Syftet med denna studie är att undersöka hur skolan och fritidshemmet arbetar med likabehandlingsplanen med särskilt fokus på förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. I denna fallstudie kommer ni att få ta del av arbetet mot mobbning och kränkning på en skola och på ett fritidshem och även hur de arbetar med sin likabehandlingsplan. På skolan och på fritidshemmet har eleverna fått besvara frågor utifrån en trivselenkät som skolan har satt ihop om hur de bland annat trivs i skolan och med kompisar. Utifrån dessa trivselenkäter har det kunnat konstateras att det inte förekommer mycket mobbning och kränkning, men det förekommer i viss mån. Skolan och fritidshemmet arbetar mycket med likabehandlingsplanen, främst med ett likabehandlingsteam där personal från alla avdelningar medverkar. Det finns brister i skolan och fritidshemmet när det handlar om likabehandlingsarbetet som kommer beröras i denna fallstudie genom t.ex. intervjuer med lärare och fritidspedagoger. För att ha kunnat få fram dessa resultat har jag tagit del av skolan och fritidshemmets trivselenkäter, deras likabehandlingsplan, jag har även intervjuat fritidspedagoger, rektor och lärare och använt mig av tidigare forskning i ämnet.

Mobbning är ett vanligt förekommande problem i våra skolor idag, vilka kan få allvarliga konsekvenser för de inblandade. Det är därför viktigt att lärare på bästa sätt arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning och annan kränkande behandling. Det är även en lärares uppdrag och skyldighet att göra i sitt arbete. Dock finns det inte mycket forskning om mobbning som visar på hur lärare ser på och uppfattar mobbningsproblematiken. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare uppfattar detta fenomen, och hur de ser på och hanterar mobbningsproblematiken i sitt dagliga arbete på skolan. Denna studie syftar därmed till att undersöka vad ett urval lärare har för uppfattning om vissa aspekter av fenomenet mobbning. Vidare kommer studien att behandla och ge svar på frågeställningarna; vad upplever urvalet lärare som problematiskt i fråga om mobbning samt hur upplever urvalet lärare att mobbningsproblematiken har utvecklats i takt med teknologiutvecklingen av digitala medier? Genom sju intervjuer med sex olika lärare har dessa frågor försökt att besvarats och kartläggas med hjälp av en fenomenografisk ansats och utifrån ett sociokulturellt perspektiv.     Studien resulterade i sex olika faktorer som samtliga lärare upplever som problematiska i fråga om mobbning. Lärarna finner det helt enkelt svårt att i praktiken se, och veta, vad gränsen går mellan kränkning och mobbning, och det upplever en problematik i samarbetet med föräldrarna vad gäller detta. De finner det också svårt att se och upptäcka mobbning samt att hantera vissa mobbningssituationer, då det är fråga om barn med olika typer av diagnoser som blir mobbade eller utsätter andra barn för mobbning. De upplever även att personal- och tidsbristen är ett problem i fråga om mobbning, men också att deras kunskaper om mobbning inte är tillräckliga. Studien resulterade även i att samtliga lärare upplever och har erfarenheter av att mobbningsproblematiken har ökat i takt med utvecklingen av digitala medier.

No description available.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare. Även de passiva är delaktiga och ansvariga för hur situationen utvecklas. Syftet med examensarbetet är att undersöka om man kan tänkas minska effekterna av mobbning/kränkningar som sker elever emellan, genom att arbeta mer aktivt med medlöpare. Litteraturstudier och kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har använts för att nå syftet. Utifrån litteraturstudierna och intervjuernas resultat drar jag slutsatsen att det är av stor betydelse att medlöpare aktivt bearbetas när man vill minska konsekvenserna av mobbning och kränkningar hos utsatta, och få bukt med problemen innan de växer sig alltför stora.

Till skolan går våra barn för att få utbildning och lära sig om samhällets grundläggande värderingar. Stor del av barns uppväxt tillbringas i skolan och för vissa elever är delar av denna period en jobbig tid på grund av kränkande behandling. Arbetet mot kränkningar går framåt och har utvecklats över tid, arbetet är dock långt ifrån klart. I och med nätets stora framväxt har en ny plattform för kränkningar tillkommit. Förr kunde barnets hem vara en tillflyktszon från kränkningar, idag bidrar nätet till att denna fristad inte längre är lika stor och att skoldagens kränkningar kan förlängas. Skollagens bestämmelser redogör inte explicit för skolansvaret vid förekomst av kränkningar som görs på nätet, däremot framkommer det att skolan har skyldighet att förebygga, utreda och åtgärda kränkningar som har ett samband med verksamheten. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden söks svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Det framkommer att skolan delvis har ansvar för kränkningar som inträffar på nätet. En förutsättning för detta är att nätkränkningen är en del av andra kränkningar som sker på skolan. I ett rättsfall fann domstolen att en nidsång som publicerats på nätet skulle utredas och åtgärdas av skolan eftersom eleven utsatts för andra kränkningar på skolan. Det är dock fortsatt oklart huruvida skolan ska agera i fall där någon utsätter en klasskamrat för en nätkränkning som inte är en del av några andra kränkningar på skolan. Vi föreslår att skolan trots allt ska ha ansvar för en händelse mellan elever i exempelvis samma klass, där kränkningen enbart inträffar på nätet. Vi menar att det föreligger ett nära och naturligt samband mellan två elever i samma klass och att skolan bör vidta åtgärder för att motverka fortsatta kränkningar. Samtidigt föreslås en utvidgad elevhälsa för att underlätta lärares och rektorers arbete. Det är inte tillräckligt att enbart påvisa skolaktörernas utvidgade ansvar för kränkningar. Det behövs mer samhällsresurser och vårt förslag är att inrätta en kränkningsansvarig inom elevhälsan som leder arbetet mot kränkande behandling i skolan.

No description available.

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna. En av svårigheterna är att få till bra möjligheter för att utreda händelser av mobbning eller kränkningar direkt då de hänt samtidigt som de vanliga arbetsuppgifterna ska skötas. En annan är komplexiteten att bedöma om det är mobbning, kränkning eller trakasserier och hur det fortsatta arbetet ska ske för att förhindra upprepning av det som hänt. Studien visar också att samtliga som deltog i studien anser att det är viktigt att arbeta engagerat och systematiskt mot mobbning.

Internet och sociala medier är ett växande fenomen. Det finns idag möjlighet att ständigt varauppkopplad och uppdaterad inom allt som sker runt om i världen. Allt från direktsändanyhetsuppdateringar till de mest banala vardagsbilder florerar och fyller våra smarta telefoneroch datorer. Även företag har upptäckt möjligheten att enkelt sprida information och prisvärdmarknadsföring.Med dessa möjligheter följer även risker och skadegörande handlingar. Kränkningar och hotsom sprids på olika sociala medier är ett ökande problem som sprider osäkerhet hosmänniskor. I januari 2018 infördes den nya lagen olaga integritetsintrång, en början på ennutidsanpassad lagstiftning. Lagens syfte är att täcka upp för vad brottet förtal inte behandlar.Vi redogör för vad införandet av lagen kan ge upphov till för konkreta förändringar samtmöjlig fortsatt utveckling.En stor del av uppsatsen handlar om fall där arbetstagare kränker någon på sociala medier iantingen tjänsten eller på ett av arbetsplatsens medier. Gällande detta finns det enligt oss enstor osäkerhet i ansvarsfrågan. Det finns inget tydligt rättssubjekt att kräva ersättning av. Viredogör i vår uppsats för de yttersta gränserna för när det finns möjlighet att ansvara för någonannans handling på sociala medier.Den slutsats som dras är att det nu blir enklare att bli dömd för kränkande publiceringar påsociala medier. Tidigare tänjdes rekvisiten i förtal till sitt yttersta för att skydda den utsatta.Tack vare olaga integritetsintrång finns det nu anpassade paragrafer, till de brott som begås påinternet och sociala medier, för domstolarna att döma utifrån. Det är upp till framtiden attutvisa hur dessa domar kommer att se ut.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a. att de yrkesetiska principerna som fastställs av de fackliga organisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet inte har förankrats i de skolor där studiens informanter är verksamma. Studiens informanter föredrar att lösa situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum internt, bland arbetskamraterna. Även om viljan finns att vara en visselblåsare tycks en rädsla finnas hos informanterna på grund av de negativa följdverkningar som kan uppstå utifrån ett kritiskt ställningstagande till en kollegas agerande. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns många frågor som har att göra med kränkningar som lärarna i den här studien i mindre utsträckning reflekterat kring i sin yrkesverksamhet, trots tydliga regelverk som trycker på att anmälningsplikt gäller.

Studiens syfte är att undersöka hur personal i grundskolan uppger att de arbetar förebyggande mot mobbning och vilka resultat de kan identifiera av detta arbeta. För att besvara syftet genomförde vi åtta semistrukturerade intervjuer med personal inom grundskolan, både lärare, rektorer, speciallärare och en fritidspedagog. Studien visar att nästan all personal som intervjuades anser att de arbetar för lite förebyggande mot mobbning, och de var överens om att de behöver arbeta mer med detta.