91 |
Krav- och kapacitetsprofil för längdskidåkning : med inriktning mot sprintdistansJansson, Hanna January 2011 (has links)
No description available.
|
92 |
Teori eller praktik, Svenska mästarna avgör. : Jämförandestudie mellan teori och praktik i redskapet tumbling i TruppgymnastikCures, Luis January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra Svenskamästarna på herrsidan mot hänvisningarna i gamla (2005 & 2009) och nya (2010) utbildningsmaterialet i tumbling steg 1-3 för tränarna som ska lära ut rondat – flickflack. - Finns det några avvikelser i hur de gör i praktiken mot hur det står i teorin att de ska vara i dessa nyckelpositioner? - Vilket material är närmast gymnasterna i praktiken? Metod Fem st elitgymnaster valdes ut från det herrlag som vann SM-guld 2011. Gymnasterna var i genomsnitt 20år gamla ± 4 år, 70kg tunga± 9kg och 176cm långa ± 5cm. De filmades med en kamera: SONY DCR-HC37. Ett stativ för att stabilisera kameran under filmningen användes. Sportinställningar på kameran användes. Kameran på stativet ställdes på ett avstånd av 14m och zoomades in så att man såg hela rondaten och flick-flacken. Filmen fördes sedan över för analysering till programmet cSwing 2008 som delade upp filmen i 50 bilder per sek. Med hjälp av cSwing 2008 räknades vinklarna ut i slut postition för rondat och flick-flack samt bendelningen i rondatens position 4 och knävinkeln i flickflackens position 2 . Resultat Det hittades väsentliga skillnader i en del vinklar i rondat position 5 framför allt i axel och höft och i flickflack position 3 även här i axel och höft. Samt betydligt viktiga skillnader i bendelningen i rondat position 4 där materialet inte visade någon bendelning fast 100 % av gymnasterna hade bendelning. I knävinkeln i flickflack position 3 hade gymnasterna en grov flexning i knä fast materialet hänvisade till ingen flexning i knät. Slutsats Gymnasterna följer inte hänvisningarna i utbildningsmaterialen utan avviker vid mer än ett tillfälle. Antropometrin är en viktig bidragande faktor till avvikande teknik. Det nya materialet är närmare gymnasterna i praktiken.
|
93 |
Se upp var du sätter fötterna! : en jämförelse mellan framfotslöpare och hällöpare vid distanslöpningSundström, Malin January 2011 (has links)
No description available.
|
94 |
Powerplay : En deskriptiv studie av mål och målgivande passningar i numerärt överläge i innebandyns SSL säsongen 2010/2011.Björk, Per January 2011 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att analysera hur lagen i SSL spelar i numerärt överläge för att göra mål. Frågeställningar: Varifrån kommer avsluten som blir mål i numerärt överläge? Varifrån kommer de målgivande passningarna? Hur ofta blir det mål på första retur efter avslut? Hur många utav målen görs via direktskott? Metod: Försökspersoner: Inspelade powerplay från matcher under säsongen 2010/2011 i SSL med följande slutspel studerades. Lagen som ingick i studien var: AIK IBF, Caperio Täby FC, IBK Dalen, IBF Falun, FC Helsingborg, Hide-a-lite Mullsjö AIS, Pixbo Wallenstam IBK, Storvreta IBK, Umeå City IBK och Warberg IC, matcherna spelades mellan 2010-09-20 och 2011-04-16. Sammanlagt studerades 14 st. matcher och vilka dessa matcher var uppges i bilaga 2. Utrustning: Matchfilmerna kopierades från DVD-skivor i form utav VOB-filer till en extern hårddisk. Filerna spelades sedan upp i Windows Media Player. Upplägg: Filmerna hämtades hos Svenska Innebandyförbundet. När filmerna spelades upp noterades relevant data så noggrant möjligt i anteckningsblock för att senare sammanställas i detta dokument. Statistik hämtades på hemsidanwww.innebandy.seför att ta reda på när i matcherna de numerära överlägen som ledde till mål skedde. Resultat: Avsluten kommer från kanterna, från slottet eller i straffområdet. Passningarna kommer från pointspelare eller från kanterna. 7 % utav målen kom till på första retur. 90 % av avsluten som blev mål var direktskott. Slutsats: En absolut majoritet utav målen görs på direktskott. Avsluten tas ute på en kant, inne i slottet eller i straffområdet. De målgivande passningarna kommer antingen från en kant in till mitten av planen eller från pointspelaren ut till en kant. Det blir sällan mål på krosspassningar, skott från point eller genom förflyttningar inom laget som spelar PP.
|
95 |
Barcelonas och Real Madrids målproduktion i fotboll : En deskriptiv studie från den spanska ligasäsongen 2010/2011 om hur respektive lag gör sina målRahman, Rihad January 2011 (has links)
No description available.
|
96 |
Performance Requirements and Capacity Profiles in Triathlon : Sprint and Olympic Distance TriathlonSchäfer, Sergej January 2011 (has links)
No description available.
|
97 |
Time Trial Positions in Triathlon, Road and Track Cycling : Differences and SimilaritiesSchäfer, Sergej January 2011 (has links)
No description available.
|
98 |
Krav- och kapacitetsanalys ishockeyLystad, Daniel January 2011 (has links)
No description available.
|
99 |
Krav- och kapacitetsprofil - långdistanslöpningEdvardsson, Mia January 2011 (has links)
No description available.
|
100 |
Vinklar i löpning hos elit och motionär - en teknikanalysstudieEdvardsson, Mia January 2011 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka vilken skillnad i vinkel mellan olika kroppssegment det är hos elitlöpare och motionärer. Frågeställning: Hur skiljer sig stegvinkel, armvinkel, underbensvinkel, bålvinkel och knävinkel hos elitlöpare och motionärer? Metod: Sex löpare deltog i studien, varav tre springer 10km på 35 minuter och tre springer 10km på 45 minuter. Genom att filma dessa med en 25Hz-kamera vid löpning på löpband, och sedan via analysprogrammet cSwing 2008 mäta vinklarna mellan olika kroppssegment erhölls data för vidare behandling. Resultat: De vinklar som visade på en skillnad mellan grupperna var armvinkeln vid maximal stegvinkel, underbensvinkeln, knävinkeln i den bakre pendelfasen och knävinkeln i den främre pendelfasen. Skillnaderna visade på en löpteknisk fördel hos 35-minuterslöparna. Slutsats: Träning i form av löpskolningsövningar, rörlighet och styrketräning för att aktivera muskulatur som arbetar kring ovan nämnda leder kan leda till förbättringar hos 45-minuterslöparna. Löpskolning innebär olika övningar för att förbättra löptekniken genom att göra individen medveten om rörelsemönstret och aktiverad muskulatur, samt banar in motoriken.
|
Page generated in 0.0577 seconds