different levels is important so that the internal auditor is not viewed as a policeman or someone who is acting against the organization. Cooperation between internal and external auditors is very important when it comes to the company’s final result. The task of the external auditor is to get enough information from the internal auditor in order to write down a final report. The internal auditor should assist the external auditor in giving the information about how the company’s process of internal control works. Suggestions for future research: It would be interesting to make a research about how the role of the internal auditor is going to change as a result of Sarbanes Oxley Act. It would also be interesting to find out how SOX is going to influence internal audit at Swedish companies and what new work tasks internal auditors are going to have in the future. It’s important to learn how internal and external auditors are going to cooperate with each other in the future because there are not so many external auditors that communicate with their colleagues on a daily basis. Contribution of the thesis: We hope that this thesis can inspire the students who are going to work as auditors in the future.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll.   Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen. Enligt uppsatsens utredningsmodell är revisorns viktigaste ställningstagande huruvida utlagda funktioner är väsentliga för företagets interna kontroll över finansiell rapportering. Om de bedöms väsentliga ska revisionsbevis i form av en RS 402 inhämtas eller då detta saknas test av uppdragstagarens kontroller genomföras. Den empiriska undersökningen visar dock att de revisorer som arbetar med små företag bedömer redovisningskonsultens kunskaper vara det viktigaste ställningstagandet. Få av dessa revisorer har kommit i kontakt med RS 402 i det praktiska arbetet.   En ny revisionsstandard på området, ISAE 3402, håller dock på att utarbetas av International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) och förväntas införas tidigast under hösten 2009. Uppsatsen utreder även hur revisionsprocessen kommer att påverkas av införandet av den nya standarden. Den största förändringen i jämförelse med RS 402 förväntas bli att ledningen av servicebyrån på uppmaning av kundföretaget ska lämna ett intyg som försäkrar att de uppgifter man lämnat om företagets rutiner och kontroller är riktiga. Uppsatsförfattarna tror dock att det kommer att dröja flera år innan vi ser en ökning av dessa intyg och utlåtanden som beskriver redovisningsbyråns interna kontroll, då det finns en stor motvilja bland små företag, revisorer som reviderar dessa företag och redovisningsbyråer att omge sig med mer byråkrati.

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

This essay aims to study how national tests in the ninth grade are being viewed upon in the Swedish school system. What are the affected people’s thoughts regarding its field of application? For further information about this matter, three different sub studies have taken place. In the first sub study, literature from The Swedish National Agency for Education (SNAE) has been studied and compared to other researches. In the second sub study, pupils who took part in the national tests during the previous year answered a survey about their experiences working with the tests. The third sub study includes interviews with 12 teachers who all work with national tests in the ninth grade. These teachers were asked questions about their experiences working with the national tests. Results from the three sub studies are discussed thoroughly and are being brought together through a neo-rationalistic perspective in the discussion part of the essay. The major conclusion made is that there is a difference between the guidelines given by SNAE and how the affected people within the schools look upon the test system.

The purpose of this essay has been to examine whether attitudes and behavior among Swedish people who takes snuff are dissonant or not and how their attitudes are affected by the media debate about the health risks snuff can cause. Furthermore, we were interested in finding out how different reference groups´ attitudes would influence the attitudes and the willingness of people to stop taking snuff and investigate how much control the people who take snuff think they have. To answer these questions we chose to ask primarily students at Stockholm University and Södertörns Högskola. The students were asked to fill out a questionnaire with 22 questions and the 100 responses we collected were worked up in a statistic program, SPSS, on the computer. The main models used for the essay and for the questionnaire were the Theory of Planned behavior and the Dissonance theory. Later, theories about rationality, risks and health were added to the essay. The results showed that the media debate does not influence the respondents to stop taking snuff and since the majority of the respondents had many friends that took snuff as well, the respondents didn’t feel any great dissonance which made their intention to stop even smaller. The answers to the question about the perceived behavior control tended to be quite contradictive. The respondents admitted to be addictive to nicotine but at the same time they said that they were able to quit taking snuff tomorrow if they wanted to. It seems like they underestimated the power of nicotine and overestimated their ability to quit. This is according to earlier research a very common thing among addicts. The results are not statistically significant since the number of respondents were very few. This essay may serve as a preliminary investigation for further research in this area.

This is a qualitative study based on eight interviews, four of which have been probation inspectors and three have been external controllers, or controllers as they say, and one have been an email interview with the headquarters of the correctional treatment. The interviews have been made on probation service offices in southern Sweden. The purpose of this study is to investigate how the professionals in Probation service see their work with intensive supervision with electronic monitoring. We are interested in their work from mainly three aspects, how they look at their control, how they see the intensive supervision with electronic monitoring as collective punishment and how they work with the client's family. In our results it emerges through interviews that probation staff in general find it difficult to work with the Children Convention (CRC) and the law when it comes to intensive supervision with electronic monitoring. They mostly do not believe that intensive supervision with electronic monitoring is a collective punishment for the adults but when it comes to children it becomes a longer discussion with different arguments and thoughts. Our results have found that in comparison to prison, most people seem to find that intensive supervision with electronic monitoring is a decent punishment. Most of the professionals are aware, and think it's important to recognize, that they are in a position of power in relation to the client. In the analysis, we establish an outcome from the interviews into our theories and trying to find a connection between them.

This project has been carried out in cooperation with Volvo Construction Equipment. A new control intended to give an intuitive understanding for the new generation of operators of how to handle the motor grader has been developed. The project includes parts of the development process, idea to finished concept. The project started with a thorough study of the functions of motor graders not only those built by Volvo but also those from the biggest competitors. Interviews were made with operators about today’s and future controls of graders. In comparison the competitors seem to offer better controls both from ergonomic and cognitive points of view. Hitherto too little interest has been focused by design engineers in problems of the operators. Operators are exposed to wear and tear when driving the graders and they also have difficulties driving the machines all because of the design of the manoeuvring device. From the start to the final concept a great variety of people has been involved in this project e.g. young and old operators, scientists and constructors resulting in a large spread of ideas. The final concept is a new thinking control with respect to the combination of functionality, ergonomics and intuitivety. / Detta projekt har gjorts i samarbete med Volvo Construction Equipment. En ny kontroll har utvecklats som syftar till att ge en intuitiv förståelse för nästa generations väghyvelförare om hur väghyveln hanteras. Projektet inkluderar delar av designprocessen, idé till färdigt koncept. Projektet inleddes med en grundlig studie av väghyvelns funktioner, inte bara de som Volvo tillhandahåller utan även konkurrenternas. Intervjuer hölls med operatörer med frågor om dagens manövrering och framtida lösningar. I jämförelse förefaller det som att konkurrenterna tillhandahåller bättre lösningar på kontrollen ur ergonomiska och kognitiva perspektiv. Tidigare har de problem som operatören upplever inte varit i fokus i produktutvecklingsprocessen. Operatörer riskerar förslitningsskador när de kör väghyveln. De har, på grund av utformningen av styrenheten, även svårigheter att manövrera väghyveln samtidigt som de kör. Redan från start har en stor variation av människor varit inblandade i projektet t.ex. yngre och äldre förare, forskare och konstruktörer. Detta har resulterat i en stor spridning av idéer. Slutkonceptet är en nytänkande kontroll med avseende på kombination av funktionalitet, ergonomi och intuitivitet.

SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka hur revision av företag inom restaurangbranschen ser ut och få ökad förståelse för svårigheterna. Dess syfte är även att söka information om hur den interna kontrollen sköts i företag inom restaurangbranschen. Denna studie skall presentera intressanta åsikter om hur revision inom restaurangbranschen kan underlättas.  Bakgrund:    Att bevaka företagets tillgångar kan vara ett problemområde vilket kan existera i samtliga verksamma företag. Hos dessa utgör oftast intäkterna den största posten i företaget och det är därför viktigt att företaget har kontroll på denna post. Restaurangbranschen är en av de mest fuskbenägna branscherna, detta visar Skatteverkets granskning. Det finns en problematik med att se till att alla kontanter från försäljning verkligen hamnar i kassan. För att förebygga detta är det bra att ha ett system för intern kontroll. Metod:            I denna studie har den kvalitativa metoden använts för att uppnå uppsatsens syfte och besvara problemformuleringen. Studiens primärdata är baserade på personliga intervjuer med fem kvalificerade revisorer, som har erfarenhet av restaurangbranschen. Utöver detta har två restaurangägare och två skatterevisorer intervjuats för att få en djupare förståelse. Slutsats:          Det praktiska tillvägagångssättet vid revision av företag inom restaurangbranschen skiljer sig inte jämfört med andra branscher mer än att större fokus läggs på intäktsredovisningen. Med anledning av att restaurangbranschen i majoritet utgörs av mindre restaurangföretag som anses ha en större problematik med att ha en god intern kontroll utgör substansgranskning i regel tillvägagångssättet vid revision av företag inom restaurangbranschen. Det mesta tyder på att restaurangföretagets behov av systematisk intern kontroll beror till stor del av dess omsättning och ägarens roll i företaget. Den rimligaste tolkningen är att kontanthantering är det huvudsakliga bakomliggande problemområde inom restaurangbranschen. / Purpose:         The purpose of this thesis is to investigate auditing in the catering industry and to gain better understanding of the difficulties faced. Its purpose is also to seek detailed information on how a restaurants internal control is handled. This study will present interesting views on how the auditing process can be simplified in the catering business. Background: To monitor the company's assets can be a problem area which can exist in all operating companies. In these are usually revenues the major part within a company and it is therefore important that the company has control on this record. The catering business is one of the most cheating prone businesses; this is shown in a review done by the Swedish Tax Agency. There is a problem to ensure that all cash from sales actually end up at checkout. To prevent this, it is beneficial to have a system of internal control.  Method:         In this study, the qualitative method has been used to accomplish the purpose of the thesis and answer the problem statement. The studies primary data are based on face-to-face interviews with five qualified accountants, who have experience in the catering business. In addition to this, two restaurant owners and two tax accountants were interviewed in order to gain a deeper understanding of all the issues involved. Conclusion:    The practical approach in auditing firms in the catering business is no different compared to other businesses except greater focus on revenue recognition. Given that the majority of the catering business consists of smaller restaurant companies, they are considered to have a major problem with having a well functional internal control is substantive testing in general practices relating to the audit of companies in the catering industry. Most indications are that the restaurant company's need for systematic internal control depends to a large portion of its sales and owner's role in the company. The most reasonable interpretation is that cash management is the main underlying problem area in the catering business.