Bakgrund För att uppnå en god prestationsförmåga är det viktigt att tillföra energi och näring före, under och efter träning. Det finns ett flertal rekommendationer som beskriver hur detta kostintag bör se ut.Syfte Att jämföra svenska elitinnebandyspelares och motionärers kunskap gällande etablerade kostrekommendationer i samband med träning, samt att undersöka om deltagarna anser sig ha kunskap gällande kost för att optimera sin prestationsförmåga, var den eventuella kunskapen förvärvats och om det finns intresse för mer kunskap.Metod En kvantitativ metod, i form av en enkät, användes. Till databearbetningen utformades en rättningsmall, som baseras på rekommendationer från American Dietetics Association and Dietitians of Canada, Sveriges Olympiska Kommitté och Uppladdningen - Ladda för Innebandy. Vid statistiska test sattes en signifikansnivå till p<0,05.Resultat I studien deltog 79 elitinnebandyspelare och 101 motionärer. Ingen skillnad kunde noteras mellan grupperna vad gäller kunskap om kostrekommendationer i samband med träning. Båda grupperna uppvisade sämre kunskaper om kostrekommendationerna gällande före träning, jämfört med under och efter träning. De flesta av deltagarna, 96 % (n=76) av innebandyspelarna och 83 % (n=84) av motionärerna, ansåg sig ha kunskap om hur de ska äta för att optimera sin prestationsförmåga, samtidigt som många ville ha mer kunskap inom området.Slutsats Elitinnebandyspelarna ansåg sig i högre grad besitta kunskap om kost vid träning, men gruppen uppvisade i stort sett samma kunskap som motionärsgruppen. Kostrekommendationerna som finns för uppladdning inför träning behöver i större utsträckning förmedlas till svenska elitinnebandyspelare och motionärer, vilka även visar ett intresse för ökad kunskap inom ämnet. / Background It is important to add energy and nutrients before, during and after a workout session to perform on a high level. Several guidelines which describe this nutritional intake exist.Objective To compare the knowledge among Swedish elite floorball players and amateur athletes regarding nutritional guidelines before, during and after training sessions. Also to investigate their knowledge of how to optimize their performance with the correct nutrition, where this knowledge has been found and their interest in learning more about recommended nutrition.Method A quantitative study, based on a questionnaire which examines the parameters suited to the objective. A correction template was formulated for processing the data. The template is based on recommendations from the American Dietetic Association and Dietitians of Canada, the Swedish Olympic Committee and Uppladdningen – Ladda för Innebandy. The significance level was chosen to be p<0.05.Results The study involved 79 Swedish elite floorball players and 101 amateur athletes. No statistically significant difference was found between the groups in terms of their knowledge of the recommendations regarding nutrition in conjunction with training. Both groups seemed more knowledgeable of the recommendations regarding nutrition during and after workouts compared to their knowledge of how to prepare for a workout. Most participants wanted to learn more about performance optimization with nutrition, at the same time 96 % of the floorball players and 83 % of the amateurs considered their knowledge to be sufficient.Conclusion Generally the elite floorball players estimated their knowledge about nutrition for exercising to be higher, but their exhibited knowledge were similar to the knowledge shown by the amateur athletes. Guidelines regarding nutrition before workouts should be focused on when informing Swedish floorball players and amateur athletes, and the interest to learn more exists.

<p><strong><p>Bakgrund:</p>Den dominerande cancerformen hos män över 75 år är prostatacancer. Kosten har en påverkan på många sjukdomstillstånd och på senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivåer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat också i vissa livsmedel så som mejeriprodukter. <strong><p>Syfte:</p>Att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen och på så vis minska risken för utveckling av prostatacancer. <strong><p>Metod:</p>Systematisk litteraturstudie. <strong><p>Resultat:</p>Det finns studier som talar för och emot ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för att drabbas av prostatacancer. Dock belyser samtliga studierna vikten av fortsatt granskning inom området för att helt kunna fastställa ett eventuellt samband. <strong><p>Slutsats:</p>Det krävs fler studier för att fastställa ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. I nuläget anser författarna att det inte går att göra en kostrekommendation där man har för avsikt att sänka nivåerna av IGF-1 i serum på grund av olika presenterade studieresultat. </strong></strong></strong></strong></strong></p>

Bakgrund: Den dominerande cancerformen hos män över 75 år är prostatacancer. Kosten har en påverkan på många sjukdomstillstånd och på senare tid har man undersökt misstankarna kring om höga nivåer av IGF-1 kan öka risken för att utveckla prostatacancer. IGF-1 finns naturligt i kroppen men hormonet finns bland annat också i vissa livsmedel så som mejeriprodukter. Syfte: Att granska tillgänglig evidens gällande samband mellan höga nivåer av IGF-1 och prostatacancer, samt att om ett samband går att finna, undersöka om en kostrekommendation kan göras för att sänka nivåerna av detta hormon i kroppen och på så vis minska risken för utveckling av prostatacancer. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Det finns studier som talar för och emot ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för att drabbas av prostatacancer. Dock belyser samtliga studierna vikten av fortsatt granskning inom området för att helt kunna fastställa ett eventuellt samband. Slutsats: Det krävs fler studier för att fastställa ett samband mellan höga nivåer av IGF-1 och ökad risk för prostatacancer. I nuläget anser författarna att det inte går att göra en kostrekommendation där man har för avsikt att sänka nivåerna av IGF-1 i serum på grund av olika presenterade studieresultat.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction.

Bakgrund: Ett lämpligt näringsintag är viktigt för främjandet och bevarandet av både den allmänna och orala hälsan. Karies är en multifaktoriell sjukdom där kosten har en betydelsefull roll. Kosten kan bidra till både kariesförekomst och kariesprevention. Functional food definieras som ”livsmedel som ger hälsovinster utöver basnutritionen” och ”livsmedel som har en eller flera tillsatser som modifierats för att bidra till en hälsosam kosthållning”. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga kunskapsnivån och tillämpningen av information till patienterna om Functional food i det kariesförebyggande arbetet inom Folktandvården, Landstinget Kronoberg. Metod: Enkätstudiens urval bestod av tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor, totalt 106 deltagare, från 17 olika Folktandvårdskliniker tillhörande allmäntandvården i Landstinget Kronoberg. Enkäten bestod av 24 frågor som bedömdes enligt ett graderat poängsättningssystem. Resultatet redovisades deskriptivt med hjälp av tabeller och diagram. Statistiska analyser utfördes med hjälp chitvåtest. Resultat: Majoriteten av deltagarna kategoriserades i grupperna: låg kunskapsnivå samt låg till medelhög tillämpningsnivå av Functional food i det kariesförebyggande arbetet. Merparten av deltagarna hade ett stort intresse av att få ytterligare kunskap. Slutsats: Tandvårdspersonalen önskade mer kunskap om Functional food för en ökad tillämpning i patientarbetet, givet att vetenskaplig evidens uppnås. / Background: An adequate nutrition is essential for the promotion and maintenance of the general and oral health. Dental caries is a multifactorial disease in which diet is a important factor. Functional foods are defined as "foods that provide health benefits beyond basic nutrition" and "foods that has one or more additives, modified to contribute to a healthy diet". Aim: The aim of the study was to identify the level of knowledge and application regarding information to patients about Functional food in caries prevention work in Public dental services, County Council of Kronoberg. Method: The survey included 106 participants consisted of dentists, dental hygienists and dental nurses from 17 different Public dental services. The survey consisted of 24 questions. The results were presented descriptive, with tables and charts, as well as statistically analyzes using chi-square tests. Results: The majority of participants were categorized into the groups: low level of knowledge and medium or low application level of Functional food in the caries prevention work. Most of the participants had a great interest in obtaining additional knowledge. Conclusion: Dental professionals would like to get more knowledge about Functional food for an increased application in patient care, provided that scientific evidence is obtained.

This exam is about student’s perception of food and dietary advice. I illustrate food and eating from the youth's own perspective. The aim is to investigate how students perceive as "good" diet. It also reveals that students at the surveyed schools have poor knowledge of what is plate model. In the Swedish curriculum Lgr11 it is clear that the core content for students in grades 1-6 will contain the student include being informed about the selection and use of goods used in the home and how they in turn affect health (National Agency for Education, Lgr11: 43). I have interviewed students in grades 3 through focus groups to make it clear to you as readers to understand their own knowledge about nutrition.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en kronisk sjukdom som medför risk för svåra komplikationer, nedsatt livskvalitet och för tidig död. En viktig del i behandlingen består av egenvård i form av förändrad livsstil avseende fysisk aktivitet, glukoskontroll och hälsosam kost. Med förändrade kostvanor kan progress och symtom minska. Trots utbildning via sjukvården och fördelar med behandling är följsamheten dålig. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av egenvård i samband med diabetes mellitus typ 2, med fokus på kost och följsamhet av kostråd Metod: En metasyntes genomfördes med stöd av Noblit &amp; Hare´s (1988) metod, metaetnografi, 14 artiklar med kvalitativ design granskades och syntetiserades.  Resultat: Personer med diabetes mellitus typ två upplever utmaningar att följa kostrekommendationer i det dagliga livet kopplat till kunskap och olika sociala sammanhang. Vissa personer känner att de blir dömda och upplever känslor av skuld över att inte lyckas med att förändra kostvanor, eller skuld över att vilja leva som vanligt. Att ändra kostvanor innebär för vissa att omvärdera tidigare värden, intressen som personen tagit för givet eller identifierat sig med. Det är en process att förändras. I vissa fall är brist på motivation och tvivel på den egna förmågan överhängande. Genomgående är att personer upplever att det är utmanande och ansträngande att genomföra förändring eller att förändras. De som har positiva erfarenheter upplever acceptans, motivation som kommer inifrån och en känsla av kontroll. Resultatet består i tre teman, ”Utmaningar i det dagliga livet”, ”Svårighet med förändring” och ”Ambivalens och motivation”, som tillsammans bildar en övergripande metafor; ”Att förändra eller förändras – Upplevelser i samband med kostbehandlad diabetes mellitus typ två”. Slutsats: Genom att tillämpa personcentrerad vård kan distriktssköterskan ta del av personers egen berättelse och unika upplevelse av sin situation och i partnerskap planera omvårdnaden utifrån det personen själv värdesätter. Det är utifrån de egna värderingarna som personen kan finna motivation som leder till hållbara förändringar.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 (DMT2) är en av våra vanligaste folksjukdomar med olika allvarliga senkomplikationer där hjärt-/kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken. Kostbehandling av sjukdomen är en av de viktigaste egenvårdsåtgärderna. 2008 godkände Socialstyrelsen lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Syfte: Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med lågkolhydratkost som kostrekommendation till DMT2-patienter.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på databassökningar. Tretton artiklar värderades, varav tio bedömdes hålla tillräckligt hög kvalitet för inklusion. Resultatet kopplades till Orems egenvårdsteori.Resultat: Fördelarna som studien visade på sammanfattades i fyra teman; viktminskning, sänkta glukos- och insulinhalter, förbättrade lipidvärden och minskad läkemedelsanvändning. De identifierade nackdelarna sammanfattades i två teman; compliance och kostrekommendation.Diskussion: Lågkolhydratkost har flera stora medicinska fördelar jämfört med lågfettkost. Nackdelarna är kopplade till problem att följa dieten på längre sikt och till avsaknaden av enhetliga kostråd. Mer forskning på dessa områden krävs samt en fastställd rekommendation från Socialstyrelsen.Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, egenvård, Hba1c, kostrekommendationer, lipidvärde, lågkolhydratkost, viktminskning. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus (DMT2) is one of our most common diseases with several serious complications, where cardiovascular disease is the most common cause of death. Dietary treatment is one of the most important parts of the patient’s management of the disease. In 2008 the National Swedish Board of Health and Welfare approved of Low Carbohydrate Diet to be used as dietary recommendation for patients with DMT2.Aim: The aim of the study was to study the benefits and the setbacks with low carbohydrate diets as dietary recommendation for patients with DMT2.Method: The study is a systematic literary study based on articles found in the PubMed database. Thirteen articles were valued and ten of them were considered to be of high enough quality to be included in the study. The result of the study was discussed with regard to Orem’s nursing theory.Result: The benefits of the study were sorted into four themes; weight loss, lowered levels of glucose and insulin, improved lipid levels and reduced use of anti-diabetic medication. The identified setbacks were sorted into two themes; compliance and dietary advice.Discussion: Low Carbohydrate Diets has several big medical benefits compared to a Low Fat Diet. The setbacks are connected to long-term adherence of dietary advice and the lack of standard dietary advice. More research in these areas is duly needed, together with a set recommendation from the National Swedish Board of Health and Welfare.Keywords: Type 2 Diabetes Mellitus, Dietary Recommendation, HbA1c, lipid levels, Low Carbohydrate Diet, Self-Care, weight loss.

Idrottande ungdomar gör inte alltid hälsosamma matval och rätt näring är en förutsättning för att orka de fysiska kraven som ställs på fotbollsspelare. Syftet med studien var att kartlägga kostvanor hos ungdomar på fotbollsgymnasium och jämföra resultaten med Svenska Olympiska Kommitténs kostrekommendationer. Studien var kvantitativ och en webbenkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten omfattade kostvanor, livsmedelsval samt kost i samband med prestation och besvarades av 132 deltagare varav 100 svar analyserades. Data analyserades med deskriptiv statistik. Studiens resultat visade att majoriteten av ungdomarna har en regelbunden måltidsordning avseende frukost, lunch, middag och mellanmål, däremot har de mindre kännedom om måltidsplanering och vad som bör intas efter träning. Resultatet visar också att mättat fett är det dominerande intaget av fettkälla hos deltagarna och en stor önskan om minskat intag av mättat fett, sötsaker och snabbmat finns. Resultatet av denna studie utgör ett underlag av råd och riktlinjer kring kost för unga fotbollsspelare och kan vara ett användbart verktyg och stöd för hälsovägledare, lärare, tränare och föräldrar. / Athletes do not always make healthy food choices meanwhile the right nutrition is prerequisite to meet the physiological commands of a soccer player. The purpose of the study was to investigate dietary habits of young people at soccer gymnasiums and compare the results with the Swedish Olympic Committee's dietary recommendations. The study was quantitative and a web survey was used as a data collection method. The questionnaire was made to collect information regarding the respondents' dietary habits, food choices, and diet in connection with performance and was answered by 132 participants, of whom 100 responses could be analyzed. Data was analyzed with descriptive statistics. The results of the study show that the majority of young people have a regular meal arrangement for breakfast, lunch, dinner and snacks. However, they have less control over timing and what should be taken after training. In addition, the study also showed that saturated fat is popular among the participants and that they have a great desire for reduced intake of saturated fat, sweets and fast food. In conclusion, the result of this study is a basis for advice and guidelines on diet for soccer youths and can be a useful tool and support for health counselors, teachers, trainers, and parents.