<p>ABSTRACT</p><p>Background:</p><p>To work irregular hours, so called shift work, involves a greater risk to develop bad health compared to work daytime. The society today requires availability 24-hours per day which makes shiftwork necessary. We have to find a way to make shift working people remain at a good health.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this study was to examine the self estimated health of shift workers. This study concerns significant differences between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Method:</p><p>A cross sectional study was performed in four companies in industrial manufacturing, printing business and service business in the community of Örebro. 113 questionnaires were delivered and 71 persons filled the questionnaires and returned them, the reply fervency were 65 %.</p><p>Results:</p><p>In this population almost 80 % of the participants declared their health good, very good or excellent and no one declared their health as poor. No significant differences was found between self estimated health and: main reason for shiftwork, possibility to decide what to do at work and possibility to decide how to perform work tasks.</p><p>Keywords: Shift work, self estimated health, Effort-control, Effort-reward, SOC.</p>

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift. Mjölkkornas utevistelse begränsades till mellan tre till fem månader per år. Allmänmeningen bland djurskyddsinspektörerna var att mjölkkorna mådde bättre av lång utevistelse och av lösgående stallsystem, vilket stödde vår slutsats gällande vilka faktorer som skulle vara gynnsamma för djurens naturliga beteenden. Detta bekräftades inte enbart av resultaten ifrån intervjuerna utan även ifrån vetenskapliga artiklar. Vår slutsats blev därför, att förhållandena för att mjölkkor ska kunna få utföra sina naturliga beteenden uppfylldes i större grad vid KRAV certifierade lantbruk. / The aim of this study was to compare the KRAV certified and conventional farming in order to investigate which factors that are most favorable for dairy cows natural behaviour. The basis for this study consisted of literature studies which were supplemented by interviews of farmers, animal welfare inspectors and consumers. The results showed among others that KRAV certified farmers solely applied loose housing barns and that the dairy cows spent more than five months in a year outdoors. Consumer interviews confirmed that KRAV was a well known brand. Some of the conventional farms had their dairy cows tethered and some engaged in loose housing. The dairy cows outdoor time were limited to between three to five months a year for the conventional farms. During the interviews with the animal health inspectors it came to our knowledge that they valuate factors like longer pasture and loose housing barns, which supported our conclusion concerning the factors that would be beneficial for the animals natural behaviour. This was confirmed not only by the results from our interviews but also from scientific articles. Our conclusion was that the dairy cows natural behaviour was met to a greater degree of KRAV certified farms.

Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande. Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap. Empirin baseras på nio genomförda telefonintervjuer och relevant sekundärdata. Forskningsfrågorna ämnar presentera de för- respektive nackdelar som företag får av att KRAV-märka sina produkter samt hur en KRAV-märkning påverkar konsumenterna i hennes köpprocess. Uppsatsens slutsatser visar att de fördelar som märkningen kan erbjuda beror på hur välkänt företagets eget varumärke är. För redan välkända varumärken fungerar märkningen som ett komplement i företagets varumärkesstrategi och vara en genväg till en bättre image. Det ger en trovärdighetsstämpel och kan fungera som ett positioneringsverktyg. För mindre kända varumärken fungerar märkningen som en dörröppnare för nya marknadskanaler. De nackdelar som kan förekomma är urvattning av varumärket samt att lönsamheten är lägre än för de konventionella produkterna. KRAV-märkningen underlättar konsumentens köpprocess i affären och ger henne en garanti att varan är ekologiskt producerad. De nackdelar som finns med en KRAV-märkning är främst att de är dyrare än de konventionella produkterna och att ett uppskov av märken leder till förvirring bland konsumenterna. / There is a need for continuous development of the companies if they want to stay competitive in a constantly changing world. One way for companies in the industry of daily consumer goods to differentiate themselves is to only use organic raw material in their products. If they do so they can get certified and will be allowed to use KRAV:s brand on their product. The medial attention is focused on the climate crisis which has made the consumers aware of and more willing to influence through their actions. The aim of this thesis is to investigate the effects of the eco-label KRAV on the brand and consumer behaviour. To fulfill the aim we have studied branding and consumer behaviour theories. The empirical findings are based on nine phone interviews and relevant secondary data. The questions set up for investigation aims to present the advantages and disadvantages companies can experience through an eco-labeling as well as how an eco-label can influence the consumers in their buying process. The conclusions show that the advantages the eco-label can provide depend on how well-known the company’s own brand is. For brands that are already well-known the eco-label works as a complement in their branding strategy and can be a short cut to a better image. It gives a guarantee and can work as a means of positioning. For brands that are less known it can work as a tool to get in to new market channels. The disadvantages that can arise are that the brand can get blurred and the profitability is lower than for conventional products. The eco-label makes the buying process easier and gives the customer a guarantee for an organically produced product. The disadvantages with an eco-label for the customer are primarily that they are more expensive than the conventional products and that many labels can confuse the customer.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan. Pedagoger intervjuades om kraven utifrån styrdokumenten, upplevelser och så kallade oskrivna krav. Resultatet visade i huvudsak att kraven har blivit tydligare i utformningen, fler resurser erbjuds för att nå dem men att de alltfler ökade krav har stramat åt friheten med att undervisa kreativt samtidigt som arbetsbördan har utökats för läraren. Dessutom visar resultatet att såväl undervisningsmetod som undervisningsformer har förändrats och läraren har fått utökat ansvarstagande genom kraven i olika riktlinjer. Slutligen diskuteras resultatet utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Syfte: På senaste tiden har betydelsen av företags ansvar för sociala frågor och miljöfrågor, med andra ord arbete med CSR-frågor, ökat drastiskt. Konsumenter är en av intressentgrupperna som sätter press på företag att tillverka produkter på ett ansvarsfullt sätt. Dessa konsumenter ställer krav på företag och utövar makt genom medveten konsumtion. Diverse forskningar visar dock att konsumenters attityder gentemot sådana företag inte alltid resulterar i köp av ”goda” produkter. Studiens syfte är att undersöka om konsumenters attityder och uppfattningar gentemot märkta varor resulterar i köp. Om så inte är fallet vill vi undersöka om det finns andra faktorer som ligger bakom dessas köpbeteende i livsmedelsbutikerna när valet står mellan produkter som representerar företags engagemang i CSR-frågor och övriga ”omärkta” produkter.  Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Undersökningen ägde rum på ICA Maxi i Gävle med besökare som på frivilligt grund begav sig till butiken. Respondenterna fick besvara enkäten efter de handlat. De data vi samlade in bearbetades och presenterades med hjälp av stapeldiagram. Resultaten analyserades sedan löpande. Resultat &amp; slutsats: Vi har kommit fram till att respondenterna har en positiv inställning gentemot KRAV-märkta produkter samt gentemot de företag som står bakom de ”goda” produkterna. Majoriteten av dessa konsumenter har en tendens att handla dessa varor ofta. Förslag till fortsatt forskning: Vi är medvetna om att det kan finnas skillnader mellan hur män och kvinnor köper märkta varor samt att detta kan skilja sig mellan olika åldrar, nationaliteter samt olika samhällsklasser. Det skulle vara intressant att genomföra en liknande studie som även tar hänsyn till de demografiska faktorerna. Ytterligare förslag till fortsatta studier är att utöka undersökningen, det vill säga genomföra undersökningen med ett ökat urval. Med ett större urval skulle det vara möjligt att dra generella slutsatser och eventuellt göra en djupare jämförelse med tidigare forskning. Uppsatsens bidrag: Resultatet av studien visar att det kan ha skett en förändring sedan de senast gjorda undersökningarna, vilket kan ge en anledning till vidare forskning med större urval. / Aim: The importance of corporate responsibility for social and environmental issues, in other words CSR issues, has increased dramatically over time. Consumers are one of the stakeholder groups that put pressure on companies to manufacture products in a responsible manner. Consumers demand that companies act responsibly. They also think that they exercise power through conscious consumption. Various research show that consumers' attitudes towards such firms do not always result in the purchase of "good" products. The purpose of this study is to examine whether consumers' attitudes and perceptions towards certified products will result in purchase. If this was not the case, what are the factors that influence their purchase behavior when consumers face the choice between products that represent the company's commitment to CSR issues and other "uncertified" products? Method: The study was conducted with a quantitative method in the form of a survey. The study took place at ICA Maxi Gävle with visitors who visited the store on a voluntary basis. The respondents were asked to answer the questionnaire after their purchase. The data we collected was processed and presented using bar charts. The results were analyzed continuously. Result &amp; Conclusions: We have found that the respondents have a positive attitude towards the KRAV-certified products as well as towards the companies behind the "good" products. The majority of these consumers tend to buy these goods often. Suggestions for future research: We are aware that there may be differences between how men and women are buying certified goods and that this may differ between different ages, nationalities and social classes. It would be interesting to conduct a similar study that takes into account demographic factors. Additional suggestion for future studies is to carry out a study with a larger sample. This would make it possible to draw general conclusions and possibly make a deeper comparison with previous research. Contribution of the thesis: The study shows that there may have been a change since the most recent surveys, which can give a reason for further research with larger samples.

<p>Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap. Empirin baseras på nio genomförda telefonintervjuer och relevant sekundärdata. Forskningsfrågorna ämnar presentera de för- respektive nackdelar som företag får av att KRAV-märka sina produkter samt hur en KRAV-märkning påverkar konsumenterna i hennes köpprocess.</p><p>Uppsatsens slutsatser visar att de fördelar som märkningen kan erbjuda beror på hur välkänt företagets eget varumärke är. För redan välkända varumärken fungerar märkningen som ett komplement i företagets varumärkesstrategi och vara en genväg till en bättre image. Det ger en trovärdighetsstämpel och kan fungera som ett positioneringsverktyg. För mindre kända varumärken fungerar märkningen som en dörröppnare för nya marknadskanaler. De nackdelar som kan förekomma är urvattning av varumärket samt att lönsamheten är lägre än för de konventionella produkterna.</p><p>KRAV-märkningen underlättar konsumentens köpprocess i affären och ger henne en garanti att varan är ekologiskt producerad. De nackdelar som finns med en KRAV-märkning är främst att de är dyrare än de konventionella produkterna och att ett uppskov av märken leder till förvirring bland konsumenterna.</p> / <p>There is a need for continuous development of the companies if they want to stay competitive in a constantly changing world. One way for companies in the industry of daily consumer goods to differentiate themselves is to only use organic raw material in their products. If they do so they can get certified and will be allowed to use KRAV:s brand on their product. The medial attention is focused on the climate crisis which has made the consumers aware of and more willing to influence through their actions.</p><p>The aim of this thesis is to investigate the effects of the eco-label KRAV on the brand and consumer behaviour. To fulfill the aim we have studied branding and consumer behaviour theories. The empirical findings are based on nine phone interviews and relevant secondary data. The questions set up for investigation aims to present the advantages and disadvantages companies can experience through an eco-labeling as well as how an eco-label can influence the consumers in their buying process.</p><p>The conclusions show that the advantages the eco-label can provide depend on how well-known the company’s own brand is. For brands that are already well-known the eco-label works as a complement in their branding strategy and can be a short cut to a better image. It gives a guarantee and can work as a means of positioning. For brands that are less known it can work as a tool to get in to new market channels. The disadvantages that can arise are that the brand can get blurred and the profitability is lower than for conventional products.</p><p>The eco-label makes the buying process easier and gives the customer a guarantee for an organically produced product. The disadvantages with an eco-label for the customer are primarily that they are more expensive than the conventional products and that many labels can confuse the customer.</p>

Syftet med studien var att vid två mättillfällen, år 2012 och år 2014, undersöka hur tandhygienister och tandläkare i en region i södra Sverige upplevde sitt arbete och arbetsplats ur ett salutogent perspektiv samt om fysiska och psykiska krav påverkade hur nöjda de var med sitt arbete. För att undersöka de hälsofrämjande resurserna användes Work Experience Measurement Scale (WEMS). Totalt erbjöds 486 individer inom Folktandvården att delta i den webbaserade enkätstudien, ett konsekutivt urval där endast tandhygienister och tandläkare som svarade båda åren deltog i analysen (n=72). Resultatet rapporterade generellt höga värden i upplevelsen av arbete och arbetsplats. Statistisk signifikant skillnad i WEMS noterades med fler positiva svar år 2012 (p&lt;0,001). Det skilde mest i medel indexvärde i WEMS kategorin “ledarskap” (p&lt;0,013). En signifikant korrelation mellan positiva svar i WEMS och positiva svar gällande nöjdhet med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Över 80 % ansågs sig nöjda med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö i förhållande till fysiska och psykiska krav vid båda mättillfällena. Slutsats är att under en tvåårsperiod försämrades upplevelsen av arbete och arbetsplats bland tandhygienister och tandläkare i en region i Sverige. Majoriteten ansåg sig nöjda med förhållanden mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö och fysiska och psykiska krav. / The aim with this study was, at two occasions, year 2012 and 2014, examine how dental hygienist and dentist in a specific region in south of Sweden experience their work and workplace from a salutogenic approach, and if physical and psychological requirements effects their satisfaction with work. To systematically examine the health promoting resources at the workplace the Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used. A total of 486 dental staff in public dentistry was invited to participate to the web based survey, a consecutive selection of dental hygienist and dentist who answered both year was selected to the data analysis (n=72). The result generally reported high values ​​in the experience of work and workplace. Statistically significant difference in WEMS was noted with more positive responses in 2012 (p&lt;0,001). The WEMS category with the most difference in mean was “leadership” (p&lt;0.013). A significant correlation between positive WEMS answers and positive answers concerning job satisfaction and working environment. Over 80 % considered themself satisfied in correlation to the physical and psychological requirements at their workplace. In conclusion, during a two year follow up, the experience of work and workplace deteriorated among dental hygienists and dentists in a region in Sweden. The majority felt satisfied with the relationships between job satisfaction and working environment with physical and psychological requirements.

No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

I det här arbetet har vi undersökt hur man kan generalisera en samling krav för att därigenom generalisera det system som kraven ligger till grund för. På det sättet kan man göra ett system tillämpbart över fler användningsområden än det ursprungligen var avsett för. Vi har utvecklat två artefakter i form av en stegmodell och en prototyp för att uppnå detta.