Bakgrund Det finns studier som antyder att barnmorskors kunskaper inom näringslära skulle kunna vara otillräckliga, att barnmorskor upplever sig ha begränsade kunskaper om vegetarisk kost, och att de känner sig obekväma i att ge kostråd till gravida som äter en vegetarisk kost. Det saknas idag studier som undersöker hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost. Syfte Att undersöka hur gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost, och om de upplever det annorlunda jämfört med gravida som äter blandkost. Metod Webbenkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie med bekvämlighetsurval. Resultat Gravida som åt vegankost upplevde att barnmorskans kunskap om deras kosthållning var lägre än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,001). De kände sig också mer otrygga i att prata om kost med barnmorskan (p<0,001) och upplevde att barnmorskans inställning till deras kosthållning var mer negativ än vad gravida som åt blandkost gjorde (p<0,05). Det fanns ingen skillnad mellan grupperna gällande upplevelsen av om barnmorskan tillvaratog deltagarens kunskaper och erfarenheter gällande kost (p=0,192), bemötandet överlag med barnmorskan (p=0,108) och upplevelsen av om kostval påverkade hur deltagaren blev bemött (p=0,167). Slutsats De gravida som åt vegankost och de gravida som åt blandkost upplevde barnmorskans bemötande beträffande kost olika. En ökad kunskap om vegankost hos barnmorskor skulle eventuellt kunna göra att gravida som äter vegankost upplever barnmorskans bemötande beträffande kost som bättre. / Background There are studies suggesting that midwives’ knowledge of nutrition could be insufficient, that midwives perceive having limited knowledge of vegetarian diets, and that they felt unprepared to offer dietary advice to pregnant vegetarians. There are today no studies investigating how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife. Aim To investigate how pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet with the midwife and if they perceive it differently than pregnant women eating a mixed diet. Method A web-based quantitative cross-sectional study using a convenience sample Results Pregnant women eating a vegan diet perceived the midwife had less knowledge of their diet than the women eating a mixed diet did (p<0,001). They also felt less secure talking about their diet with the midwife (p<0,001) and perceived the attitude toward their diet as more negative than the pregnant women eating a mixed diet did (p=0,011). There was no difference between the groups in how they perceived the midwife utilized their own knowledge and experiences regarding diet (p=0,192), the general satisfaction with the encounter with the midwife (p=0,108) and if they perceived their chosen diet influenced how the midwife received them (p=0,167). Conclusion The pregnant women eating a vegan diet and the pregnant women eating a mixed diet perceived the encounter regarding diet with the midwife differently. An increased knowledge about vegan diet among midwives might help pregnant women eating a vegan diet perceive the encounter regarding diet as more satisfying.

Femfaktormodellen är en personlighetsteori som används för att beskriva och utvärdera människors personligheter. Denna studie utgick från Femfaktormodellen och undersökte sambandet mellan personlighetsdrag och kostval, vilka könsskillnader som fanns avseende personlighetsdrag och kostval samt vilka de främsta självrapporterade anledningarna till att avstå eller minska köttkonsumtion var. Deltagarna (N=274) var universitetsstudenter över 18 år gamla vid ett svenskt universitet. Deltagarna rekryterades via Internet och besvarade en digital enkät. Resultaten av bivariat korrelationsanalys samt variansanalyser visade att personlighetsdraget ”Öppenhet” korrelerar med kostval och att det finns könsskillnader i en människas kostval beroende på grad av personlighetsdragen ”Känslomässig instabilitet” och ”Vänlighet”. Resultaten visade även att de främsta självrapporterade anledningarna att avstå eller minska köttkonsumtion beror på kön, kostval samt grad av ”Känslomässig instabilitet”. Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med ny kunskap beträffande sambandet mellan personlighetsdrag och kostval. / Big-Five personality is a personality theory that is used to describe and evaluate people's personalities. This study was based on the Big-Five personality theory and examined the relationship between personality traits and food choices, what gender differences that existed regarding personality traits and food choices and which the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption were. The participants (N=274) were university students over 18 years old at a Swedish university. The participants were recruited through Internet and answered a digital survey. The results from bivariate correlational analysis and analysis of variance showed that the personality trait ”Openness” correlates with food choices and that there are gender differences in a person's food choice depending on the level of the personality traits ”Neuroticism” and ”Agreeableness”. The results also showed that the primary self-reported reasons to abstain or decrease meat consumption depends on gender, food choices and level of ”Neuroticism”. In summary this study has contributed new knowledge regarding the relationship between personality traits and food choices.

Inledning I Sverige har matkulturen länge vilat på en tradition som kretsat kring kött då det ansetts som den viktigaste delen av en måltid. Samtidigt har populationen av unga som väljer bort kött ökat de senaste åren. Men när valet görs när en ung människa fortfarande bor hemma påverkas inte bara denne själv utan hela familjen, och i synnerhet föräldrarna. Syfte Att undersöka hur en tonårings vegetariska kostval påverkade familjens måltidsprocess och hur föräldrarna upplevde de eventuella förändringar som uppstod. Bakgrund Den forskningsbakgrund som använts för studien var matkultur och kommunikation, livsmedel sam nutrition och hälsa - varför äter vi som vi gör, vad innebär måltidsprocessen och hur påverkar valen vårt välbefinnande? Material och metod Semistrukturerade grupp- och telefonintervjuer med föräldrar och tonåringar med kvalitativ innehållsanalys efter Graneheim och Lundman. Resultat Föräldrarna uttryckte samma initiala oro för deras barns näringsintag och deras egen okunskap kring att laga vegetarisk mat. De tog samtidigt ansvar och såg till att hjälpa barnen lösa det genom att själva ta reda på mer. Även om familjerna tidigare haft liknande måltidsmönster var det skillnad på hur omfattande omställningen blev. De upplevde att tonåringarna engagerat sig mer och blivit bättre på att laga sin egen mat. Slutsats Med bakgrund i aktuell forskning visar denna studie på tendenser att en omfattande ändring av kostval kan påverka flera faktorer i en familjs måltidsprocess, men att mer forskning behövs på ämnet för att förstå detta närmare. / Introduction Sweden has a strong tradition regarding meat, as it has been the most important part of a meal. At the same time, the population of young people choosing to remove meat from their diet has increased in later years. But, when a young person that still lives with their family makes this choice, it not only affects their own life but also the whole family, especially the parents. Purpose To analyze how a teenager’s vegetarian food choice affected the family meal process and how the parents experienced the possible changes. Background The research background used for the study was food culture and communication, foods, as well as nutrition and health - why do we eat as we do, what is included in the meal process, and how do our choices affect our wellbeing? Material and method Semi-structured interviews in group and by phone with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results The parents expressed the same initial concern for their children's nutrition and their own ignorance when it comes to vegetarian food. At the same time, they felt their responsibility and made sure to help the children solve it by finding out more for themselves. Although the families previously had similar meal patterns, there was a difference regarding how extensive the changes were. The parents experienced that their teenagers became more involved and better at cooking. Conclusion Based on current research, this study shows that extensive change in diet choices can affect several factors in the family meal process, but also that more research on the subject must be done to get better understanding.