<p>Syftet för examensarbetet var att undersöka om elevers balans- och koordinationsförmåga går att förbättra genom daglig motorisk träning, samt om träningen resulterar i någon påverkan på en samlingssituation i klassrummet. Med utgångspunkt från det angivna syftet genomfördes ett kvasiexperiment med före- efter design, där två förskoleklasser, med åtta elever i varje grupp, från två olika skolor deltog. Den ena klassen var experimentgrupp och genomförde daglig träning medan den andra klassen var kontrollgrupp och inte genomförde någon extra motorisk träning. Elevernas balans- och koordinationsförmåga mättes före och efter träningsperioden hos båda grupperna, samt att experimentgruppen observerades både före och efter perioden vid samlingssituationer. Resultatet visade att fler eleverna i experimentgruppen förbättrade sin balansförmåga än eleverna i kontrollgruppen. Även koordinationsförmågan förbättrades hos fler i experimentgruppen än kontrollgruppen. I samlingstillfällena visade några elever ett lugnare beteende efter träningsperioden. Några slutsatser om att det är just den motoriska träningen som påverkat förbättringen hos elevernas resultat kan dock inte dras, då tidsperioden var för kort, eleverna för få, samt att sambandet mellan koncentrationssvårigheterna och den motoriskförmågan är oklara.</p>

Syftet för examensarbetet var att undersöka om elevers balans- och koordinationsförmåga går att förbättra genom daglig motorisk träning, samt om träningen resulterar i någon påverkan på en samlingssituation i klassrummet. Med utgångspunkt från det angivna syftet genomfördes ett kvasiexperiment med före- efter design, där två förskoleklasser, med åtta elever i varje grupp, från två olika skolor deltog. Den ena klassen var experimentgrupp och genomförde daglig träning medan den andra klassen var kontrollgrupp och inte genomförde någon extra motorisk träning. Elevernas balans- och koordinationsförmåga mättes före och efter träningsperioden hos båda grupperna, samt att experimentgruppen observerades både före och efter perioden vid samlingssituationer. Resultatet visade att fler eleverna i experimentgruppen förbättrade sin balansförmåga än eleverna i kontrollgruppen. Även koordinationsförmågan förbättrades hos fler i experimentgruppen än kontrollgruppen. I samlingstillfällena visade några elever ett lugnare beteende efter träningsperioden. Några slutsatser om att det är just den motoriska träningen som påverkat förbättringen hos elevernas resultat kan dock inte dras, då tidsperioden var för kort, eleverna för få, samt att sambandet mellan koncentrationssvårigheterna och den motoriskförmågan är oklara.

Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet är betydelsefullt för barns utveckling och lärande. Genom att få arbeta med kroppen får de bland annat en bättre koncentrationsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter av att arbeta med barns motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i förskolan. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats. Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att fysisk aktivitet är något som anses viktigt att arbeta med i vardagen på förskolan. Förskollärare är medvetna om att man bör arbeta med fysisk aktivitet men resultatet visar att det kan vara svårt att planera in i vardagen. Resultatet visar även på vikten av att som förskollärare vara en bra förebild. Att vara en bra förebild som förskollärare påverkar barnens agerande i sitt utövande i fysisk aktivitet enligt studiens slutsats.

Syftet med detta arbete är att studera hur pedagoger i förskolan tolkar och arbetar med strävansmålen i läroplanen inom verksamheten. Det strävansmål som stått i fokus för vår studie är: Varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelsen för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande (Skolverket, LpFö 98/16). Resultatet visar att förskollärare tolkade begreppen i strävansmålet snarlikt utom i kategorierna hälsa och välbefinnande, där svaren skilde sig åt mellan pedagogerna. Vi har genomfört studien med stöd av enkäter till och intervjuer med ett begränsat antal pedagoger i förskolan. Svaren av intervjuerna analyseras med hjälp av Bourdieus habitusbegrepp. Några av resultaten pekar på att habitus i form av egen tidig fysisk aktivitet också påverkar dessa pedagogers sätt att uppfatta och förhålla sig till det nämnda strävansmålet.

No description available.