Krav är nödvändiga egenskaper hos en produkt för att på bästa sätt tillfredställa en slutanvändare. I takt med att antalet kunder ökar, ökar även mängden krav. I dagens samhälle är det inte helt ovanligt att ett system har en koppling till internet och därför även dess applikationer. Vidare får internet en allt större inverkan på vår vardag, vilket gör att krav och behov behöver tillfredställas för en allt bredare publik. Detta ställer högre krav på en fungerande och tillförlitlig webbutveckling samt en förmåga att kunna se till alla intressenters behov och önskningar i takt med att dessa bara blir fler och fler.    Behovet av en fungerande och tillförlitlig kravhantering har ökat. I och med att dagens webbutvecklingsföretag inte tycks lägga tillräckligt med tid och fokus på behov har det medfört problem. Webbutvecklingsföretagen ser oftast främst till designen av produkten och inte till de bakomliggande kraven. Den ”riktiga” målgruppen tycks alltså inte vara i fokus. Det bidrar till att problem inom kravelicitering existerar. Trots vetskapen om dessa problem läggs inte tillräckligt med tid och resurser på forskning för att minimera dem.   Vårt syfte med studien är därför att undersöka vilka problem som förekommer i dagens kravinsamlingsmetoder samt se till hur dessa hanteras. Vi vill sedan verklighetsförankra detta genom en empirisk studie av två olika webbyråer i Linköping. Verklighetsförankringen innebär att vi ska analysera hur dessa företag hanterar de problem som den genomförda litteraturstudien visar finns.   Utifrån resultatet av denna studie kan vi konstatera att det idag inte finns någon problemhanteringsmetod inom kraveliciteringsfasen som alltid fungerar. Att det i dagsläget inte finns någon sådan metod beror på att webbutveckling är en alldeles för oförutsägbar bransch där varje projekt är unikt.   Det kvarstår dock många problem och det är av stor vikt att påvisa dessa. Studiens resultat visar att en förstudie, i många fall, minimerar dessa problem samt att ett iterativt arbetssätt kan fungera för att hantera dem.   Avslutningsvis ges ett förslag till vidare studier då kravelicitering, främst inom webbutvecklingsprojekt, är relativt outforskat och dynamiskt. Det innebär att vidare forskning kommer att behövas.

There are several methods and models within the areas of software engineering on how to proceed during a software development process. For each of these methods and models there are benefits and drawbacks, depending on how you choose to look at them. A difference of principle between the different models is that they either advocate iterative development or not. In parts of software engineering one makes use of different methods depending on which is most fitting in a specific situation. There are several methods on how to recieve more qualitative data from the end-users during the requirement collection, but the reappearing pattern is still user centric participation, which means that the user participates more actively in part of or the entire development process. The reason for this is that the user can steer and direct the development in such a way that the user can benefit from the system being developed. The end-user is in fact the one holding all the information on how the future system shall function, knows what has to be computerized and what functions that will facilitate the workload. What will then happen if one makes use of a modern solution, such as user-centric participation, and integrate it in a problem domain on an elder model such as the waterfall model? In this research, the problem domain has been the requirements collection, since the rest of the model only considers choises regarding what modelling- and programming tools to be used. When requirement collection is in focus one is faced with the choice of several methods to use in this purpose. In this research user-centric participation has been chosen as the requirement collection method. Furthermore, to get a larger perspective on the end-users requirements and wishes, additional four metohods (observation, interview, group-discussion and survey) has been chosen. The results of this research show that this combination of model and methods has been successful. A close cooperation with the end-users has, in this case, resulted in clear requirements and mutual understanding between system developer and end-user. / Inom ämnesområdet systemutveckling finns ett flertal teorier och modeller om hur man bör gå tillväga under en systemutvecklingsprocess. För var och en av dessa modeller tillkommer för- och nackdelar, beroende på hur man väljer att se på dem. En principiell skillnad mellan de olika modellerna är dock att de antingen förespråkar iterativ utveckling eller inte. I delar av systemutvecklingen använder man sig av olika metoder beroende på vilken som passar bäst i den situationen. Det finns många metoder för hur man erhåller mer kvalitativ data från slutanvändarna vid kravinsamlingen, men det återkommande mönstret är dock användarcentrerad medverkan, vilket innebär att användaren mer aktivt deltar i hela eller delar av utvecklingsprocessen. Anledningen till detta är att användaren själv kan styra och dirigera utvecklingen på ett sådant sätt att användaren i sitt arbete kan gynnas av det system som utvecklas. Slutanvändaren är ju den som i slutändan har all information om hur det framtida systemet ska fungera, vet vad som behöver datoriseras och vilka funktioner som underlättar arbetet för denna. Vad händer då om man använder en modern lösning, som användarcentrerad design, och integrerar denna i ett problemområde på en äldre modell som vattenfallsmodellen? I denna undersökning har problemområdet varit kravinsamlingen i vattenfallsmodellen, eftersom att resten av modellen endast anses beröra val av modellerings- och programmerings verktyg. När fokus är kravinsamling ställs man inför valet av flera metoder att använda i detta syfte. I denna undersökning har användarcentrerad medverkan valts som kravinsamlingsmetod. Vidare har det tagits hjälp av ytterligare fyra metoder (observation, intervju, gruppdiskussion och enkätundersökning) för att få olika perspektiv på slutanvändarnas krav och önskemål. Resultatet av undersökningen visar att denna kombination av modell och metoder varit framgångsrik. Ett nära samarbete med slutanvändarna har i, detta fall, resulterat i klara krav och ett samförstånd mellan systemutvecklare och slutanvändare. / Samir Jahic, samirjahic@tiscali.se Selda Kocacenk, kocacenk@hotmail.com

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften: Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystem Att utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen   Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall. De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ”omvänd användarmedverkan”. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer. Även kvalitativa intervjuer som står för en mer traditionell användarmedverkan användes för att kunna jämföras med den omvända. För att utvärdera hur kravinsamlingen med den omvända användarmedverkan lyckats har en enkät och skriftliga frågor besvarats av de personer som har varit delaktiga i kravinsamlingen. Insamlade krav som ställs på ett nytt labbdatasystem på Expancel Produktkontroll handlar främst om struktur och utseende. De flesta av kraven bör därför kunna uppfyllas genom anpassning som görs i de konfigurationsverktyg som erbjuds av de flesta standardsystem idag. Deltagande observation lämpar sig för att skapa en övergripande förståelse för verksamheten, dess arbetsflöde och dataflöde. Kontextuella intervjuer ger intensiv kunskapsinhämtning med mer detaljer om verksamheten. Enbart deltagande observation ger inte tillräcklig information till kravinsamlingen, medan de kontextuella intervjuerna ger för detaljerad information direkt om man saknar övergripande kunskap om verksamheten. De båda metoderna har inte använts tillsammans i denna undersökning, men skulle förmodligen kunna komplettera varandra. I genomfört arbete gav metoderna var för sig inte tillräcklig information till kravanalysen. Däremot gav deltagande observation tillsammans med kvalitativa intervjuer ett bra underlag för kravinsamlingen på Produktkontroll.

Det är idag fortfarande en stor del av alla IT-projekt som misslyckas och kravhanteringen har fått en större betydelse för om ett IT-projekt ska lyckas eller inte. För att en större möjlighet till att ett IT-projekt ska lyckas används kravinsamlingsmetoder, dock är det viktigt att rätt kravinsamlingsmetod väljs till det specifika projektet. Om fel kravinsamlingsmetod väljs från början kan detta ledda till en misslyckad systemimplementation. Därför har författaren av rapporten valt följande huvudproblemfråga att undersöka i denna uppsats: Vilka råd rörande metodval kan ges till organisationer som ska implementera och välja en kravinsamlingsmetod? Med hjälp av enkäter och djupare intervjuer har författaren samlat in tillräckligt med material för att spegla de svar som framkommit i slutet av rapporten. Undersökningen ledde till att författaren skapade en ram som speglade ett antal punkter som är viktiga att tänka på vid valet av kravinsamlingsmetod.

När företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta på flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestämma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering på krav är lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet är att kunder och användare tenderar att tycka att alla krav är viktiga för att säkerställa att så många som möjligt av deras önskemål ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt då de flesta informationssystem-projekt har begränsade resurser. Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare använder och hur de använder dessa metoder för att prioritera krav. Arbetet täcker även vilka intressenter som är inblandade när krav prioriteras och vad som händer med kraven som inte ska realiseras. Dagens företag använder få standardmetoder för att prioritera krav. Drivfaktorn för att realisera ett krav är kostnaden eller tiden som belastar kravet. Kunden är ägaren av systemet och därför brukar kunden ha det sista ordet när det gäller att bestämma vilka krav som skall realiseras och vilka krav som faller bort.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i många fall bli komplext och innefatta väldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och användningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som användning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebär en mer traditionell syn på utvecklingen där krav formuleras i fritext och sedan lämnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjälp av intervjuer som främsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de båda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmåga att hantera en hög komplexitet, däremot är metoden mer beroende av verktyg och kompetens jämfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktäriseras av att vara en enkel metod utan något specifikt verktygsberoende, däremot har metoden visat sig vara olämplig för komplexa och stora projekt där spårbarhet i kraven är kritisk.

The stakeholders for requirements elicitation need to be identified at an early stage and their knowledge is the basis for what is to become a requirements specification. Just because a stakeholder holds a lot of expertise and knowledge it does not mean that the stakeholder can communicate the knowledge in a clear way. Validation of knowledge means that knowledge is valued and recognized in a structured way. People and organizations can evolve by exchanging knowledge, experience and skills.   The purpose of this study is to increase the understanding of knowledge management between requirement elicitation and external stakeholders. The following report is written based on requirements elicitation and stakeholders, knowledge, and validation of knowledge. This study has been carried out at one company as a case study to examine the context of the requirement elicitation, Nonakas knowledge model and validation of knowledge. The theories that support this study are about explicit and implicit knowledge, Nonakas knowledge model and validation of knowledge.   What emerged from this study is that communication and understanding are perceived to be key elements in the case study. The company that participated in this case also has a willingness to develop the internal knowledge and reduce the problems of knowledge. It has also emerged that the respondents perceive that there is a correlation between skills, qualifications and Nonaka's knowledge model. / Vid en kravinsamling ska intressenter identifieras i ett tidigt skede, det är deras kunskap ligger till grund för vad som sedan blir till en kravspecifikation för att utveckla en produkt. Bara för att en intressent innehar mycket kompetens och kunskap behöver det inte innebära att intressenten kan förmedla det på ett tydligt sätt. Validering av kunskap innebär att kunskap blir värderad och erkänd på ett strukturerat sätt. Människor och organisationer kan utvecklas genom att utbyta kunskap, erfarenheter och kompetens.   Syftet med studien är att öka förståelsen för kunskapshantering mellan kravinsamlare och externa intressenter. Följande rapport är skriven med utgångspunkt i kravinsamling, intressenter, kunskap och validering av kunskap. En kvalitativ studie har genomförts på ett fallföretag för att undersöka samband med mellan kravinsamling, Nonakas kunskapsmodell och validering av kunskap. Teorierna som stödjer denna undersökning handlar om explicit och implicit kunskap, Nonakas kunskapsmodell och validering av kunskap.   Vad som framkommit av denna studie är att kommunikation och förståelse upplevs vara centrala delar i fallföretagets arbete. Företaget har även en vilja om att utveckla den interna kunskapen och reducera kunskapsproblem. Det har även framkommit att respondenterna uppfattar att det finns samband mellan kompetens, kvalifikation och Nonaka’s kunskapsmodell.

Detta arbete utgör specifikation, implementation och utvärdering av ett läroverktyg sett till hur man säkerställer att en ensam utvecklare lyckas i varje enskild problemdomän. Detta nås genom en metodik för kravinsamling och specificering grundad i Co-Creation, designmönster och kodstrukturering som stöd i själva utvecklingen samt agil utvecklingsmetod sett ur perspektivet av en ensam utvecklare.

No description available.

In today's society, we can clearly observe a pattern where an increasing number of analog functions are being replaced by digital versions. Examples of paper-based functions that have been replaced by digital versions include invoices and public transportation tickets. Companies can benefit from several advantages, such as cost reductions and improved quality of their products and services, by investing in these new information systems. However, paper receipts are still commonly used in most retail transactions today.  The purpose of this study is to obtain requirements from consumers born in the 1990s and 2000s to identify and analyze potential user needs and improvement areas for a digital receipt service. The study employs a qualitative method and includes semi- structured interviews with both consumers and a product owner from a digital receipt business. The empirical data from the interviews are analyzed using the MoSCoW model, which is then applied in the theoretical framework of the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).  The results show that organization, sustainability, accessibility, security, and easy navigation are the most important themes when it comes to the requirements and needs that consumers have for digital receipts today. The primary reason why consumers choose to abstain from digital receipts today is the lack of a common place where all receipts can be collected in a digital receipt service. However, the results also show that none of the surveyed consumers actively refrain from using digital receipts, and most of them prefer to use the technology because it reduces the risk of losing paper receipts.  The results also indicate that factors influencing the limited market share of digital receipts today can be explained from two different perspectives. The first perspective involves the responses from consumers, which, combined with the theory, demonstrate that the current concept of digital receipts does not meet the requirements and needs of users, i.e., consumers. This is one of the reasons why digital receipts do not have a larger market share today. The second perspective involves the examined digital receipt business, which, in conjunction with the theory, suggests that external societal factors such as Covid-19 and inflation are the underlying reasons why digital receipts do not have a larger market share today. / I dagens samhälle kan vi tydligt se ett mönster där allt fler analoga funktioner ersätts av digitala versioner. Exempel på pappersbaserade funktioner som har ersatts av digitala versioner är fakturor och kollektivtrafikbiljetter. Företag kan dra nytta av flera fördelar, såsom kostnadsminskningar och förbättrad kvalitet på sina produkter och tjänster, genom att investera i dessa nya informationssystem. Trots detta används fortfarande pappersbaserade kvitton i den mesta handeln idag.  Syftet med denna studie är att erhålla krav från konsumenter födda under 1990- och 2000-talen för att identifiera och analysera potentiella användarbehov samt förbättringsområden för en digital kvittotjänst. Undersökningen genomförs med en kvalitativ metod och innefattar semistrukturerade intervjuer med både konsumenter och en produktägare från en verksamhet för digitala kvitton. Empirin från intervjuerna analyseras med hjälp av MoSCoW-modellen, och tillämpas sedan i det teoretiska ramverket Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).  Resultaten visar att organisering, hållbarhet, tillgänglighet, säkerhet och enkel navigering är de viktigaste teman när det gäller krav och behov som konsumenter har på digitala kvitton idag. Den främsta anledningen till att konsumenter väljer att avstå från digitala kvitton idag är att det inte finns en gemensam plats där alla kvitton kan samlas i en digital kvittotjänst. Trots detta visar resultaten också att ingen av de undersökta konsumenterna aktivt avstår från att använda digitala kvitton, och att de flesta föredrar att använda teknologin på grund av att den minskar risken för borttappade analoga kvitton.  Resultaten visar också att faktorer som har påverkat digitala kvitton från att inte ha en större marknadsandel idag kan förklaras utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet involverar konsumenternas svar, vilka tillsammans med teorin visar att det nuvarande konceptet för digitala kvitton inte uppfyller användarnas, det vill säga konsumenternas, krav och behov. Detta är en av anledningarna till att digitala kvitton inte har en större marknadsandel idag. Det andra perspektivet involverar den undersökta verksamheten för digitala kvitton, vilken tillsammans med teorin visar att yttre samhällsfaktorer som Covid-19 och inflation ligger till grund för att digitala kvitton inte har en större marknadsandel idag.