Syfte: Att jämföra sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter och uppfattningar av den psykosociala arbetsmiljön på en akutmottagning i förhållande till hälsa och livskvalitet. Bakgrund: Hälsa värderas högt, tillsammans med känsla av sammanhang skapar den förutsättningar för god livskvalitet. Arbetsplatsen är ett villkor för god hälsa men innefattar psykosociala faktorer som kan påverka negativt. Sjukvårdspersonal är ofta mer utsatt för arbetsrelaterad ohälsa än anställda inom andra yrken och de psykosociala riskfaktorerna ses i större utsträckning inom akutsjukvården. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där frågeformulär (QPS Nordic samt två separata frågor) distribuerades till 74 sjuksköterskor och undersköterskor anställda på en akutmottagning. Svarsfrekvensen var 55 % (n= 41). Resultat: Skillnader finns mellan sjuksköterskor och undersköterskors erfarenheter i de psykosociala områden som berör arbetskrav och organisationsklimat. Dessutom ses ett positivt samband mellan att få stöd från sin chef och uppskattad livskvalitet. Slutsats: Arbete med preventiva strategier mot psykosociala riskfaktorer inom akutsjukvård bör fortskrida i avsikt att öka medvetenheten om dessa faktorer. Företagssköterskan har en viktig roll för att medvetandegöra de faktorer som skapar, bibehåller eller förbättrar anställdas upplevda hälsa och livskvalitet.

Syftet med studien är att studera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i utvalt distrikt inom Espresso House samt undersöka relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö. Studien har en kvantitativ ansats och har använt en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att stöd och uppskattning från närmsta chef samt upplevelsen av att närmsta chef leder arbetet på ett tydligt sätt, är viktiga faktorer för hur baristorna uppfattar frågor gällande personalomsättning. Gällande den organisatoriska arbetsmiljön visar resultatet att de flesta baristorna är nöjda med ledning och styrning från sin närmsta chef. Resultatet visar på hög grad av delaktighet men mindre grad av handlingsutrymme. Den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen präglas av ett tämligen starkt positivt resultat där arbetskamraterna är viktiga för trivseln på arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet att mer inflytande över arbetstider samt mer resurser gällande personalomsättningsfrågor såsom mer tid till inskolning och satsning på mentorskap skulle kunna öka medarbetarnas benägenhet att stanna kvar inom företaget.

Syftet med studien är att studera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i utvalt distrikt inom Espresso House samt undersöka relationen mellan personalomsättning och arbetsmiljö. Studien har en kvantitativ ansats och har använt en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att stöd och uppskattning från närmsta chef samt upplevelsen av att närmsta chef leder arbetet på ett tydligt sätt, är viktiga faktorer för hur baristorna uppfattar frågor gällande personalomsättning. Gällande den organisatoriska arbetsmiljön visar resultatet att de flesta baristorna är nöjda med ledning och styrning från sin närmsta chef. Resultatet visar på hög grad av delaktighet men mindre grad av handlingsutrymme. Den sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen präglas av ett tämligen starkt positivt resultat där arbetskamraterna är viktiga för trivseln på arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet att mer inflytande över arbetstider samt mer resurser gällande personalomsättningsfrågor såsom mer tid till inskolning och satsning på mentorskap skulle kunna öka medarbetarnas benägenhet att stanna kvar inom företaget.

Syftet med uppsatsen är att kvalitativt undersöka vilka förväntningar medarbetare har utifrån en profession då de påbörjar en anställning, samt att undersöka individernas upplevelser om dessa förväntningar sedan inte visar sig stämma överens med verkligheten. Begreppen förväntningar på arbetsplatsen, det meningsfulla arbetet, det psykologiska kontraktet och relationer definieras med hjälp av tidigare studier gjorda inom ämnet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex kvinnor på medarbetarnivå inom den offentliga sektorn. Utifrån analyser av intervjuerna lyfts begrepp som tas upp i teoriavsnittet. De intervjuades förväntningar visade sig stämma föga överens med den verklighet de idag arbetar i då stress och tidsbrist gör att medarbetarna känner att avkall måste göras på de saker som de beskriver gör deras arbete meningsfullt. Det visade sig att en förväntan om ett meningsfullt arbete existerade hos de anställda i den offentliga sektorn, med vård och utbildningsrelaterade arbeten, då de aktivt sökte sig till den profession de idag innehar. Relationerna till kollegor var av stor vikt för den nuvarande situationen på arbetet och något som framhölls som viktigt. Vikten av att känna till de anställdas förväntningar på sitt arbete då anställningen påbörjas, samt hur detta kan kommuniceras mellan arbetstagare och arbetsgivare för att minska det glapp som kan finnas mellan förväntningar och verklighet de anställda arbetar i.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

<p>Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.</p><p>Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor. Dock visar undersökningen på att den bild som KRAV vill förmedla inte helt överensstämmer med den bild som studenterna har om varumärket. Den traditionella bilden av KRAV, där samhälls- och miljöansvar står i fokus, anser studenterna att KRAV uppfyller mycket väl. KRAV har däremot inte lyckats med att förmedla att KRAV-märkta produkter numera även står för god hälsa och smak. Vidare kan vi urskilja en tendens mot att studenterna inte värdesätter KRAV:s traditionella värderingar särskilt högt. Samhällsansvar och miljöansvar är inte någon prioritet vid studenternas val av livsmedel.</p><p>Slutsatsen vi kan dra av detta är att om KRAV vill nå ut till studenterna som målgrupp bör de lägga större betoning på de produktrelaterade attributen som studenterna anser vara av störst vikt (smak, nyttigt, kvalité, tillgänglighet). KRAV bör fortsätta sitt arbete med att ladda varumärket med hälsoargument och framhäva de attribut som studenterna värdesätter hög</p>

<p>Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade användningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-användning. 75 besvarade enkäter låg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav två var kopplade till stress. Den ena var Kvantitativa krav och den andra var Brist på kontroll. De anställda upplevde en hög grad av stöd. Detta är positivt då stöd kan reducera stress, men på längre sikt är det viktigt att komma åt orsaken till stress som är brist på kontroll.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare?</p><p>Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande. Soft-handläggare ansvarar inte för insatser av mer stödjande karaktär. Uppföljningsmöte med socialsekreterare präglas av motivationsarbete, lösningsfokuserat arbete samt systemteoretiskt tänkande. Som insats nämns också trepartssamtal och remitteringen till arbetskonsulenter som arbetar på enheten. Som åtgärder erbjuds en plats i aktiveringsprogram AFSO eller Arbete.nu. Resultatet har visat att det arbetas utifrån arbetslinjen med arbetslösa biståndstagare med hinder och utifrån workfare med arbetslösa biståndstagare som deltar i aktiveringsprogram. Resultatet har analyserats utifrån det socialpolitiska perspektivet, organisation samt gräsrotbyråkrati och gräsrotbyråkrater.</p>

<p>Denna studies syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan föräldrars attityder (krav, förväntningar och stöd) till ungdomars idrottande och ungdomarnas upplevelse av negativ stress. Studien utgår från Karaseks och Theorells (1990) krav-kontrollmodell som beskriver förhållandet mellan upplevda krav och upplevd kontroll som avgörande för hur individens situation upplevs och om den leder till positiv eller negativ stress. Enkäter delades ut till föräldrar (<em>n</em>=77) och ungdomar (<em>n</em>=77) inom olika idrottsförbund. Resultatet visar att föräldrarnas attityder är positiva och att ungdomarnas upplevelse av stress är låg. Inget samband påträffades mellan föräldrarnas attityder och ungdomarnas upplevelse av negativ stress inom idrottandet. Däremot visar resultatet att föräldrarna är medvetna om hur ungdomarna mår och att det finns en överrensstämmelse mellan föräldrarnas attityder och barnens upplevelse av dessa.</p>